Projektkurs - Elektronikdesign med projektledning, 16 hp
Project - Electronic Design with Project Management, 16 credits
TNE095
Huvudområde
ElektroteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Ole PedersenStudierektor eller motsvarande
Adriana SerbanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 36 hRekommenderad självstudietid: 391 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CIEN | Civilingenjör i elektronikdesign | 6 (VT 2019) | 1, 2 | 3, 1 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
ElektroteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Civilingenjör i elektronikdesign
Särskild information
I kursen ingår en del av kommunikationsstrimman i svenska
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen se fliken Generella bestämmelser, rubrik Påbörjande av kandidatprojekt.
Projektarbetet förutsätter grundläggande kunskaper i analog elektronik, digitalteknik, mikrodatorsystem och programmering.
Spärrkurser: Digitalteknik och konstruktion, Analog elektronik 1 och 2 samt Mikrodatorsystem.
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- planera och leda ett projekt
- tillämpa teoretiska och praktiska kunskaper för design och konstruktion av ett elektroniksystem
- integrera mjukvara och hårdvara till en mikroprocessor eller motsvarande
- presentera färdigt projekt/produkt skriftligt och muntligt på ett målgruppsanpassat sätt
- producera, framlägga och försvara ett kandidatarbete som har fokus på en teknisk fördjupning av någon del/delsystem av ovanstående projektarbete
- beskriva och förklara etiska utmaningar kopplade till ingenjörsyrket och till teknisk utveckling.
- tillämpa grundläggande normativa etiska teorier, principer och begrepp på konkreta fall och situationer.
Kursinnehåll
- projektmodellen LIPS och projektdokument
- projektledning
- etik och etiska frågeställningar för ingenjörer
- projektarbete i blandad projektgrupp med KTS-studenter
- projektmöten och uppföljning
- projektredovisning
- framläggning av eget individuellt arbete och opposition av annat arbete
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen inleds med ett antal föreläsningar som definierar projektuppgiften och projektets ramar (ekonomiska, materiella och organisatoriska).
Under kursens gång arbetar studenterna i blandade projektgrupper där stor vikt initialt läggs på att skapa relevant projektdokumentation enligt LIPS-modellen och att säkerställa projektets löpande status.
Föreläsningar i projektledning och etikmoment infogas på lämpligt sätt. Efter den initiala fasen väljer studenten ämnesfördjupning för det individuella arbetet. Regelbundna projektmöten mellan projektgrupp och beställare planeras och genomförs med fokus på avverkade och kommande aktiviteter (milstolpar/beslutspunkter).
Kursen avslutas med konstruktion, integration, testning och utvärdering av projektuppgiften samt framläggning (och opposition) av det individuella arbetet.
I kursen ingår en del av kommunikationsstrimman i svenska för ED.Examination
UPG3 Presentation och opposition 1.5 hp U, G UPG2 Etik 1.5 hp U, G UPG1 Skriftlig rapport 2 hp U, G PRA1 Projektarbete 11 hp U, 3, 4, 5 Samtliga moment i etikmodulen är obligatoriska.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Institution
Institutionen för teknik och naturvetenskapStudierektor eller motsvarande
Adriana SerbanExaminator
Ole PedersenKurshemsida och andra länkar
Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 36 h
Rekommenderad självstudietid: 391 hKurslitteratur
Böcker
- Mikael Eriksson, Joakim Lilliesköld, Handbok för mindre projekt (Liber) Liber
ISBN: 978-91-47-05270-7
Övrigt
Datablad, instruktioner för CAD/PCB, kursinformation (milstolpsmöten / leveranser / beslut), projektdirektiv.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG3 | Presentation och opposition | 1.5 hp | U, G |
UPG2 | Etik | 1.5 hp | U, G |
UPG1 | Skriftlig rapport | 2 hp | U, G |
PRA1 | Projektarbete | 11 hp | U, 3, 4, 5 |
Samtliga moment i etikmodulen är obligatoriska.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)
Allmänna bestämmelser
I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.
Mål
Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid LiTH:
- Ämneskunskaper
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna- systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
- tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
- tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
- Individuella och yrkesmässiga färdigheter
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att- formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
- söka och värdera vetenskaplig litteratur
- Arbeta i grupp och kommunicera
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att- planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
- professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
- kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
- CDIO ingenjörsmässighet
Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna- skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
- göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Kandidatprojekt under utlandsstudier
I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.
Påbörjande av kandidatprojekt
För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:
- Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 ht höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
- Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
- Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.
Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras på särskild webblankett, www.lith.liu.se/for-studenter/anmalan-till-kandidatprojekt?l=sv.
Examination
Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.
Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.
Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.
Böcker
ISBN: 978-91-47-05270-7
Övrigt
Datablad, instruktioner för CAD/PCB, kursinformation (milstolpsmöten / leveranser / beslut), projektdirektiv.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
PRA1
|
Kontinuerligt i projektarbetet. |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
PRA1
UPG1
|
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG1
|
Fördjupning i det individuella arbetet. |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
|
X
|
PRA1
UPG1
|
||
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
PRA1
UPG1
|
||
2.3 Systemtänkande |
|
|
X
|
PRA1
|
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
UPG2
|
I viss mån genom etikmoment. |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
X
|
UPG2
|
I viss mån genom etikmoment. |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
X
|
PRA1
|
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
PRA1
|
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
X
|
UPG2
|
I viss mån genom etikmoment. |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
X
|
PRA1
|
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
X
|
PRA1
|
||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
X
|
PRA1
|
||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
X
|
PRA1
UPG3
|
||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
UPG1
|
Slutrapport |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.