Analyzing, designing and developing teaching, 15 credits

Att analysera, designa och utveckla undervisning – ett ämnesdidaktiskt perspektiv, 15 hp

949A22

Main field of study

Pedagogical Work

Course level

Second cycle

Course type

Programme course

Examiner

Anja Thorsten

Course coordinator

Anja Thorsten

Director of studies or equivalent

Margareta Engvall
ECV = Elective / Compulsory / Voluntary
Course offered for Semester Weeks Language Campus ECV
L7MPD Late Admission Master program in Pedagogical Practices (Pedagogical Practices, Part time (half time)) 1 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Master program in Pedagogical practices with emphasis in young children’s learning (half time) (Younger children´s learning, Part time (Half time)) 7 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Master program in Pedagogical Practices, Part time (half time) (Pedagogical Practices, Part time (half time)) 3 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Master program in Pedagogical Practices, Part time (half time) (Pedagogical Practices, Part time (half time)) 5 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Master program in Pedagogical Practices, Part time (half time) (Pedagogical Practices, Part time (half time)) 7 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Master program in Pedagogical Practices, Part time (quarter time) (Pedagogical Practices, Part time (quarter time)) 9 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Masterprogramme in Pedagogic Practices (Kvartsfart, Pedagogiskt arbete) 11 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E
L7MPD Masterprogramme in Pedagogic Practices (Kvartsfart, Pedagogiskt arbete) 13 (Autumn 2020) 202034-202123 Swedish Linköping, Valla E

Main field of study

Pedagogical Work

Course level

Second cycle

Advancement level

A1X

Course offered for

  • Master´s programme in Pedagogical Practices/Education with Emphasis in Outdoor Didactics/Special Education

Examination

Applies to all courses regardless of grading scale.

  • Students failing an exam covering either the entire course or part of the course two times are entitled to have a new examiner appointed for the reexamination.

If the course has a three-graded grading scale (U - VG), following applies:

  • Students who have passed an examination may not retake it in order to improve their grades.

The following applies to courses that include a compulsory component:

  • If special circumstances prevail, and if it is possible with consideration of the nature of the compulsory component, the examiner may decide to replace the compulsory component with another equivalent component.

If the LiU coordinator for students with disabilities has granted a student the right to an adapted examination for a written examination in an examination hall, the student has the right to it. If the coordinator has instead recommended for the student an adapted examination or alternative form of examination, the examiner may grant this if the examiner assesses that it is possible, based on consideration of the course objectives.

Grades

Three-grade scale, U, G, VG

Other information

Planning and implementation of a course must take its starting point in the wording of the syllabus. The course evaluation included in each course must therefore take up the question how well the course agrees with the syllabus.

The course is carried out in such a way that both men´s and women´s experience and knowledge is made visible and developed.

Department

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Code Name Scope Grading scale
SRE3 Written Presentation 2.5 credits U, G
SRE2 Written Presentation 2.5 credits U, G
SRE1 Written Presentation 2.5 credits U, G
MRE1 Oral Presentation 2.5 credits U, G
EXAM Examination 5 credits U, G, VG
I några fall ska ni läsa kapitel i en antologi. Då står kapitelförfattaren i litteraturlistan, men observera att kapitlet finns i en bok med en annan författare. Detta gäller antologierna Uljens (1997), Carlgren (2017) och Lundgren, Säljö & Liberg (2017). I dessa böcker ska ni läsa några valda kapitel. Flera artiklar och avhandlingar kan laddas ner på nätet. Den litteratur som har en stjärna framför sig är särskilt central litteratur. Obligatorisk litteratur Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber. *Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. *Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Eriksson, I. (2017). Lärandeverksamhet som redskap i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 198-214). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 a). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori, I M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 17-34). Lund: Studentlitteratur. Jank, W. & Meyer, H. (1997 b). Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens, i: M. Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 35-46) Lund: Studentlitteratur. Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (red), Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur. Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? Educational Action Research. 17 (1), 95-110. Liberg, C (2017): Den didaktiska reliefen – att vara lärare, i: Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (351-369). Stockholm: Natur & kultur. Lundgren, U. P. (2017). Läroplansteori och didaktik. i: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s. 265-350). Stockholm: Natur & kultur. *Runesson, R. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Shulman, L. S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher, 15 (2), 4-14. Shulman, L. S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform, Harvard Educational Review, 57 (1), 1-22. * Thorsten, A. (2019). Tolkande bedömning som underlag för undervisning – med variationsteori som redskap. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/artiklar-till-webbkurser-om-bedomning-och-betygssattning *Thorsten, A. & Johansson, P. (2017). Att vara lärare och forskare i en Learning study. I I. Carlgren (red), Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. *Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. *Wahlström, Ninni. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. Egenvald litteratur – artiklar, avhandlingar mm – utifrån undervisningsämne och vald teoretisk fördjupning (ca. 300-350 s.). Valfri fördjupningslitteratur Variationsteori: Lo, M. L. (2013). Variationsteori. För bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. London: Routhledge. Pang, M. F. & Lo, M. L. (2012). Learning Study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40 (3), 589-606. Runesson, U. (2012). Learning Study ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och forskning, Forskning om undervisning och lärande, 8, 7-17. Verksamhetsteori: Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder med addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling). Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) Eriksson, H. (2015). Rationella tal som tal. Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att designa och analysera undervisning) Grönlund, A. (2019). Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning. (Doktorsavhandling) Linköping: Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet, teorin används för att analysera undervisning) I. Kozulin, B. Gindis, V. Ageyey, & M. Miller. (2003). Vygotsky´s educational theory in cultural context. Cambridge. Cambridge University Press. (Om verksamhetsteorin)

This tab contains public material from the course room in Lisam. The information published here is not legally binding, such material can be found under the other tabs on this page. Click on a file to download and open it.