Fysiologi, cellsignalering och molekylär evolution, 9 hp
Physiology, Cell Signaling and Molecular Evolution, 9 credits
NBID76
Huvudområde
Biologi Kemisk biologiUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Jordi AltimirasStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 192 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KBIO | Biologi, kandidatprogram | 6 (VT 2020) | 1 | 2+3 | Engelska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
Biologi, Kemisk biologiUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1NKursen ges för
- Biologi, kandidatprogram
Särskild information
Kursen får ej ingå i examen samtidigt som NBID64 Molekylärfysiologi och cellsignaleringsmekanismer.
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
120 hp varav 90hp i biologi inklusive kurs i Molekylärgenetik eller motsvarande.Lärandemål
Studenten kommer att utveckla sin förståelse för hur utvalda molekyler påverkar människokroppens funktion med fokus på förhållandet mellan molekylernas struktur och intercellulära funktion. Genom att använda valda exempel ska studenten också utvärdera evolutionära förändringar i molekylär struktur och funktion med hjälp av fylogenetiska metoder.
Efter kursen kommer studenten att:
- Identifiera de fundamentala intracellulära signalvägar i celler
- Förstå hur celler aktiveras med membran- eller intracellulära receptorer
- Integrera cellulära vägar till fysiologiska kontroll mekanismer
- Tolka förändringar i molekylär struktur som en källa till evolutionär nyhet
Som konsekvens kommer studenten att förbättra sin förmåga att:
- Hitta, kompilera och kritisk utvärdera vetenskapliga artiklar
- Beskriva noggrant cellulära och organ procedurer på ett vetenskapligt sätt
Kursinnehåll
Kursen fokuseras runt olika molekyler eller familjer av molekylersom är relevanta för människokroppens funktioner och dess patologi. Dessa är:
- Erytropoietin and kväveoxide som deltar i syre transporten och vaskulär reglering
- Spänningsstyrda kaliumkanaler som deltar i neuronal och hjärtrytmrubbningar som har koppling till långt QT syndrom och plötslig död
- Spänningsstyrda kalciumkanaler och kalciumpumpar (ryanodinreceptor och sarkoplasmisk reticulum kalcium ATPaser) som är inblandade i muskels kontraktilitet och som är kopplat till malign hypertermi
- G-proteinkopplade receptorer, särskilt betonas beta-adrenergiska receptorer och angiotensin receptorer som deltar i kardiovaskulär reglering och vätskehomeostas
- Transient-receptor potential kanaler (TRP) som deltar i sensorisk transmission av temperatur, smärta och mekaniska stimuli
Kursen ska också betona hur molekyler förändras och utvecklas i förhållande till genduplikation och hur dessa processer kan studeras med hjälp av fylogenomiska metoder.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen ges på engelska. Alla uppgifter, inkluderande tentamen, ska kommuniceras på engelska.
Kursen består av föreläsningar och skriftliga uppgifter. Föreläsningar baseras huvudsakligen på forskningsartiklar och reviewer. Seminarierna kräver kritisk läsning av vetenskapliga artiklar och kritisk tänkande rund biomedicinska metoder som användning av djurförsök och 3R principer. Laborativa uppgifter är kopplade till föreläsningar och kräver utvärdering av experimentella procedurer och kvantitative metoder.
Examination
TEN1 | Skriftlig examination | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Seminarier | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Laborativa demonstrationer | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Skriftlig litteraturuppgift | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
Slutbetyget räknas fram genom viktat medelvärde där TEN1 räknas med 30%, UPG1 20%, UPG2 20% och UPG3 30%.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Agneta JohanssonExaminator
Jordi AltimirasKurshemsida och andra länkar
Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 192 h
Kurslitteratur
Ordinarie litteratur
Övrigt
Kurslitteratur plockas från vetenskapliga artiklar som är tillgänglig via universitetsbibliotek.
Kompletterande litteratur
Böcker
- Boron, Walter F., Boulpaep, Emile L., (2016) Medical physiology Third edition. Philadelphia, PA : Elsevier, [2016]<br />©2017
ISBN: 9781455743773, 1455743771
Boken är en rekommendation. Föreläsningarna kommer dock inte följa boken.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
TEN1 | Skriftlig examination | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Seminarier | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Laborativa demonstrationer | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Skriftlig litteraturuppgift | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
Slutbetyget räknas fram genom viktat medelvärde där TEN1 räknas med 30%, UPG1 20%, UPG2 20% och UPG3 30%.
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ordinarie litteratur
Övrigt
Kurslitteratur plockas från vetenskapliga artiklar som är tillgänglig via universitetsbibliotek.
Kompletterande litteratur
Böcker
ISBN: 9781455743773, 1455743771
Boken är en rekommendation. Föreläsningarna kommer dock inte följa boken.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
TEN1
|
Fysiologi och cellbiologi |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG2
|
Laborativa tekniker |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
UPG3
|
Fylogenetiska metoder inom litteraturarbete |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
X
|
|
UPG1
|
Artikelseminarier |
|
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
UPG2
|
||
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
X
|
UPG2
|
Dataanalys |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
|
|||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
UPG1
|
Seminarie om försöksdjur och experimentella modeller |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
|
UPG1
|
||
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
UPG1
UPG2
|
Laborationsrapport |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
X
|
|
TEN1
UPG3
|
Kursen ges på engelska |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
|
UPG1
|
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
X
|
|
UPG1
|
Seminarie djurförsök |
|
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
UPG2
|
Planering av laboration efter träning på grundmetoder |
|
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
UPG2
|
Genomföra laboratoriestudier |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
X
|
UPG2
UPG3
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.