GIS för biologer, 6 hp
GIS for Biologists, 6 credits
NBIB51
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Lars WesterbergStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 116 hRekommenderad självstudietid: 44 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KBIO | Biologi, kandidatprogram | 4 (VT 2019) | 2 | 1+4 | Svenska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
BiologiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Biologi, kandidatprogram
Särskild information
Kursen får ej ingå i examen samtidigt som NBIB43.
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Ett års biologistudier på universitet eller högskola, eller motsvarande.Lärandemål
Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om och färdigheter i handhavande av geografiska informationssystem (GIS) inom biologi. Kursen fokuserar på insamling, sammanställning och bearbetning av data samt analys och presentation av data utifrån relevanta frågeställningar. Efter kursen ska studenter kunna:
- Samla in (t.ex. med GPS i fält eller skärmdigitalisering av bilder) och överföra koordinatsatt data till GIS-lager
- utföra grundläggande datahantering i GIS-mjukvara, såsom editering, filhantering av vektor och rasterdata, eller hantera koordinatsystem
- genomföra analyser av geografiskt data i både vektor- och rasterformat
- presentera data och analyser i form av informationsrika kartor
Kursinnehåll
Kursen fokuserar på det praktiska arbetet med GIS som biologer kan möta idag. Vidare diskuteras principer för datafångst, projektionssystem, analysmetoder och för presentation i form av informationsrika kartor. Denna teoretiska del kommer att underlätta egen utveckling i ämnet. Den genomgående idén i kursen är dock att arbeta praktiskt med programmet och tyngdpunkten ligger på de egna arbetet med uppgifter.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen är uppbyggd av moduler som består av eget arbete, demonstration, laboration, workshop och tester. Varje modul inleds med studenters egna förberedelser innan en lärarledd demonstration av verktyg. Därefter följer självständigt arbete med uppgifter innan en lärarleddworkshop där lösningar på några uppgifterna diskuteras. Modulen avslutas med ett mini-test. Efter ca 3/2 av kursen påbörjas de examinerande momenten. I ett projekt samlas fältdata in och frågor om området besvara i en rapport. I det andra gruppprojektet analyseras en biologisk frågeställning och resultatet redovisas muntligt.
Examination
UPG2 | Projekt, datafångst, analys och rapport | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Projekt, analys och muntlig presentation | 1 hp | U, G |
LAB1 | Laboration, modultester | 3 hp | U, G |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonExaminator
Lars WesterbergKurshemsida och andra länkar
http://cms.ifm.liu.se/edu/coursescms/NBIB43/Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 116 hRekommenderad självstudietid: 44 h
Kurslitteratur
Böcker
- Harrie, Lars, (2013) Geografisk informationsbehandling : teori, metoder och tillämpningar 6., [rev.] uppl. Lund : Studentlitteratur, 2013
ISBN: 9789144088778
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Projekt, datafångst, analys och rapport | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Projekt, analys och muntlig presentation | 1 hp | U, G |
LAB1 | Laboration, modultester | 3 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Böcker
ISBN: 9789144088778
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Kursen förutsätter grundläggande matematik och ekologi. |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
Ska klara tillämpning av introducerade analysmetoder och landskapsekologi. |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
Kunskaper i ekologi kopplas med GIS och utgör därmed en fördjupad tillämpning. |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Den examinerande uppgiften kräver uppfinningsrikedom och problemlösning. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Den examinerande uppgiften kräver uppfinningsrikedom och problemlösning. |
|
2.3 Systemtänkande |
X
|
|
|
GIS presenteras i sitt sammanhang i arbetslivet vid möte med praktiker. |
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
X
|
X
|
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
Labbar för att bekanta studenterna med relevant mjukvara som krävs för att klara examen. |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Bl.a. muntlig presentation, hantering av beställning/kontrakt hur kartor utformas på bästa sätt (state-of-the-art) för att tillämpa på figurer i rapporter (examineras). |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
|
Datafångst i fält samt sammanställning och redovisning i grupp. |
|
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
UPG1
UPG2
|
Datafångst i fält samt sammanställning och redovisning i grupp. |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
X
|
|
UPG2
|
Uppgiften skriven som en beställning och tidsåtgång ska registreras. |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
GIS diskuteras mot bakgrund av samhällelig nytta och användning. |
||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
X
|
|
|
GIS diskuteras mot bakgrund av samhällelig nytta och användning. |
||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
Utförandet av den egna uppgiften är förplanerad men problematiseras vid seminarier. |
||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Uppgiften skriven som en beställning. |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Uppgiften skriven som en beställning. |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.