Masterprogram i materialfysik och nanovetenskap, 120 hp

Master's Programme in Materials Physics and Nanoscience, 120 credits

6MMNS

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Materialvetenskap och materialteknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap syftar till att ge studenterna specialistkunskaper i materialfysik och nanovetenskap och göra studenterna konkurrenskraftiga i det snabbt växande området. Utbildningsprogrammet svarar mot nationella och internationella behov från universitet, näringsliv och samhället i övrigt. 

Utbildningen avser att ge väsentligt fördjupad förståelse för de grundläggande processer och fenomen som ligger till grund för avancerade material och deras tillämpningar, och förståelse för hur strävan efter hållbar teknik ställer krav på hållbara material. Utbildningen ger också studenterna förståelse för samspelet mellan material, teknik och det omgivande samhället. 

Syftet med programmet är att göra studenterna väl förberedda för en karriär i den materialrelaterade utvecklingens framkant, såväl inom industrin som inom akademin.

Mål

Efter avslutat masterprogram förväntas studenten ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Studenter från masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap visar kunskap och förståelse inom materialfysik och nanovetenskap inbegripet ett brett kunnande såväl som en väsentlig fördjupning inom vissa delar av området. Fokus ligger på avancerade frågeställningar inom materialområdet där den utexaminerade visar god förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar. 

Studenter från masterprogrammet uppvisar djup förståelse för hur begrepp inom fysik och kemi används för att förstå materialrelaterade fenomen. En utexaminerad student har tränats i att använda avancerad forskningsutrustning för att ta fram kunskap kring materialrelaterade frågeställningar både genom experiment och datorsimuleringar, samt har förmåga att välja och använda experimentella metoder och teoretiska modeller för att analysera material.

Studenter från masterprogrammet kan använda matematik som ett språk och ett verktyg för att beskriva fysikaliska fenomen.

De utexaminerade studenterna har även övergripande kunskaper om aktuell materialrelaterad forskning och besitter också förmåga att lägga upp en vetenskaplig studie och mycket god förmåga att kritiskt tillgodogöra sig relevant forskningslitteratur.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Studenter från masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap

  • besitter de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kritiskt och systematiskt kunna integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar även med begränsad information
  • tar ansvar för sin egen roll i sitt arbete eller under fortsatta forskarstudier med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet
  • kan göra relevanta bedömningar inom sitt område med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Studenter från masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap

  • kapacitet att samverka med andra personer, aktivt delta i en grupp och där dela arbetsuppgifter och ansvar
  • initierar, planerar, leder och utvärderar omfattande projektarbeten
  • har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation på engelska
  • kompetenser i vetenskapligt skrivande.

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska behov och krav

Studenter från masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap

  • uppvisar ansvar för att identifiera, integrera, och skapa en grundlig förståelse för den tekniska utvecklingens påverkan på samhället samt att kommunicera denna kunskap till allmänheten
  • initierar, arbetar i och leder avancerade utvecklingsprojekt med de metoder som är vedertagna inom området
  • har förmåga att planera, genomföra och redovisa ett forskningsprojekt
  • har förståelse för hur forskningsresultat kan överföras till företagsmässigt användande.

Innehåll

Masterprogrammet i materialfysik och nanovetenskap erbjuder kurser inom grundläggande och avancerad materialvetenskap, inklusive nanoteknologi. Programmet innehåller kurser som utvecklar kunskaper och färdigheter inom:

  • materialsyntes genom olika fysikaliska och kemiska metoder 
  • materialkaraktärisering genom experiment och datorsimuleringar 
  • materialtillämpning inom exempelvis halvledarteknik, nanoteknologi och energiteknik
  • fysik och kemi som ligger till grund för materialvetenskap, exempelvis kemisk bindning och fasta tillståndets fysik.

Programmet innehåller flera projekt och avslutas med ett examensarbete i en forskargrupp eller på ett företag. Under examensarbetet fördjupas kunskaperna inom ett materialvetenskapligt område genom självständigt arbete och litteraturstudier. Examensarbetet kan vara en god introduktion till vidare studier på forskarnivå. 

I programplanen framgår vilka kurser som ges och när de ges, samt under vilken programtermin kursen är rekommenderad att läsas. Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd, omfattar två års studier och ger en naturvetenskaplig masterexamen i materialvetenskap och material teknik. Kursutbudet framgår av programplanen och de flesta kurserna är organiserade så att innehållet behandlas vid föreläsningar och lektioner, och utöver detta ingår i vissa kurser omfattande laborationsarbeten som redovisas muntligt och/eller skriftligt.

Utbildningen genomförs i mycket nära samverkan med starka forskningsmiljöer vilket ger studenter från programmet god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom materialfysik och nanovetenskap. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 30 eller 60 hp inom huvudområdet. Under examensarbetet ges studenten möjlighet att arbeta i en forskargrupp vid universitetet, ett företag, ett institut eller en myndighet, och därmed bli mycket väl förtrogen med relevanta forskningsrön.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. 

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden:
    - fysik
    - teknisk fysik
    - tillämpad fysik
    - nanovetenskap
    eller 
    Kandidatexamen i materialvetenskap inklusive 24hp i huvudområdet fysik eller motsvarande. 
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska vara vetenskapligt förankrat och utföras i nära anslutning till pågående forskning inom huvudområdet. Examensarbetet skall skrivas och presenteras på engelska. 

    Examenskrav

    • alla obligatoriska och valbara kurser från programplanen avslutade så att kravet på 120 hp är uppfyllt.
    • minst 90 hp kurser på avancerad nivå A varav
      - 30 hp kurser från huvudområdet materialvetenskap och materialteknik
      - 30 hp examensarbete inom huvudområdet materialvetenskap och materialteknik
    • examensarbete (minst 30 hp) inom huvudområdet materialvetenskap och materialteknik presenterat och godkänt i enlighet med LiTH:s bestämmelser.

     

    En kurs som innehållsmässigt överlappar en annan kurs kan inte räknas med i examen. Kurser som ingår i kandidatexamen kan inte räknas med i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Materialvetenskap och materialteknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Materials science and technology

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKED22 Kemisk bindning 6 A1N 4 O
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 O
    Period 2
    TFFM08 Experimentell fysik 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA37 Mjuka material 6 A1N 1 O
    TFYM01 Fasta tillståndets fysik I 6 A1F 2 O

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk