Litteraturlista över obligatorisk litteratur och texter
HISTORIA
Berggren, L & Greiff, M. (2012):”Vikingatåg i väster- och österled”, i: En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur, s. 17–34. *
Skolverket, (u.å) , Källkritik för yngre elever. Hämtad 17 mars 2019 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/kallkritik-for-yngre-elever
Graninger, G & Graninger, G. (1988): ”Forntidsgröten: barns tidsuppfattning och skolans historieundervisning – några iakttagelser”, i: Litteraturen och läsarna: festskrift till Gunnar Hansson. *
Hagerman. F m.fl. (2018), “Estetiska läroprocesser” i
Jeppsson, F. (2018) (Red) Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & kultur. *
Ingelman-Sundberg, C. (2004). ”Från jämställdhet till jungfrufödsel,” i Forntida kvinnor: jägare, vikingahustru, prästinna. Stockholm: Prisma. *
Lindström, D (2004): Forntid i Sverige – en introduktion. Stockholm: Natur och kultur*
Lindström, J & Hjort, S (1998;2010): Forntiden runt hörnet. En arkeologisk handledning för grundskolans lärare. Stockholm: Stockholms läns museum. (Kommer kunna köpas hos Bokakademin i Kårallen och i Täppan TP501)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm:Fritzes. (Finns att ladda ned från Skolverkets hemsida https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan)
Nilsson H (red), Lokalhistoria i skolan, 1994:5, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623047/FULLTEXT02.pdf *
Näsström, B-M (2001): ”Gudarnas undergång”, i: Fornskandinavisk religion. En grundbok. Lund: Studentlitteratur, s. 273–287. *
Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Rudnert J, (2011)”Historia för grundskolans tidiga år” i Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur *
Rudnert, J. (2018), Barns förutsättningar att lära historia, Stolare, M. & Wendell, J. (red.) (2018). Historiedidaktik i praktiken: För lärare 4–6. (Första upplagan). Malmö: Gleerup *
Thurén, T. (2013). Källkritik. (3., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Alternativt: Thurén, T. (2003). Sant eller falskt?: metoder i källkritik. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.*
Ågren, M (2013):”Därför är jag historiker”, i: Scandia, band 79:2.*
Se nästa sida…
GEOGRAFI
Andersson, H. (1997) ”Den medeltida staden – struktur och bebyggelse”, i Hall, T. & Dunér, K. (red.) Den svenska staden: planering och gestaltning - från medeltid till industrialism.*
Balldin J (2010) Barndomens geografi och platser för nuet. I Qvarsebo, J. & Tallberg Broman, I. (red.) (2010) Från storslagna visioner till professionell bedömning: om barndom, utbildning och styrning. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola *
Björk, C. Nordling, Lars, Reppen Laila (2012), Så byggdes staden. Svensk Byggtjänst. Stockholm. 14 sidor*
Cele, S. (2008) ” Från sinne till symbol–om barns förhållande till kartan”, Geografiska Notiser nr 3*
Cserhalmi, N. (1998 alt 2008) Fårad mark: handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Stockholm: Sveriges hembygdsförb. (ej sid 43–60)
Eskilsson, L. (2001) ”Decentralisering eller centralisering” i Book, K. & Eskilsson, L. Stadens struktur: varför och hur? Diss. av båda förf. Lund: Uni
Forsberg, G. (2005) Den genderiserade staden, i Tora Friberg et al (red) Speglingar av rum. Symposion, Stockholm. 19–35.*
Friberg, T. (2005) Kvinnors upplevelse av resans rum, Tora Friberg et al (red) Speglingar av rum. Symposion, Stockholm. 193–209.*
Globala målen. (u.å.). Globala målen. Hämtad 27 mars 2018 från
http://www.globalamalen.se/skola/skolmaterial/
Hesslefors-Arktoft E. (2006) Att utgå från erfarenheter, utmana och skapa nya erfarenheter, i Erfarande och synvändor: en artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.*
Hållbar utveckling (u.å), Världsnaturfonden. Hämtad 27 mars 2018 från http://www.wwf.se/utbildning/utbildning/1522412-utbildning
Köhler, Helena, ”Kartor, diagram och landskapsinformation” (Kartografikompendium). *
Köhler, H & Trygg, K. (2015) Exkursion, varför då? Geografiska notiser 73:1 2015 s. 16–22 http://www.geografitorget.se/gn/nr/2015/bil/1-06.pdf
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Fritzes. (Finns att ladda ned från Skolverkets hemsida https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet)
Naturskyddsföreningen (u.å), från Naturskyddsföreningen https://www.naturskyddsforeningen.se/skola Hämtad 17 mars 2019 från
Perhans, K-E. (2002) Istidens landskap. Sollentuna: GEO-läromedel**
Perhans, K-E. (2003) Endogena processer, Sollentuna: GEO-läromedel**
Perhans, K-E, (2004) Exogena processer, Sollentuna: GEO-läromedel**
Sanderoth, I & Båth, S (2009) Plats, identitet, lärande. Närområdesstudier i skolan. Lund: Studentlitteratur
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning -ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa. (9:1, 3–17).*
Sund, P. & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling: ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Tunström, Moa ”Segregationens två poler” i Mana 2010:4.*
Van der Brugt, D, (2009) ”Farliga platser och skumma typer – rädsla för stadens våld bland barn och deras föräldrar”, Geografiska Notiser nr 3.*
Wakeham, K. (2015) Norrköpingsmodellen – att lära i fält. Geografiska notiser 73:1 2015 s. 6 – 15 http://www.geografitorget.se/gn/nr/2015/bil/1-05.pdf
Öhman, J. (2000) ”Urbanisering, staden och konkursen”, i Berger, S. (red.) i Det nya samhällets geografi. (1. uppl.) Uppsala: Uppsala Publ. House, s 59–78.*
Östman, P. (1985). Geografi som vetenskap: en introduktion. Malmö: Liber Förlag, s 23–34.*
* Texterna finns på Lisam
** Texterna säljs av författaren Karl-Erik Perhans vid föreläsningen den 4/5 Kostnad 200 kr (kontant alt Swish)