Civilingenjörsprogram i strategisk systemanalys, 300 hp

Master of Science in Strategic Systems Analysis, 300 credits

6CSYA

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Norrköping

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen - Strategisk systemanalys samt Teknologie masterexamen med huvudområde Datateknik, Industriell ekonomi eller Transportsystem

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

En civilingenjör i strategisk systemanalys (SYA) från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har en stark identitet som ingenjör och ska vara en nyckelspelare i den tekniska omställningen till hållbar utveckling i företag och offentlig sektor.

Med en stabil bas i teknisk och matematisk kompetens har ingenjören förmåga att sätta sig in i nya teknikområden, utmana befintliga situationer, och driva den globala utvecklingen i en mer hållbar riktning med hjälp av systemperspektiv och att ta vara på storskaliga data som genereras i samhälle och i företag. Datadriven analys genom exempelvis AI och maskininlärning kombineras med en stark förståelse för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samt affärsmässighet för att skapa förutsättningar för rätt beslut.

Utbildningen präglas av utmaningsdrivet lärande där studentsamarbete kring verkliga problem från näringsliv och samhälle står i fokus. Det förbereder studenterna för yrkeslivet och ett livslångt lärande genom att de redan under studietiden ställs inför komplexa problem utifrån ett systemperspektiv. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag.

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från programmet strategisk systemanalys ha följande kunskaper och färdigheter: 

Ämneskunskaper

En ingenjör i strategisk systemanalys från Linköpings universitet ska med helhetssyn kunna arbeta med teknikens hållbara förverkligande i flera dimensioner, och ha en gedigen förståelse hur delsystem samverkar med och påverkar varandra. En ingenjör i strategisk systemanalys ska besitta förmågan att utifrån stora datamängder och en matematisk-teknisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära hållbarhetsproblem i syfte att utveckla industriella och samhälleliga verksamheter.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

En ingenjör i strategisk systemanalys har en stark grund i matematik vilket innefattar gedigna matematiska kunskaper i ämnen såsom analys och linjär algebra, samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimering på verkliga problem. De utexaminerade civilingenjörerna kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar. 

Kunskaper i grundläggande teknikvetenskapliga ämnen

En ingenjör i strategisk systemanalys har förmågan att analysera komplexa sociotekniska system. Utbildningen ger förmågan att hantera och analysera stora datamängder genom en djup datatekniskt kunskap i programmering, datastrukturer, maskininlärning och visualisering. Detta kombineras med bred kunskap för hållbar utveckling inom huvudområdena industriell ekonomi, transportsystem samt energi- och miljöteknik. Utbildningen ger även grundläggande kunskaper inom fysik och kan beskriva och modellera fenomen inom mekanik och vågfysik. En ingenjör i strategisk systemanalys kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera, hållbarhetsproblem med vetenskapliga begrepp och modeller och driva förändring inom industri och samhälle.

Fördjupade kunskaper, metoder och verktyg i något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

Civilingenjörerna i strategisk systemanalys har fördjupade kunskaper inom datateknik, industriell ekonomi eller transportsystem och har i ett huvudområde tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Inom ovanstående områden kan en ingenjör i strategisk systemanalys ur ett hållbarhetsperspektiv:

  • Analysera komplexa problemställningar med utgångspunkt i ämnesrelaterad teori och praktisk kunskap.
  • Relatera och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utforma egna analysmodeller.
  • Tillämpa vetenskapligt förankrade verktyg och modeller på teknikbaserade företag.
  • Kritiskt granska och analysera strategier, metoder, tillvägagångssätt och tekniker som tillämpas i teknikbaserade företag.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer och näringsliv har civilingenjören i strategisk systemanalys god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Med sin ämnesövergripande kunskap om teknik och hållbarhet i de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna har en ingenjör i strategisk systemanalys har förutsättningar att driva företags och samhällelig förändring utifrån tillgängliga data. 

Analytiskt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera och modellera komplexa hållbarhetsproblem utifrån stora mängder data. Det innebär att en ingenjör i strategisk systemanalys kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

En ingenjör i strategisk systemanalys har förmåga att hantera, sammanställa, analysera och visualisera stora mängder data. Utbildningen övar även upp studenternas föreställningsförmåga för att kunna identifiera och formulera sammanhängande framtidsscenarier baserat på trender och åtgärder, identifiera trögheter, beroenden, fördröjda effekter och relationer mellan åtgärder. Hen kan tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. En ingenjör i strategisk systemanalys har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap och litteratur inom det aktuella området.

Systemtänkande

En ingenjör i strategisk systemanalys har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla hållbara system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar. Begreppet system inbegriper här sociotekniska, ekonomiska och ekologiska system. Vid analys av dessa kan ingenjören även kritiskt granska hur systemavgränsningar påverkar möjligheter till konsekvensanalys samt förstå hur de olika dimensionerna kan stå i konflikt med varandra.

Förhållningssätt, tänkande och lärande

En ingenjör i strategisk systemanalys visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. En ingenjör i strategisk systemanalys har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

Etik, likabehandling och ansvarstagande

En ingenjör i strategisk systemanalys kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling. En ingenjör i strategisk systemanalys besitter även en normativ kompetens med förmåga att identifiera egna och andras värderingar i förhållande till hållbarhetsproblem och applicerar principer om rättvisa, inkludering och ansvar.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Samarbetsförmåga är en nyckelkompetens för en ingenjör i strategisk systemanalys. Med denna kan hen initiera kontakt, samtala och samarbeta med breda uppsättningar aktörer med olika synsätt på hållbarhetsproblem i syfte att kunna formulera både heltäckande framtidsbilder och åtgärder med hänsyn taget till olika intressen.

Arbete i grupp

De färdiga ingenjörerna är, väl förberedda för att arbeta i och leda grupper. De har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. De får därigenom förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt, är de färdigexaminerade civilingenjörerna i strategisk systemanalys förberedda för att agera i olika grupproller. De är redo att växa i projektledarrollen, kravställarrollen eller andra ansvarsfyllda roller, och har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska hållbarhetsprojekt.

Kommunikation

En ingenjör i strategisk systemanalys ska ha goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att kunna samla in och analysera data samt presentera resultatet av dataanalyser och tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat och förtroendeingivande sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift. Stort fokus läggs på hållbart förändringsarbete som kan kommuniceras till intressenter med varierande teknisk kunskap och mål.

Kommunikation på främmande språk

Den ovan beskrivna kommunikationen ska även kunna ske på engelska. En ingenjör i strategisk systemanalys kan även hantera och samla in stora datamängder på engelska.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav

Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 

Utbildningen ger insikt i hur tekniken och stora datamängder kan användas för att skapa en hållbar framtid utifrån etiska, ekonomiska, juridiska, ekologiska och sociala perspektiv, både nationellt och globalt. En ingenjör i strategisk systemanalys utgår från ett helhetsperspektiv och tar ansvar för teknikens roll i samhället och relaterar denna till regelverk och beroenden. 

Företags- och affärsmässiga villkor

En ingenjör i strategisk systemanalys har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer, i synnerhet med avseende på hållbarhet.

Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av system

De färdiga civilingenjörerna har kunskaper och färdigheter i att engagera breda grupper av intressenter vid framtagande av systemgränser, mål och behov. Tillsammans med förmågan att analysera stora datamängder kan de kravställa system, produkter och tjänster, medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa gentemot olika intressentgruppers perspektiv.

Att konstruera system

En ingenjör i strategisk systemanalys har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. Ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

En ingenjör i strategisk systemanalys känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

Att ta i drift och använda system

En ingenjör i strategisk systemanalys har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. 

Innehåll

Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs.

Under termin 7-9 skall samtliga studerande följa en valfri masterprofil om minst 30 hp inklusive projektkurs om 12 hp. 

Profiler

Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete.

Inom utbildningen erbjuds följande masterprofiler:

  • Hållbar affärsanalys, huvudområde Industriell ekonomi. Profilen ges på Campus Valla (Linköping)
  • Samhällets infrastruktur, huvudområde Industriell ekonomi eller Transportsystem. Profilen ges på Campus Norrköping
  • Datadrivna produkter och tjänster, huvudområde Datateknik. Termin 7 på profilen ges på Campus Valla (Linköping) medan termin 8 och 9 ges på Campus Norrköping

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd. Kärnan i programmet utgörs av utmaningsdrivet lärande. Minst en kurs per termin grundar sig på challenge based learning (CBL) med verkliga problem från näringsliv och forskning. Dessa är så kallade ”wicked problems”, alltså komplexa problem som innehåller mycket osäkerhet och värdekonflikter, där systemtänk och förmågan att kunna samarbeta flerdisciplinärt är central. I kurserna ligger fokus på att arbeta i grupp och samla in och analysera kvalitativa data hos relevanta aktörer. Det används sedan som grund för att ta fram ett förslag på en lösning och presentera, visualisera och implementera denna.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

Alternativt

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Fysik nivå 2, Kemi nivå 1, Matematik fortsättning nivå 2

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast  den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbete på kandidatnivå (kandidatprojekt) utförs under termin 6. Huvudområde för kandidatexamen för studerande på civilingenjörsprogrammet i strategisk systemanalys är teknik.

    Examensarbete på masternivå utförs under termin 10. Examensarbetet utförs inom vald masterprofil. Tillåtna huvudområden inom civilingenjörsprogrammet i strategisk systemanalys är:

    • industriell ekonomi
    • transportsystem
    • datateknik

    Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. 

    Examenskrav

    För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i strategisk systemanalys, 300 hp, skall studenten med godkänt resultat ha fullgjort:

    • samtliga obligatoriska kurser från programplanen
    • en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser om minst 30 hp
    • valbara kurser ur programplanen så att 300 hp uppnås
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå (A). Däri skall ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för vald profil
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för vald profil
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik.  Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjörsexamen - Strategisk systemanalys samt Teknologie masterexamen med huvudområde Datateknik, Industriell ekonomi eller Transportsystem

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science in Engineering - Strategic Systems Analysis and Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Computer Science and Engineering, Industrial Engineering and Management or Transportation Systems Engineering

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    TNA001 Matematisk grundkurs 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    TDDE85 Systemanalys 6* G1N 2
    *Kursen läses över flera perioder
    TNA001 Matematisk grundkurs 6* G1N 3/4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK135 Programmering i Python för dataanalys 6 G1N 1 O
    Period 2
    TDDE85 Systemanalys 6* G1N 1
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1N 3 O
    TNA002 Linjär algebra 6 G1F 2/4 O

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk