Masterprogram i digitaliserat byggande, 120 hp

Master's Programme in Digital Construction Management, 120 credits

6MDIB

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Norrköping

Examensbenämning

Teknologie masterexamen med huvudområde Byggteknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Basen i utbildningen utgörs av ett brett kunnande inom digitalisering, med ett fokus på programmets tre kärnområden: byggandets planerings-, produktions-, och försörjningsprocesser. Efter genomgången utbildning skall de utexaminerade studenterna vara väl rustade för att leda och delta i en ständigt pågående utveckling och förändring av byggbranschen med syftet att skapa en hållbar effektivisering av byggandet med digitalisering som katalysator. Denna utveckling strävar mot förutsägbara, snabbare, och effektivare produktions- och informationsflöden, samt ökad produktivitet i hela värdekedjan. Detta skapar i sin tur förutsättningar för förbättrad resurseffektivitet avseende energi, transport och råvaror, samt ökad säkerhet och minskat antal tillbud och olyckor.

Den utexaminerade studenten från masterprogrammet i digitaliserat byggande kan arbeta med alla aspekter av byggproduktion, samt planering och ledning av denna med speciellt fokus på byggplatsen som en del av byggprocessen. Den som tagit examen från detta program kommer att kunna delta aktivt i den pågående digitaliseringen av byggandet, där data- och faktabaserade beslutsprocesser ligger till grund för såväl teknisk som ekonomisk och social utveckling av byggprocessen och byggbranschen.

Programmet riktar sig till studenter med minst kandidatexamen som vill utvidga sina kunskaper inom byggteknik, byggproduktion, byggledning och byggplanering, samt ingenjörsvetenskap med bas i digitalisering. Personer med examen från detta program är lämpliga för anställning inom bl.a. byggindustri (entreprenörer, beställarorganisationer, fastighetsägare, leverantörer, konsulter, m.fl.), teknikföretag (telekom, ConTech, mjukvaruleverantörer, m.fl.), samt vid akademiska institutioner och större forsknings- och utvecklingsinstitut.

Mål

Ämneskunskaper

Den utexaminerade studenten från masterprogrammet i digitaliserat byggande ska:

  • ha en bred grund inom digitalisering och ingenjörsvetenskap
  • kunna använda ingenjörsmässiga metoder för att kartlägga och analysera förändringsprocesser och leda utvecklingsprocesser
  • ha specialiserad kunskap om hur digitalisering kan effektivisera och utveckla byggandets planering, produktion och försörjning.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Den utexaminerade studenten från masterprogrammet i digitaliserat byggande ska:

  • ha förmågan att ta en ledande roll i forskning, ingenjörsarbete och förändringsarbete
  • självständigt kunna införskaffa kompetens inom nya teknik- och användningsområden
  • kunna delta i multidisciplinära utvecklings- och förändringsteam; som teamledare, generalist eller i en specialistroll

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Den utexaminerade studenten från masterprogrammet i digitaliserat byggande ska:

  • kunna arbeta aktivt i grupp genom att dela uppgifter och ansvar
  • kunna initiera, planera, genomföra och utvärdera vetenskapliga, tekniska och interdisciplinära projekt
  • kunna kommunicera och förmedla analyser och resultat både muntligt och skriftligt

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga behov och krav

Den utexaminerade studenten från masterprogrammet i digitaliserat byggande har kunskap om lämpliga utvecklingsprocesser för olika slags forsknings- eller utvecklingsprojekt och kan delta och aktivt bidra till alla faser av forsknings- eller utvecklingsprojekt, inklusive identifiering av behov, strukturering, planering, genomförande och presentation av projekt med beaktande av teknikens betydelse i samhället, inklusive ekonomisk, social och hållbar utveckling.

Innehåll

Programplanen innehåller kurser som ger baskunskaper i byggandets digitalisering, programmering, telekommunikation och positioneringssystem, samt ledarskap och förändringsarbete. Därefter används dessa baskunskaper i fördjupningskurser i byggandets digitalisering inom programmets tre kärnområden: byggandets planering, produktion och försörjning, med kurser inom logistik, hållbar utveckling, digitala tvillingar, BIM, smarta städer, mm. Programmet innehåller också projektkurser med möjlighet till ytterligare fördjupning inom digitalisering och de tre kärnområdena. Programmet avslutas med ett examensarbete på en termin som kan utföras i industrin eller vid universitetet.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen 180 hp i huvudområdet byggteknik eller motsvarande. 
  • 30 hp i matematik / tillämpad matematik och / eller tillämpning av matematik relevant för programmet.
  • Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska baseras på högkvalitativt vetenskapligt innehåll och genomföras i nära kontakt med de forskningsgrupper som är involverade i programmet. Huvudområdet för examensarbetet ska vara Byggteknik.

    Examenskrav

    • kandidatexamen specificerad i tillträdeskraven till programmet
    • kurskrav på totalt 120 högskolepoäng från programplanen, eller efter särskilt beslut från programnämnden, inklusive examensarbete.
    • godkänt på alla obligatoriska kurser
    • 90 hp kurser på avancerad nivå A (avancerad) varav:
      - minst 30 hp kurser inom huvudområdet Byggteknik
      - 30 hp examensarbete inom huvudområdet Byggteknik
    • ett examensarbete inom huvudområdet Byggteknik presenterat och godkänt i enlighet med LiTH:s bestämmelser.

    Examensbenämning på svenska

    Teknologie masterexamen med huvudområde Byggteknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Construction Engineering

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNBJ45 Byggandets digitalisering 6 A1N 4 O
    TNK122 Logistik och produktionsplanering 6* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK128 Grundläggande programmering för dataanalys 6 G1N 1 O
    Period 2
    TNBJ24 Digital projektering och informationsleverans 6 A1F 2 O
    TNBJ35 Projektkurs 1 – byggande och digitalisering 6 A1F 3 O
    TNK122 Logistik och produktionsplanering 6* G2F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 O
    TNBJ34 Logistik i byggandets värdekedja 6 A1F 3 O
    TNK110 Mobil kommunikation och nätverk 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TNBJ36 BIM och digitala tvillingar 6 A1F 2 O
    TNBJ44 Tillämpad byggdigitalisering 6 A1F 3 O
    TNK110 Mobil kommunikation och nätverk 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNBJ37 Projektkurs 2 – Tillämpning av digitalisering 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK106 Positioneringssystem 6 A1N 2 O
    TNK114 Logistik i försörjningskedjor 6 A1N 4 O
    Period 2
    TNBJ37 Projektkurs 2 – Tillämpning av digitalisering 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNBJ38 Digitala tvillingar och smarta städer 6 A1F 3 O
    TNBJ46 Byggandets hållbara och digitala försörjningskedjor 6 A1F 4 O

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk