Högskoleingenjörsprogram i elektronik, 180 hp

Bachelor of Science in Engineering Electronics, 180 credits

6IELK

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Högskoleingenjörsexamen - Elektronik 

och

Teknologie kandidatexamen med huvudområde Elektroteknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Programmet karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet. En ingenjör från programmet kan modellera, simulera och utvärdera och ska kunna utforma produkter, processer och system. Programmet är på detta sätt industriellt relevant. Efter examen från programmet utmärks ingenjörerna av att de kan arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som deltagare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle. Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör i elektronik ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)

  • Utbildningen ger förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
  • En högskoleingenjörsexamen från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet innebär en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
  • Studenterna är väl förberedda för studier på avancerad nivå samt är orienterade om aktuell forskning inom området
  • Utbildningen ger kunskaper och färdigheter inom matematik, programmering, analog och digital elektronik, datorers konstruktion och funktion, mätteknik, reglerteknik och telekommunikation, samt fördjupade kunskaper inom något av områdena elektronikkonstruktion, inbyggda system eller el och energi
  • Elektronikingenjören förbereds för yrkesverksamhet inom områden där informationsteknik och avancerade elektroteknisk utveckling förekommer.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Utbildningen ger

  • träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning
  • förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
  • förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
  • kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
  • förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Utbildningen ger träning i att

  • samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
  • använda facklitteratur och facktermer på engelska
  • initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt

Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor

Utbildningen

  • syftar till att uppehålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
  • ger kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
  • ger insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
  • ger kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Innehåll

I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, datateknik samt programspecifika ämnen. På utbildningen studeras informationsöverföringens grunder och olika system. Såväl digital som analog teknik behandlas. Studenterna modellerar, simulerar och bygger egna testsystem som hjälper dem att förstå hur större system fungerar.

Muntlig och skriftlig kommunikation tränas också, eftersom en modern ingenjör måste kunna formulera sig väl och kommunicera med många olika människor. För att kunna förstå ekonomiska och organisatoriska hänsynstaganden kompletteras de tekniska kurserna med kurser i bl.a. ledarskap och industriell ekonomi. 

Profiler

Programmet har två profiler: elektronikkonstruktion och inbyggda system. Val av profil sker inför termin 4. Obligatoriska och valbara kurser för profilerna framgår av programplanen.

Undervisnings- och arbetsformer

Samtliga högskoleingenjörsprogram på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls. 

Utbildningen är campusförlagd och programmet har, oavsett profil, gemensamma kurser under de tre första terminerna. Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald profil:

  • Elektronikkonstruktion
  • Inbyggda system

Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 högskolepoäng, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som för utbildningens profiler utgör valbara alternativ. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning. Frivilliga kurser får inte ingå i examen.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 3c eller Matematik D

Alternativt 

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Fysik nivå 2, Kemi nivå 1, Matematik fortsättning nivå 1c 

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För tillträde till examensarbetet krävs minst 135 högskolepoäng inom programmet.

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet utgör det avslutande momentet på utbildningen, och avser att visa att den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift och omfattar 16 hp. Egen opposition och närvaro vid två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras.

    Huvudområde för kandidatexamen är elektroteknik. Huvudområde för högskoleingenjörsexamen är elektronik.

    För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

    Examenskrav

    För att erhålla högskoleingenjörsexamen i elektronik (och för att uppfylla kraven för teknologie kandidatexamen enligt fakultetsstyrelsens beslut inom valt huvudområde) skall studenten, med godkänt resultat, ha genomfört följande moment:

    • programmets obligatoriska kurser samt obligatoriska kurser i vald profil
    • valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls
    • minst 90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivå
    • 24 hp matematik och/eller tillämpning av matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet
    • examensarbete omfattande minst 15hp på G2-nivå (eller motsvarande) examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

     

    För att uppfylla målen gällande samhälleliga behov och villkor skall minst en av nedanstående kurser vara godkänd:

    • TKMJ24 Miljöteknik
    • TKMJ15 Miljömanagement
    • TGTU94 Teknik och etik
    • TGTU49 Teknikhistoria

    För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

    Examensbenämning på svenska

    Högskoleingenjörsexamen - Elektronik 

    och

    Teknologie kandidatexamen med huvudområde Elektroteknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Bachelor of Science in Engineering - Engineering Electronics

    and

    Degree of Bachelor of Science with a major in Electrical Engineering 

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    TAIU10 Analys i en variabel 12* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIU05 Digitalteknik 8* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    TAIU10 Analys i en variabel 12* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDIU09 Koncept och problemlösning inom programmering 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIU05 Digitalteknik 8* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TAIU10 Analys i en variabel 12* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDIU09 Koncept och problemlösning inom programmering 6* G1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIU02 Datorteknik 4 G1N 2 O

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAIU05 Linjär algebra 6 G1F 4 O
    TSEI11 Kretsteori och transformmetoder 10* G1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIU51 Mikrodatorprojekt 8* G1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDI83 Ingenjörsprofessionalism 2 G1F 4 O
    TFEI71 Elektriska mätsystem 4 G1F 1 O
    TSEI11 Kretsteori och transformmetoder 10* G1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIU51 Mikrodatorprojekt 8* G1F - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSEI01 Analog elektronik 8* G1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEI50 Linjära system 6 G1F 3 O
    TSIU61 Reglerteknik 6 G1F 2 O
    Period 2
    TDDI03 Datorarkitektur 4 G2F 4 O
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 O
    TSEI01 Analog elektronik 8* G1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2028

    Inriktning: Elektronikkonstruktion — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDIU20 Objektorienterad programmering 4 G1F 1 O
    TSEI68 Analoga filter 6 G2F 2 O
    TSTE96 Analog konstruktion 8* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Period 2
    TSTE96 Analog konstruktion 8* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDI11 Programmering av inbyggda system 6 G2F 2 V
    TFEI03 Vågfysik - teori och tillämpning 6 G1F 3 V
    THIU01 Engelska 4 G1N 1 V
    TPTE06 Praktik 6 G2F - V
    TSEI07 Digitala filter 6 G2F 3 V
    TSTE31 Elektronikkonstruktion, projekt 6 G2F 1 V
    Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDIU11 Operativsystem 6 G2F 3 O
    TDIU20 Objektorienterad programmering 4 G1F 1 O
    TSTE96 Analog konstruktion 8* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Period 2
    TDDI11 Programmering av inbyggda system 6 G2F 2 O
    TSTE96 Analog konstruktion 8* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDIU16 Process- och operativsystemprogrammering 4 G2F 3 V
    THIU01 Engelska 4 G1N 1 V
    TPTE06 Praktik 6 G2F - V
    TSEI07 Digitala filter 6 G2F 3 V

    Termin 5 HT 2028

    Inriktning: Elektronikkonstruktion — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSEI12 Analog konstruktion fortsättningskurs 6 G2F 2 O
    TSIU07 Elektroniksystem, projekt 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAIU08 Flervariabelanalys 6 G1F 3 V
    TMMI69 Strömningslära och värmeöverföring 6 G1F 4 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSIU07 Elektroniksystem, projekt 6* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 O/V
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1N 1 O/V
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 V
    TANA24 Beräkningsmatematik inom datateknik 6 G2F 1 V
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1F 1 V
    TMMI44 Termodynamik 6 G1N 1 V
    TSTE26 Elkraftnät och teknik för förnyelsebar elproduktion 6 A1N 4 V
    Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSIU03 Systemkonstruktion 8 G2F 1 O
    TAIU08 Flervariabelanalys 6 G1F 3 V
    TDDI16 Datastrukturer och algoritmer 6 G1F 3 V
    TSEI12 Analog konstruktion fortsättningskurs 6 G2F 2 V
    TSTE28 Effektelektronik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TSIU08 Elektroniksystem, projekt 4 G2F 2 O
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 O/V
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1N 1 O/V
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 V
    TANA24 Beräkningsmatematik inom datateknik 6 G2F 1 V
    TEIO29 Ledarskap och organisation 6 G1F 1 V
    TMMI44 Termodynamik 6 G1N 1 V
    TSIT01 Datasäkerhetsmetoder 4 G2F 3 V

    Termin 6 VT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSIU11 Introduktion till examensarbete 4 G2F 2 O
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1F 1 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6IELE, se utbildningsplan.
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 O/V
    Kursen är en del av ett alternativobligatorium för 6IELK, se utbildningsplan.
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 V
    TATA83 Flervariabelanalys 6 G1F 1 V
    TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1N 1 V
    TDDI08 Konstruktion av inbyggda system 4 G2F 1 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSEI12 Analog konstruktion fortsättningskurs 6 G2F 3 V
    TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2F 4 V
    Period 2
    TQXX11 Examensarbete 16 G2E - O
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Elektronikkonstruktion — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSEI12 Analog konstruktion fortsättningskurs 6 G2F 3 V
    TSFS04 Elektriska drivsystem 6 G2F 4 V
    Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDI08 Konstruktion av inbyggda system 4 G2F 1 V

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk