Logistik i försörjningskedjor, 6 hp
Logistics in Supply Chains, 6 credits
TNK114
Huvudområde
Industriell ekonomi Logistik TransportsystemUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Anna FredrikssonStudierektor eller motsvarande
Erik BergfeldtUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKTS | Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle | 9 (HT 2017) | 2 | 2 | Svenska/Engelska | Norrköping, Norrköping | V |
6MTSL | Intelligent Transport Systems and Logistics, masterprogram | 3 (HT 2017) | 2 | 2 | Svenska/Engelska | Norrköping, Norrköping | V |
Huvudområde
Industriell ekonomi, Logistik, TransportsystemUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Intelligent Transport Systems and Logistics, masterprogram
- Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle
Särskild information
För ej ingå i examen samtidigt som TETS27
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Grunder i logistik och lönsamhetsanalys.Lärandemål
Kursens syfte är att ge en teoretisk orientering om logistik i försörjningskedjor (supply chains). Detta kan röra såväl interorganisatoriska aspekter, avseende flera aktörers perspektiv i en försörjningskedja, som intraorganisatoriska, avseende logistikens koppling till andra funktioner inom ett enskilt företag. Kursen ska bidra med förståelse för olika generella logistikstrategier och deras konsekvenser. Efter genomgången kurs skall studenten:
- Vara förtrogen med teoretiska koncept (t.ex. supply chain management, flexibilitet, koordination, integration, outsourcing, integration, leverantörsstyrda lager, inköpsstrategier och produktionsstrategier) och dessas koppling till logistik och företags logistikstrategier.
- Förstå hur de teoretiska koncepten är kopplade till varandra och deras inneboende beroenden
- Förstå drivkrafter, hinder och förutsättningar för olika principiella logistikupplägg i försörjningskedjor.
- Kunna tillämpa de teoretiska koncepten och dess innebörd, och baserat på detta kunna förstå, förklara, utvärdera och ifrågasätta olika logistik strategier i företag såväl som försörjningskedjor.
- Kunna på ett strukturerat sätt sammanfatta, utvärdera och ifrågasätta journalartiklar
Kursinnehåll
Kursen behandlar interorganisatoriska frågor avseende logistik mellan företag i en försörjningskedja, t.ex. flödet från råvaruleverantör via tillverkare, grossist, återförsäljare till industriella slutkunder. Även intraorganisatoriska frågor är en viktig del av innehållet, t.ex. logistik för inflöden (materialförsörjning) och utflöden (distribution) och dess koppling till t.ex. inköps-, produktions- och marknadsfunktionerna. De delar som diskuteras i logistikuppläggen är t.ex. fysiska strukturer, rollfördelning mellan aktörer, logistikaktiviteter, fysiska flöden och informationsflöden. Kursen behandlar drivkrafter, hinder och barriärer, samt krav och förutsättningar, för olika typer av logistikupplägg i försörjningskedjor.
Undervisnings- och arbetsformer
På föreläsningar presenteras grundläggande teoretiska begrepp, principer, modeller, koncept och strategier avseende försörjningskedjor. På seminarier diskuteras och analyseras olika koncept och alternativa logistikupplägg som stöd för inlämningsuppgifter. Vid sidan av schemalagd undervisning sker inläsning med hjälp av utvald litteratur som belyser olika områden inom kursen.
Examination
KTR2 | Frivillig kontrollskrivning | 0 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Inlämningsuppgifter | 6 hp | U, G |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Logistiknätverk och transporter, Planering av logistikresurser. |
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för teknik och naturvetenskapStudierektor eller motsvarande
Erik BergfeldtExaminator
Anna FredrikssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kurslitteratur
Utvalda vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida.Föreläsningsmaterial, praktikfallsbeskrivningar, handledningar, utdrag ur böcker, mm, som presenteras i samband med motsvarande kurstillfällen.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
KTR2 | Frivillig kontrollskrivning | 0 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG2 | Inlämningsuppgifter | 6 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Vissa beräkningar förekommer |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Logistik är ett tillämpande ämne i sig och denna kurs fokuserar på hur den ska implementeras på olika ftg. |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
UPG2
|
Analysera koncepten så att förståelse skapas för vilket koncept att användas när. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
|
|||
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Eftersom litteratursem uppgifterna behandlar SC |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Uppgifterna görs inviduellt |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
|
|
UPG2
|
Genom att man får läsa om hur specifika företag har gått till väga |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
|
|||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
UPG2
|
Redovisas på seminarier där man måste presentera sina förslag |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
X
|
|
|
UPG2
|
Litteraturen är på engelska |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
En viktig del är att kunna utvärdera hur de olika logistik strategierna påverkar hållbarheten i vårt samhälle |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Hur logistik bidrar till lönsamhet är en viktig del av kursen |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Kursen behandlar vilka loglösningar passar bäst i vilken miljö och varför |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
Kursen behandlar vilka loglösningar passar bäst i vilken miljö och varför |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
All logistik i fsgkedjor måste förhålla sig till omvärldens krav och villkor |
|
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
X
|
X
|
KTR2
UPG2
|
All logistik i fsgkedjor måste förhålla sig till omvärldens krav och villkor |
|
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
UPG2
|
Man får läsa och analysera forskningsartiklar |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.