Civilingenjörsprogram i elektronik och systemdesign, 300 hp

Syfte

• Civilingenjörsprogrammet i elektronik och systemdesign (EDS) utbildar civilingenjörer som kan utveckla innovativa elektroniksystem med hård- och mjukvara, där elektrifiering och datorsystem är väsentliga komponenter. 
• Utbildningen har ett tydligt fokus på avancerade kunskaper inom tillämpad elektroteknik, en kombination av hårdvara, mjukvara och systemkunskaper attraktiva för näringslivet. 
• En civilingenjör i elektronik och systemdesign har förmåga att designa, utveckla och anpassa elektronik och elektroniksystemlösningar för att möta behoven i näringsliv, akademi och samhälle.
• En civilingenjör i elektronik och systemdesign har djup och bred kunskap om elektroniken bakom digitaliseringen och elektrifieringen av vår vardag och samhället i stort. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från programmet elektronik och systemdesign ha följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

EDS-ingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem såsom tillämpade elektronikproblem vanligt förekommande i elektronikindustrin inom konstruktion och produktutveckling.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En EDS-ingenjör har en stark grund i matematik, vilket innefattar kunskaper i såväl grundläggande ämnen som analys, vektoranalys och linjär algebra som tillämpad transformteori, statistik och sannolikhetslära. EDS-ingenjören har solida kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom vågfysik, mekanik, elektromagnetism samt grundläggande kvantfysik och materialfysik. En EDS-ingenjör kan använda dessa kunskaper för att strukturera, abstrahera, modellera och simulera komplexa problem inom elektroteknik, elektronik samt reglerteknik.

Kunskaper i grundläggande teknikvetenskapliga ämnen

En EDS-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom elektroteknik och elektronik. Detta innebär att EDS-ingenjören har de kunskaper som behövs för att:

• kunna analysera och utveckla enkla tekniska system, göra relevanta beräkningar och utföra experimentella undersökningar
• med systematik kunna modellera, utforma, realisera och analysera konstruktioner inom såväl analog som digital elektronik
• kunna beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller

Fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

EDS-ingenjören behärskar elektronik utifrån en rad olika perspektiv: design, konstruktion, programmering, produktion, test, drift och återvinning. EDS-ingenjören har också goda färdigheter i att modellera och simulera tekniska och naturvetenskapliga problem. EDS-ingenjören uppnår således stort ämnesdjup inom elektronik med breddning mot en rad olika områden som reglerteknik, signalbehandling, programmering, modellbygge och simulering samt materialteknik. Detta innebär att EDS-ingenjören kan:

• beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med datavetenskapliga begrepp och modeller. EDS-ingenjören har kunskaper och färdigheter i objektorienterad programutveckling samt programmering av processorer och system av processorer. EDS-ingenjören fokuserar på programspråk som används i elektronikindustrin.
• hantera de begrepp och matematiska modeller som krävs för att hantera linjära dynamiska system i samverkan med deterministiska signaler inom signalanalys, reglerteknik, modellering och simulering.
• använda begrepp, teorier och metoder från vågfysik, mekanik, elektromagnetism, optik, och grundläggande material- och halvledarfysik för att analysera och utveckla tekniska system inom elektroteknik och teknisk fysik. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar och simuleringar samt att utföra experimentella undersökningar.

Väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

En EDS-ingenjör har fördjupade tekniska kunskaper inom ett eller flera av följande valda områden: elektronik, datorsystem, elektronik för elektrifiering, trådlösa kommunikationssystem samt elektroniksystem. 

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

EDS-ingenjören har kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. I kurser på grundläggande nivå introduceras och berörs främst utvecklingsarbete. Erfarenheter och resultat från aktuell forskning ges främst betydelse på avancerad nivå inom olika ämnen beroende på vald specialisering.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Analytiskt tänkande och problemlösning

EDS-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik, teknisk fysik och elektroteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En EDS-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. EDS-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

EDS-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En EDS-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. EDS-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

EDS-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Arbete i grupp

En EDS-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innefattar att han/hon

• har kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp
• känner till hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en ”effektiv” grupp
• därigenom äger förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt
• har förmåga att agera och ta ansvar i olika roller i en sådan grupp

Kommunikation

EDS-ingenjören ska kunna:

• kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniska experter inom det egna fältet som till en bredare publik
• lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål
• presentera projektresultat på ett professionellt, tydligt och förtroendeingivande sätt

Kommunikation på främmande språk

EDS-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska produkter och system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

EDS-ingenjören kan initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning och ledarskap behandlas. Undervisningen sker även delvis i projektform.

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

En EDS-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En EDS-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt och kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

Företags- och affärsmässiga villkor

EDS-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

EDS-ingenjören har kunskap och färdighet i att

• utifrån givna krav specificera hela och ingående delar av system
• medverka i och snabbt förstå industrins egna processer
• modellera produkter och system samt utvärdera dessa.

Att konstruera produkter och system

En EDS-ingenjör har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner och system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. EDS-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera produkter och system

En EDS-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda produkter och system

EDS-ingenjören har kännedom om utformning, optimering, idrifttagande och underhåll samt avveckling av avancerade tekniska system.

Innehåll

Under de inledande terminerna av utbildningen läggs grunder inom matematik, fysik, elektronik och programmering. I ämnesområdet elektronik innebär det introduktion till elektronik och elektrifiering, analog elektronik, digital elektronik, mikrodatorer inklusive hårdvarunära programmering, och reglerteknik. Elektronik studeras ur perspektiv som funktionalitet, producerbarhet och användaranpassning, där en återkommande faktor är elektronikens centrala roll som möjliggörare och värdeskapare. Kunskaper i matematik och fysik används för att kunna beräkna, modellera och simulera ingående komponenter, delsystem såväl som helheten i verkliga system.

Ett grundtema i utbildningen är kopplingen mellan konstruktion, produktutveckling och produktion, och i den obligatoriska kandidatprojektkursen i termin 6 får studenterna testa sina färdigheter att designa och bygga elektroniksystem i ett programöverskridande projektarbete.

Utbildningen ger en stark bas inom ämnesområdet elektroteknik, i synnerhet tillämpad elektronik. Fördjupning sker inom tre profiler på masternivå i årskurs 4 och 5. 

I programmet ingår ett flertal projektkurser som ger en god träning i ingenjörsarbete. Andra viktiga inslag i utbildningen är projektledning och projektarbete, och moment som ger en insikt i sambandet mellan den tekniska utvecklingen och människans livsbetingelser.

Profiler

• En masterprofil omfattar 36 hp och består av obligatoriska och valbara kurser. Huvudområde är elektroteknik.
• Masterprofilerna påbörjas termin 7.
• Undantagsvis kan någon enstaka kurs efter beslut av programnämnden få bytas ut, se särskilda regler för masterprofilerna.
• Examensbeviset anger namnet på masterprofilen som inriktning.

Inom utbildningsprogrammet för elektronik och systemdesign (EDS) erbjuds följande masterprofiler inom huvudområdet elektroteknik:

• Elektrifiering
• Datorsystem
• Elektroniksystem

Kurskrav för dessa masterprofiler

• Elektrifiering

Profilens obligatoriska och valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska minst 24 hp väljas.

• Datorsystem

Profilens obligatoriska och valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska minst 24 hp väljas.

• Elektroniksystem

Profilens obligatoriska och valbara kurser framgår av programplanen. Bland de valbara kurserna ska minst 24 hp väljas.

Individuell profil

Det finns möjlighet att läsa kurser efter en individuell masterprofil. Individuell masterprofil upprättas i samråd med studievägledningen och beslut fattas av programnämnden efter ansökan. Ansökan om att få följa individuell masterprofil skall vara välmotiverad. Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier upprättas i samråd med utbildningsledaren. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och huvuddelen av de obligatoriska kurserna under de tre första åren på programmet samläses med övriga civilingenjörsprogram vid campus Norrköping.

För utbildningen gäller att:

• termin 1–6 utgörs mestadels av obligatoriska kurser
• den studerande fr o m termin 7 följer en masterprofil
• kurser som är obligatoriska för masterprofilen anges i programplanen
• utöver obligatoriska kurser ska ett antal valbara kurser läsas för att uppfylla examensfordringarna.

I programmet ingår moment av gruppdynamik, styrning och ledning av projekt integrerade i utvalda kurser.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) i respektive termin. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Frivilliga kurser får läsas, men ej räknas med i de 300 hp som krävs för examen. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

Alternativt 

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Fysik nivå 2, Kemi nivå 1, Matematik fortsättning nivå 2 

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
• För tillträde till kurs på termin 7 krävs minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast  den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
• För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

Självständigt arbete (examensarbete)

Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) utförs under termin 6. Huvudområde för kandidatexamen är elektroteknik. 

Examensarbete på masternivå utförs under termin 10 och utgör det avslutande momentet på utbildningen. Tillåtna huvudområden för masterexamen i samband med civilingenjörsexamen i elektronik och systemdesign är elektroteknik.

För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

Examenskrav

För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i elektronik och systemdesign 300 hp, skall studenten med godkänt resultat, ha fullgjort:

• samtliga obligatoriska kurser på programmet
• en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
• valbara kurser i programplanen så att kravet på 300 hp uppnås
• minst 90 hp på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp) varav 60 hp (kurser + examensarbete) inom huvudområdet elektroteknik
• ett examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
• minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

Särskilda kurskrav

För att uppfylla målen under rubriken (se ovan):

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling (MTS) skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
  • TKMJ24 Miljöteknik
  • TKMJ15 Miljömanagement
  • TGTU94 Teknik och etik
  • TGTU49 Teknikhistoria
  • TFYA85 Alternativa energikällor och deras tillämpningar
  • TRTE21 Kemi för rening och återvinning
     
• Företags- och affärsmässiga villkor skall minst 6 hp vara godkända av följande kurser;
  • TEIE53 Industriell ekonomi
  • TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling
    • TEIO94 och TEIO05 får ej samtidigt räknas med i examen.

Maximalt kan 18hp av kurser utanför programplanen, inom språk, ekonomi, ledarskap eller annat område relevant för utbildningen, räknas med i examen.  

Examensbenämning på svenska

Civilingenjörsexamen - Elektronik och systemdesign

samt

Teknologie masterexamen med huvudområde Elektroteknik

Examensbenämning på engelska

Degree of Master of Science in Engineering - Electronics and Systems Design

and

Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Electrical Engineering 

Särskild information

Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution. För att få räkna med en sådan kurs i civilingenjörsexamen lämnas en ansökan in till programnämnden som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Avsteg från utbildningsplan

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.