Biotekniska produktionssystem, 6 hp

Biotechnical Production Systems, 6 credits

TMMT03

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2023.

Huvudområde

Teknisk biologi Maskinteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Mats Björkman

Studierektor eller motsvarande

Mats Björkman

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) 8 (VT 2017) 1 3 Svenska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) 8 (VT 2017) 1 3 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Teknisk biologi, Maskinteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
  • Civilingenjör i teknisk biologi

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Industriell bioteknik

Lärandemål

Det övergripande målet är att teknologerna ska få kunskap om och förståelse för modern industriell produktion med en speciell inriktning mot biotekniska produktionssystem. De ska genom att kombinera kunskaperna från denna kurs med andra kurser, främst Bioteknisk tillverkningsteknik, ges förutsättningar för att kunna utforma och driva kostnadseffektiva produktiva biotekniska produktionssystem. De flesta studenter som studerar bioteknik kommer i sitt yrkesliv att komma i kontakt med biotekniska produktionssystem. Många kommer dessutom att bli engagerade i utformning och drift av biotekniska produktionssystem.
Kunskapsmålen för kursen är:

  • Kunskap om och förståelse för modern industriell produktion med en speciell inriktning mot biotekniska produktionssystem.
  • Kunskap om utformning och drift av produktionssystemet för en bioteknisk produkt, där de biotekniskt relaterade processtegen är en integrerad del av det totala produktionssystemet.

Färdighetsmålen för kursen är:
  • Kunna analysera ett produktionssystem med hjälp av Rapid Plant Assessment-metoden.
  • Förmåga att bedöma förutsättningarna för ett industriellt biotekniskt produktionssystem, självständigt kunna dra slutsatser angående dessa förutsättningar.
  • Självständigt inhämta och värdera information som är relevant för utformning och drift av ett industriellt biotekniskt produktionssystem. Utifrån detta kunna prioritera, verifiera samt kritisera informationen.
  • Sätta generiska teorier angående produktionsutformning och drift av produktionssystem i sitt sammanhang samt tillämpa dem på verkliga företag inom det biotekniska området.
  • Integrera och syntetisera egen insamlad information med generisk teori relevant för utformning och drift av ett industriellt bioteknisk produktionssystem

Kursinnehåll

Kursen koncentreras runt begrepp och företeelser som är viktiga för de flesta typer av modern industriell produktion men med en speciell applikation mot biotekniska produktionssystem. Viktiga områden som tas upp i kursen är exempelvis; operations management, operations strategy, operations networks, layout and flow, job design and work organisation, capacity and inventory planning and control, supply chain planning and control, just-in-time planning and control, project planning and control, quality planning and control, total quality management (TQM), and production economics.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektionsundervisning samt studiebesök. Kursen är även starkt kopplad till kursen Projektkurs i design av biotekniska process- och produktionssystem.
I projektkursen ska studenterna, i grupper om två till tre personer, relatera de olika momenten i kursen Biotekniska produktionssystem och kurslitteraturen till en specifik typ av bioteknisk industri. Kurslitteraturen är generisk och kan appliceras på flera typer av produktion och verksamhet. Avsikten med projektet är, utifrån kursen Biotekniska produktionssystem synvinkel, att deltagarna ska utnyttja kunskapen som ges via föreläsningarna och kurslitteraturen för att fördjupa sig inom en viss typ av bioteknisk industri eller företag. Valet av bioteknisk industri görs av deltagarna själva i dialog med kursansvarig. Projektet ger studenterna möjlighet till att utveckla olika förmågor och färdigheter som rör ingenjörmässighet genom att öva olika roller i arbetet med projekt. Projektet avrapporteras muntligt kontinuerligt under kursens gång samt med en avslutande muntlig presentation samt skriftlig rapport.

För studenter som följer Produktionsprofilen bör denna kurs läsas samma termin som TFTB32 Projektkurs i design av biotekniska process- och produktionssystem (CDIO).

Examination

TEN1Skriftlig tentamen6 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Mats Björkman

Examinator

Mats Björkman

Kurshemsida och andra länkar

http://www.iei.liu.se/indprod/grundutbildning?l=sv

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h

Kurslitteratur

Slack, N., Chambers, S., Johnston, R., Operations Management, Prentice Hall/Pearson Education
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
TEN1 Skriftlig tentamen 6 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Slack, N., Chambers, S., Johnston, R., Operations Management, Prentice Hall/Pearson Education
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
TEN1

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande
X
X
TEN1

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
TEN1

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
TEN1

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
TEN1

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
TEN1

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
TEN1

                            
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
TEN1

                            
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
TEN1

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.