Civilingenjörsprogram i medieteknik och AI, 300 hp

Master of Science in Media Technology, AI and Engineering, 300 credits

6CMEA

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Norrköping

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen - Medieteknik och AI

samt

Teknologie masterexamen med huvudområde Medieteknik eller Datateknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Civilingenjörsprogrammet medieteknik och AI utbildar civilingenjörer inom medieteknikens breda spektrum av kunskapsområden, med fokus både på klassiska tekniker och modern AI. De utexaminerade civilingenjörernas främsta uppgift är att skapa teknik och system för kommunikation mellan människor via digitala medier. Utbildningens grundläggande tekniska ämnen vilar på det stabila fundament som goda kunskaper i matematik och naturvetenskap ger. 

Utbildningen ska omfatta såväl traditionell som modern medieteknik och ge studenterna en väl underbyggd förståelse för de olika mediernas möjligheter och begränsningar i tekniska och mänskliga sammanhang. Den ska också ge förståelse för och behandla kreatörens möjligheter till uttrycksformer i termer av färg, form och ljud. Utbildningen ger förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv och verktyg för att kunna möta samhällets och enskilda individers krav på miljö, resurshushållning och ekonomi. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från programmet ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

Utbildningen ger en bred matematisk grund inom analys, algebra, vektoranalys och transformteori. Studenterna får också kunskaper i klassisk mekanik och fysik och kan, med dessa kunskaper och verktyg, abstrahera, modellera och strukturera tekniska och naturvetenskapliga problem för att lösa dem med hjälp av såväl traditionella som datorbaserade ingenjörsverktyg.

Utbildningen gör studenterna väl bekanta med modern medieteknik, baserat på både klassiska tekniker och generativ eller diskriminativ AI, inom ett flertal områden såsom ljud- och bildteknik, datorgrafik och visualisering. De får även en bred utblick mot flera angränsande teknikområden, exempelvis signal- och bildbehandling, digital kommunikation, modellbygge, reglerteknik och simulering.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några av teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Civilingenjörerna i medieteknik och AI har fördjupade kunskaper i modern medieteknik. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

De har också metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i medieteknik och AI god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger verktyg och metoder från matematik, naturvetenskap och teknik för att identifiera, formulera och lösa komplexa tekniska problem inom det medietekniska området. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i medieteknik präglas av en god helhetssyn på människa och teknik i samklang.

Experimenterande och kunskapsbildning 

Utbildningen ger studenterna förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att utföra experiment och tester med hjälp av fysiska prototyper, AI-modeller och programvara, samt att kommunicera denna kunskap till andra. 

Systemtänkande 

Efter utbildningen har civilingenjörerna i medieteknik och AI förmågan att använda systemtänkande för att utveckla medietekniska lösningar. Det inbegriper abstraktion och generalisering, avgränsningar av mindre delsystem, modellering och implementation av dessa delsystem och deras interaktion samt prioriteringar och avvägningar med hänsyn till helheten. 

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. De har också förmågan att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

Civilingenjörerna i medieteknik och AI kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera 

Att arbeta i grupp

Under utbildningen inhämtar studenterna kunskap om vilka roller som finns inom en projektgrupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv respektive kreativ grupp och hur man sätter samman och leder grupper med effektivitet och kreativitet som mål. De färdigexaminerade civilingenjörerna i medieteknik och AI är väl lämpade att agera i olika grupproller och växa i rollen som projektledare eller andra ansvarsfyllda roller. De har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. 

Att kommunicera 

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär, mer specifikt, en förmåga att presentera resultat av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska och pedagogiska hjälpmedel i såväl tal som skrift. 

Att kommunicera på främmande språk 

De färdiga civilingenjörerna besitter goda och internationellt gångbara färdigheter i att kommunicera på engelska. De har mycket god vana vid att läsa tekniska presentationer på hög nivå på engelska, god vana vid att skriva tekniska presentationer på engelska samt viss vana vid att göra muntliga presentationer på engelska. De är därför väl förberedd på en internationell arbetsmiljö med engelska som huvudspråk. 

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 

Utbildningen ger perspektiv på medieteknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. 

Företags- och affärsmässiga villkor 

Civilingenjörerna i medieteknik och AI har grundläggande insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik. 

Att planera system 

Under utbildningen inhämtar studenterna kunskaper och färdigheter i behovsanalys och kravställning av system och produkter, vilket innebär att de efter examen kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter och system samt utvärdera dessa mot krav.

Att utveckla system

Civilingenjörer i medieteknik och AI har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaperna från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

Utbildningen ger kunskaper i utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering. 

Att ta i drift och använda system

Efter utbildningen har civilingenjörerna i medieteknik och AI kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Utbildningen ger en gedigen grund i matematik och teknik. Den ger också goda kunskaper om hur man använder och utvecklar både traditionell teknik och AI för digitala medier, visualisering, bildbehandling, och interaktion mellan människa och teknik, samt om datorgrafik och projektledning. Genom utbildning i projektledning, samt regelbundna muntliga och skriftliga projektredovisningar, utvecklas förmågan att kommunicera effektivt. 


Under de två avslutande åren ges studenterna stor valfrihet, dels genom möjligheterna att kunna fördjupa sig inom ett medietekniskt område och dels genom att kunna bredda sig och välja kurser inom angränsande områden eller kurser mer för den personliga utvecklingen. Under dessa två år på den avancerade nivån ska studenterna välja kurser så de uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde. 


Mot slutet av utbildningen kan studierna fördjupas inom särskilda områden, exempelvis visualisering, datorgrafik, bildbehandling, ljud och AI. 


I programplanen framgår det vilka kurser som planerar att ges, vilken programtermin kursen är placerad i och när, tidsmässigt, kursen ges.


Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen, är beskrivna. I kursplanen anges kursens nivå, grundläggande nivå G1X, G2X eller avancerad nivå A1X samt det huvudområde kursen tillhör. 

Profiler

Utbildningsprogrammet är, vad gäller valbara kurser, upplagt så att studenten kan inrikta sig mot specialiseringar av medieteknik och AI.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och är huvudsakligen upplagd i block om 6 hp med som mest tre parallella obligatoriska kurser. Många av de obligatoriska kurserna i kandidatdelen av programmet samläses mellan civilingenjörsprogrammen vid campus Norrköping. De sex första terminerna utgörs av obligatoriska kurser. Termin 7-9 består huvudsakligen av valbara kurser. 

I programmet ingår en strimma av kommunikation på svenska. Strimman integreras och examineras i kurserna. Även moment av gruppdynamik samt styrning- och ledning av projekt integreras i utvalda kurser. 

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i examen från medieteknikprogrammet. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

Alternativt

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Fysik nivå 2, Kemi nivå 1, Matematik fortsättning nivå 2

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområdena medieteknik eller datateknik. 

    För tillträde till examensarbetet se ”Tillträdeskrav till högre termin eller kurs”.

    Examenskrav

    För att erhålla civilingenjörsexamen i medieteknik och AI, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: 

    • Kursfordringar med godkänt resultat omfattande samtliga obligatoriska kurser och valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas.
    • Kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
    • Examensarbete examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls via obligatoriska kurser på programmet.

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

    För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjörsexamen - Medieteknik och AI

    samt

    Teknologie masterexamen med huvudområde Medieteknik eller Datateknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science in Engineering - Media Technology, AI and Engineering

    and

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Media Technology and Engineering or Computer Science and Engineering

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan. 

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    TNA001 Matematisk grundkurs 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TND012 Programmering grk 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    TNA001 Matematisk grundkurs 6* G1N 3/4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TND012 Programmering grk 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM120 Introduktion till digitala medier och AI 6* G1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TNA002 Linjär algebra 6 G1F 2/4 O
    TND002 Objektorienterad programmering 6 G1N 3 O
    TNM120 Introduktion till digitala medier och AI 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNA003 Analys I 6 G1F 2 O
    TNA011 Tillämpad matematik med AI 6* G1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM121 Introduktion till webbprogrammering 6 G1F 1 O
    Period 2
    TNA004 Analys II 6 G1F 2 O
    TNA011 Tillämpad matematik med AI 6* G1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM122 Grundläggande datorgrafik 6 G1F 1 O

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNA006 Analys III 6 G1F 3 O
    TNE043 Mekanik och vågfysik 6 G2F 1 O
    TNM040 Kommunikation och användargränssnitt 6* G1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TNA007 Vektoranalys 6 G2F 4 O
    TNG033 Programmering i C++ 6 G2F 3 O
    TNM040 Kommunikation och användargränssnitt 6* G1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk