Logistik och hållbar utveckling, 6 hp
Logistics and Sustainable Development, 6 credits
TNSL15
Huvudområde
Logistik TransportsystemUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Martin WaldemarssonStudierektor eller motsvarande
Erik BergfeldtUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 30 hRekommenderad självstudietid: 130 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKTS | Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle | 9 (HT 2021) | 2 | 3 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
6KFTL | Flygtransport och logistik, kandidatprogram | 5 (HT 2021) | 2 | 3 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
6KLOG | Samhällets logistik, kandidatprogram | 5 (HT 2021) | 2 | 3 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
Logistik, TransportsystemUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Kandidatprogram i flygtransport och logistik
- Kandidatprogram i samhällets logistik
- Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle
Särskild information
Får ej ingå i examen samtidigt som TETS36.
Rekommenderade förkunskaper
Grunder i industriell ekonomi och logistik, samt kunskaper i matematisk modellering med AMPL.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- visa förståelse för logistikens viktiga roll i en hållbar utveckling samt kunna redogöra för den historiskt sett ohållbara utvecklingen av våra logistiksystem och försörjningskedjor.
- visa insikt kring hur ökade krav på hållbarhet kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system.
- visa förståelse för de hinder och drivkrafter som kan påverka ett företags logistikarbete i dess strävan efter en hållbar verksamhet.
- visa kännedom om metoder och verktyg för att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan.
- visa förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet.
- visa kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan, samt förståelse för att olika åtgärder är lämpliga i olika situationer.
- visa kunskap om verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system.
- visa på en medvetenhet kring samband mellan olika logistiska beslut och dess påverkan på en organisations ekonomiska, miljömässiga samt sociala uthållighet.
Kursinnehåll
En förståelse för nuläget skapas genom att utifrån en historisk tillbakablick beskriva logistiska trender och statistik m.m. för logistikområdet, samt visa hur den föränderliga omvärlden påverkar logistiksystemet och dess hållbarhet. Försörjningskedjornas och logistiksystemets miljöpåverkan gås igenom. Möjligheter och svårigheter med att beräkna en organisations ekonomiska, miljömässiga samt sociala uthållighet behandlas. Olika metoder för att förändra transporternas miljöpåverkan gås igenom, både med avseende på befintligt transportbehov och genom att med hjälp av logistiska lösningar ändra transportbehovet.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningarna behandlar i huvudsak de teoretiska avsnitten. Vid laborationen belyses praktiska problemställningar.
Examination
UPG4 | Projektarbete | 2 hp | U, G |
UPG5 | Inlämningsuppgifter | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB2 | Laboration | 1 hp | U, G |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser:
Fördjupningskurser inom logistik och inom miljöteknik.
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för teknik och naturvetenskapStudierektor eller motsvarande
Erik BergfeldtExaminator
Martin WaldemarssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 30 hRekommenderad självstudietid: 130 h
Kurslitteratur
Kompletterande litteratur
Böcker
- McKinnon, Alan C., Browne, Michael, Whiteing, Anthony E., (2012) Green logistics. [Elektronisk resurs] : improving the environmental sustainability of logistics, second edition
ISBN: 9780749466251, 9780749466268
London ; Philadelphia : Kogan Page, 2012
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG4 | Projektarbete | 2 hp | U, G |
UPG5 | Inlämningsuppgifter | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB2 | Laboration | 1 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Principer för tentamina
Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Omprov övriga examinerande moment
För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Anmälan till tentamen
Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Betyg och examinationsformer
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment och modulkoder
Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
- Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Allmänt gäller att:
- Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
- Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
- För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av examinationsresultat
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kompletterande litteratur
Böcker
ISBN: 9780749466251, 9780749466268
London ; Philadelphia : Kogan Page, 2012
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
LAB2
UPG4
UPG5
|
Envariabelanalys, statistik (A). Grunder i optimering och linjärprogrammering med AMPL (A, E: LAB2). En miljöorientering ges med koppling till den historiskt sett ohållbara utvecklingen av våra logistiksystem och försörjningskedjor i syfte att skapa förståelse för logistikens viktiga roll i en hållbar utveckling (I, U, A, E: UPG4; UPG5). I kursen problematiseras begreppen Energi, Exergi och Entropi, Kraft, Effekt och Arbete genom att relatera till ett övergripande systemperspektiv på människans och planetens energisystem (I, U, A, E: UPG5). |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
LAB2
UPG4
UPG5
|
Kursen förutsätter att studenten har en grundläggande förståelse för tekniska och logistiska system i dess förmåga att anskaffa råvaror och resurser, producera varor och tjänster, samt distribuera det som efterfrågas till kund och konsument (A). Begreppet hållbar utveckling (i form av ekonomisk, miljömässig och social uthållighet) problematiseras i dess logistiska sammanhang med koppling till försörjningskedjans olika värdeskapande steg i såväl ett historiskt och nutida, som framtida perspektiv (I, U, A, E: UPG4; UPG5, LAB2). Logistiksystemens behov av energi problematiseras i ett historiskt, nutida, samt framtida perspektiv i syfte att relatera till dess miljömässiga fotavtryck och utsläpp av växthusgaser (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2). |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
LAB2
UPG4
UPG5
|
Studenten ska få utökad förståelse för uppbyggnaden av våra logistiska system genom att bland annat kunna mäta och bedöma dess effektivitet i relation till såväl monetära som miljömässiga resursanspråk (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2). Studenten ges kännedom om metoder och verktyg för att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2). Begrepp som miljölogistik, cirkulära flöden och livscykelanalys diskuteras ur ett företagsperspektiv samt som medel för att jämföra olika logistiklösningars miljöbelastning (I, U, A, E: UPG4). Koppling mellan transportsamarbete i olika dimensioner och minskad miljöbelastning (U, A, E: LAB2). Hållbara djurtransporter: Transport av livsmedel är en stor del av Sveriges transporter. Vid transporter av djur uppstår många intressanta såväl logistiska, som etiska frågeställningar. (U) Perspektiv på hur citylogistik kan stödja tanken på den hållbara staden (U, A, E: UPG5) Den sociala aspekten av hållbara logistiksystem (U, A, E: UPG5). Utökade kunskaper i optimering och linjärprogrammering med AMPL (U, A, E: LAB2). |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
LAB2
UPG4
UPG5
|
Logistiksystem, produkter, varor och tjänster problematiseras ur ett hållbarhetsperspektiv U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2) Färdigheter i analys och optimering (A, E: LAB2) |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
UPG4
UPG5
|
Problembaserat lärande appliceras i projektuppgift (A, E: UPG4) samt för att finna svar på inlämningsuppgifter (A, E: UPG5). |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
X
|
LAB2
UPG5
|
Studenten behöver kombinera förmågan att gräva i detaljer och finna svar på sakfrågor med behovet av att zooma ut och se det analyserade problemet/fenomenet ur ett vidare och större (globalt) systemperspektiv. (U, A, E: UPG4, UPG5) |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
UPG4
UPG5
|
Hållbarhetens orsaks-verkanssamband problematiseras i relation till olika logistiska beslut som kan tas (U, A, E: UPG4, UPG5). |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
Hållbara djurtransporter: Vid transporter av djur uppstår många intressanta såväl logistiska, som etiska frågeställningar. (U) |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG4
|
En projektuppgift genomförs i grupper om max 5 studenter. |
|
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
UPG4
UPG5
|
Projektuppgiften presenteras muntligt inför kursens deltagare. 15 minuter per grupp. En annan grupp är opponent på varje presentation. (A, E: UPG4) Skriftlig kommunikation i form av rapport på projektarbete (A, E: UPG4) och inlämningsuppgifter (A, E: UPG5 |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
X
|
X
|
LAB2
UPG4
UPG5
|
insikt kring hur ökade krav på hållbarhet kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
X
|
X
|
UPG4
UPG5
|
förståelse för de hinder och drivkrafter som kan påverka ett företags logistikarbete i dess strävan efter en hållbar verksamhet |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
X
|
X
|
UPG4
UPG5
|
kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan, samt förståelse för att olika åtgärder är lämpliga i olika situationer |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
X
|
X
|
LAB2
UPG5
|
kunskap om verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
X
|
X
|
X
|
UPG4
|
En produkt/vara/tjänst analyseras och kartläggs, i termer av dess kapitalbehov och ekologiska fotavtryck genom utsläpp av växthusgaser, i syfte att skapa medvetenhet kring samband mellan olika logistiska beslut och dess påverkan på en organisations ekonomiska och miljömässiga uthållighet. |
|
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.