Detta är en intern version som kan innehålla ofullständig eller ännu ej beslutad studieinformation.

Högskoleingenjörsprogram i datateknik, 180 hp

Bachelor of Science in Computer Engineering, 180 credits

6IDAT

Antagningstillfälle

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Högskoleingenjörsexamen - Datateknik

och

Teknologie kandidatexamen med huvudområde Datateknik

Studietakt

Helfart

Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Utbildningsplanen är preliminär

Syfte

Programmet karakteriseras av kunskap som vilar på matematisk och teknikvetenskaplig grund och på brett kunnande inom det valda teknikområdet. En tydlig progression präglar programmet, vilket innebär att studenterna ska kunna modellera, simulera och utvärdera och kunna utforma produkter, processer och system. Programmet ska på detta sätt bli industriellt relevant. Efter examen från programmet kan ingenjörerna arbeta i grupper med olika sammansättning och fungera som lagarbetare i utvecklings-, produktions- och utredningsprojekt, vilket inkluderar god kommunikativ förmåga. De examinerade ska också fortlöpande kunna utveckla sin kompetens på ett självständigt sätt och bidra till utvecklingen i ett föränderligt samhälle.
Under utbildningen genomförs projektuppgifter som speglar ingenjörsarbetets bredd från idéskapande, via konstruktion/systemutveckling och implementering, till teknikens användning.

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en högskoleingenjör ha följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Teknisk kunskap och ingenjörstänkande (Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper)

Utbildningen ska ge förmåga att tillämpa och delta i utveckling av modern ingenjörsteknik med utgångspunkt från en matematisk naturvetenskaplig modellsyn
En högskoleingenjörsexamen från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet skall ge en bred utbildning inom teknikområdet med en tydlig fördjupning inom en inriktning/profil
Studenterna ska väl förberedas för studier på avancerad nivå samt vara orienterade om aktuell forskning inom området
Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom matematik, programmering och programvaruutveckling. Vidare underhåll av programvara, digital elektronik, datorers konstruktion och funktion, systemkonstruktion, nätverkshantering och distribuerade system, olika programvarusystem som operativsystem och databaser samt fördjupande kunskaper inom något av områdena programvara eller inbyggda system.
Högskoleingenjören i datateknik är förberedd för yrkesverksamhet inom områden där informationsteknik och avancerade datorsystem förekommer liksom installation och drift av datorsystem.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Utbildningen skall ge

träning i att identifiera och formulera problem samt inhämta de ytterligare kunskaper som erfordras för dess lösning
förmåga att modellera och analysera tekniska system på ett ingenjörsmässigt sätt
förmåga att genomföra experiment och laborationer inom teknikområdet
kunskaper och färdigheter inom icke tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten
förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till användning av ny teknik samt förmåga att se sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Utbildningen skall ge träning i att

samverka och kommunicera med såväl tekniker som icke tekniker
använda facklitteratur och facktermer på engelska
initiera, planera, leda och utvärdera grupparbeten eller projekt

Identifiering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och villkor

Utbildningen

syftar till att upprätthålla och utveckla den kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst
skall ge kännedom om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö
ska ge insikt om affärsmässiga och företagsmässiga villkor
ska ge kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. att kunna specificera krav, planera, utveckla, realisera och driftsätta tekniska system

Innehåll

I början av programmet läses grundläggande kurser i matematik, elektroteknik samt programspecifika ämnen. Dataingenjören får en solid och bred bas inom det datavetenskapliga området. Kurser i programvaruutveckling och programmering löper som en röd tråd genom utbildningen. Studenterna genomför ett större utvecklingsprojekt, som mynnar ut i en färdig applikation. De tränas i metodiska tillvägagångssätt och i muntlig och skriftlig kommunikation.

Kurser i programvara, datorteknik, grundläggande elektronik och matematik ger en förståelse för kopplingen mellan hårdvara och programvara. Programmeringskurserna innehåller enkel metodik och användning av hjälpmedel för programutveckling. De behandlar datastrukturer och algoritmer och ger färdigheter i olika typer av programmering.

Därefter studeras parallella och distribuerade system, hur dessa är uppbyggda och hur de kommunicerar. Moderna operativsystem och hur de fungerar och är konstruerade ingår också i kurserna. Principer för lagring och återvinning av information i ett modernt databassystem är också viktigt. Detsamma gäller de problemställningar, metoder och struktureringsmekanismer som används vid design och implementering av realtidssystem och inbyggda system.

Inriktningar

Programmet har två inriktningar, programvara och inbyggda system. Val av inriktning sker inför termin 4. Obligatoriska och valbara kurser för inriktningarna framgår av programplanen.

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och samtliga högskoleingenjörsprogram på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet innehåller minst 24 hp matematik och är utformade så att även kraven för teknologie kandidatexamen uppfylls.

Programmet har gemensamma kurser under de tre första terminerna. Inför termin 4 väljer studenterna någon av följande inriktningar:

programvara
inbyggda system

Under de återstående terminerna läses obligatoriska och valbara kurser baserat på vald inriktning. Programmet avslutas med ett examensarbete, omfattande 16 hp, som presenteras och försvaras vid ett förannonserat seminarium.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga för respektive termin. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Frivilliga kurser får inte ingå i examen.

För högskoleingenjörsutbildningarna finns ett gemensamt utbud av valbara kurser, avsett att ge möjlighet till fördjupning eller breddning inom områdena matematik, hållbar utveckling, språk, ekonomi och människa-teknik-organisation.

I examen får det ingå 8 hp helt valfria kurser under förutsättning att det inte föreligger överlapp av kursinnehållet med någon annan kurs i examen.

Kurser kan innehålla moment som medför kostnader för studenten.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 3c eller Matematik D

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För tillträde till examensarbetet krävs minst 135 hp inom programmet.

Självständigt arbete (examensarbete)

Examensarbetet ska visa att studenterna har förmågan att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper. De ska självständigt eller tillsammans med andra studenter kunna behandla förelagd uppgift som omfattar 16 hp. Det motsvarar en tid av ca 11 effektiva arbetsveckor. Egen opposition och närvaro vid ytterligare två presentationer av examensarbeten skall också genomföras.

För tillträde till examensarbete, se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser".

Huvudområdet för examensarbetet är Datateknik.

Examenskrav

För att erhålla högskoleingenjörsexamen och teknologie kandidatexamen i datateknik skall studenten med godkänt resultat ha genomfört följande moment

Programmets obligatoriska kurser samt obligatoriska kurser i vald inriktning.
Valbara kurser samt examensarbete så att kravet på 180 hp uppfylls
90 hp inom huvudområdet varav minst 18 hp kurser på G2-nivån
24 hp matematik och/eller tillämpning av matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
Examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivån (eller motsvarande) examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet

För studier utomlands inom tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Det innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut av dessa fall görs av programnämnden.

Examensbenämning på svenska

Högskoleingenjörsexamen - Datateknik

och

Teknologie kandidatexamen med huvudområde Datateknik

Examensbenämning på engelska

Degree of Bachelor of Science in Engineering - Computer Science and Engineering

and

Degree of Bachelor of Sciences with a major in Computer Science and Engineering

Övriga föreskrifter

Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

Avsteg från utbildningsplan

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

Inriktning

Huvudområde

Visa bara inriktningskurser

Valbar (v) Obligatorisk (o) Frivillig (f)

Termin 1 HT 2026


Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 0
TAIU10	Analys i en variabel	12*	G1N	-	O
*Kursen läses över flera perioder
TSIU05	Digitalteknik	8*	G1N	-	O
*Kursen läses över flera perioder
Period 1
TAIU10	Analys i en variabel	12*	G1N	4	O
*Kursen läses över flera perioder
TDIU09	Koncept och problemlösning inom programmering	6*	G1N	1	O
*Kursen läses över flera perioder
TSIU05	Digitalteknik	8*	G1N	3	O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TAIU10	Analys i en variabel	12*	G1N	4	O
*Kursen läses över flera perioder
TDIU09	Koncept och problemlösning inom programmering	6*	G1N	1	O
*Kursen läses över flera perioder
TSIU02	Datorteknik	4	G1N	2	O

Termin 2 VT 2027

Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TAIU05	Linjär algebra	6	G1F	4	O

TDIU20	Objektorienterad programmering	4	G1F	1	O

TSIU51	Mikrodatorprojekt	8*	G1F	3	O
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDI82	Objektorienterad problemlösning	10	G1F	3	O

TDDI83	Ingenjörsprofessionalism	2	G1F	4	O

TSIU51	Mikrodatorprojekt	8*	G1F	-	O
*Kursen läses över flera perioder

Termin 3 HT 2027

Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDDI16	Datastrukturer och algoritmer	6	G1F	3	O

TDDI41	Grundläggande systemadministration	8*	G1F	1	O
*Kursen läses över flera perioder
TEAE01	Industriell ekonomi, grundkurs	6	G1F	2	O

Period 2
TADI31	Diskret matematik	6	G1F	1/2	O

TDDI03	Datorarkitektur	4	G2F	4	O

TDDI41	Grundläggande systemadministration	8*	G1F	3	O
*Kursen läses över flera perioder

Termin 4 VT 2028

Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDIU11	Operativsystem	6	G2F	3	O

TDTS04	Datornät och distribuerade system	8	G2F	2	O

TAMS11	Sannolikhetslära och statistik, grundkurs	6	G2F	4	V

TDDD60	Interaktiva system	4	G1F	4	V

TEIE88	Datajuridisk översiktskurs	4	G1F	1	V

TGTU94	Teknik och etik	6	G1F	1	V

TINT01	Introduktionskurs i interkulturell kompetens	2	G1N	-	V
Kursen är främst till för den som planerar utlandsstudier/utlandsvistelse inom ramen för sin utbildning. Den ges även som en distanskurs under sommaren. Kontakta din studievägledare för att bli anmäld till distanstillfället.
TSEI11	Kretsteori och transformmetoder	10*	G1F	1	V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDI11	Programmering av inbyggda system	6	G2F	2	O

TDDD12	Databasteknik	6	G2F	4	V

TDIU16	Process- och operativsystemprogrammering	4	G2F	3	V

TEAE13	Affärsrätt	6	G1F	2	V

TFEI71	Elektriska mätsystem	4	G1F	1	V

THIU01	Engelska	4	G1N	1	V
Kursen är inställd vt20.
TPTE06	Praktik	6	G2F	-	V

TSEI11	Kretsteori och transformmetoder	10*	G1F	3	V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT04	Introduktionskurs i Matlab	2	G1F	1	V

Inriktning: Programvara — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDIU11	Operativsystem	6	G2F	3	O

TDTS04	Datornät och distribuerade system	8	G2F	2	O

TAMS11	Sannolikhetslära och statistik, grundkurs	6	G2F	4	V

TDDD60	Interaktiva system	4	G1F	4	V

TEIE88	Datajuridisk översiktskurs	4	G1F	1	V

TGTU94	Teknik och etik	6	G1F	1	V

TINT01	Introduktionskurs i interkulturell kompetens	2	G1N	-	V
Kursen är främst till för den som planerar utlandsstudier/utlandsvistelse inom ramen för sin utbildning. Den ges även som en distanskurs under sommaren. Kontakta din studievägledare för att bli anmäld till distanstillfället.
TSBK11	Grundläggande datorgrafik	6*	G2F	4	V
*Kursen läses över flera perioder
TSEI11	Kretsteori och transformmetoder	10*	G1F	1	V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TDDD12	Databasteknik	6	G2F	4	O

TDIU16	Process- och operativsystemprogrammering	4	G2F	3	O

TDDI11	Programmering av inbyggda system	6	G2F	2	V

TEAE13	Affärsrätt	6	G1F	2	V

TFEI71	Elektriska mätsystem	4	G1F	1	V

THIU01	Engelska	4	G1N	1	V
Kursen är inställd vt20.
TPTE06	Praktik	6	G2F	-	V

TSBK11	Grundläggande datorgrafik	6*	G2F	1	V
*Kursen läses över flera perioder
TSEI11	Kretsteori och transformmetoder	10*	G1F	3	V
*Kursen läses över flera perioder
TSRT04	Introduktionskurs i Matlab	2	G1F	1	V

Termin 5 HT 2028

Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TSEA29	Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs	8*	G2F	3	O
*Kursen läses över flera perioder Kursen har sin tyngdpunkt med mer schemalagd tid i HT2. Se kursplan.
TSIU03	Systemkonstruktion	8	G2F	1	O

TAIU08	Flervariabelanalys	6	G1F	3	V

TANA21	Beräkningsmatematik	6	G1F	3	V

TDDD23	Design och programmering av datorspel	6	A1N	2	V

TDDD38	Avancerad programmering i C++	6*	A1N	2	V
*Kursen läses över flera perioder
TDDI17	Programmeringsprojekt	8*	G2F	4	V
*Kursen läses över flera perioder
TSEI01	Analog elektronik	8*	G1F	1	V
*Kursen läses över flera perioder
TSIU61	Reglerteknik	6	G1F	2	V

Period 2
TSEA29	Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs	8*	G2F	1/4	O
*Kursen läses över flera perioder Kursen har sin tyngdpunkt med mer schemalagd tid i HT2. Se kursplan.
TSIT01	Datasäkerhetsmetoder	4	G2F	3	O

TAMS11	Sannolikhetslära och statistik, grundkurs	6	G2F	4	V

TANA09	Datatekniska beräkningar	4	G2F	1	V

TDDD38	Avancerad programmering i C++	6*	A1N	1	V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD49	Programmering i C# och .NET Framework	4	G2F	3	V

TDDI17	Programmeringsprojekt	8*	G2F	2	V
*Kursen läses över flera perioder
TEIO29	Ledarskap och organisation	6	G1F	1	V

TSEI01	Analog elektronik	8*	G1F	3	V
*Kursen läses över flera perioder

Inriktning: Programvara — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDDI17	Programmeringsprojekt	8*	G2F	4	O
*Kursen läses över flera perioder
TAIU08	Flervariabelanalys	6	G1F	3	V

TANA21	Beräkningsmatematik	6	G1F	3	V

TDDC17	Artificiell intelligens	6	G2F	3	V

TDDC93	Programutvecklingsmetodik, teori	4	G2F	1	V

TDDD23	Design och programmering av datorspel	6	A1N	2	V

TDDD38	Avancerad programmering i C++	6*	A1N	2	V
*Kursen läses över flera perioder
TSEA29	Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs	8*	G2F	3	V
*Kursen läses över flera perioder Kursen har sin tyngdpunkt med mer schemalagd tid i HT2. Se kursplan.
TSIU61	Reglerteknik	6	G1F	2	V

Period 2
TDDI17	Programmeringsprojekt	8*	G2F	2	O
*Kursen läses över flera perioder
TSIT01	Datasäkerhetsmetoder	4	G2F	3	O

TAMS11	Sannolikhetslära och statistik, grundkurs	6	G2F	4	V

TANA09	Datatekniska beräkningar	4	G2F	1	V

TDDD38	Avancerad programmering i C++	6*	A1N	1	V
*Kursen läses över flera perioder
TDDD49	Programmering i C# och .NET Framework	4	G2F	3	V

TDDD55	Kompilatorer och interpretatorer	4	G2F	1	V

TEIO29	Ledarskap och organisation	6	G1F	1	V

TSEA29	Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs	8*	G2F	1/4	V
*Kursen läses över flera perioder Kursen har sin tyngdpunkt med mer schemalagd tid i HT2. Se kursplan.

Termin 6 VT 2029

Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TINT02	Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs	6*	G2F	-	V
*Kursen läses över flera perioder
Period 2
TINT02	Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs	6*	G2F	-	V
*Kursen läses över flera perioder

Inriktning: Inbyggda system — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDDD50	Grön IT	4	G2F	4	O

TDDI08	Konstruktion av inbyggda system	4	G2F	1	O

TDIU14	Introduktion till examensarbete	4	G2F	2	O

TDDD97	Webbprogrammering	6	G2F	3	V

TEIE88	Datajuridisk översiktskurs	4	G1F	1	V

TSIU04	Industriella styrsystem	4	G2F	4	V

Period 2
TQXX11	Examensarbete	16	G2E	-	O

Inriktning: Programvara — Preliminära kurser
Kurskod	Kursnamn	Hp	Nivå	Block	VOF
Period 1
TDDD50	Grön IT	4	G2F	4	O

TDDD97	Webbprogrammering	6	G2F	3	O

TDIU14	Introduktion till examensarbete	4	G2F	2	O

TSIU04	Industriella styrsystem	4	G2F	4	V

Period 2
TQXX11	Examensarbete	16	G2E	-	O

Programmens upplägg och organisation

Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Examensfordringar

För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall, Utbildning på grund- och avancerad nivå/Examina.

Högskolelagen 1 kap. 8 §:
Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Examen inom ett program

Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, Dnr LiU-2022-01200 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645).

Antagning till senare del av program

Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler, Dnr LiU-2022-00174 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1179685).

Studieuppehåll

Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet.

Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

Avbrott på program

Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

Kurser inom utbildningsprogram

I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

Läsa kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

För att läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Vid val av kurs på annat program eller forskarutbildningskurser gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

För att tillgodoräkna kurserna i examen, se nedan om tillgodoräknande.

Tillgodoräknande av kurser utanför programplanen

För att tillgodoräkna kurser utanför programplanen (t.ex. fristående kurser eller kurser på annat program) i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden. Kursen ska vara avklarad vid ansökningstillfället.

Anmälan till programkurser

Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

Vid förändringar i programplanen

I de fall programplanen genomgår förändringar kan det i enskilda fall krävas studieplanering i samråd med studievägledare, se rubrik Anvisningar för studieplanering.

Anvisningar för studieplanering

Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in.

Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
vid förändringar i programplanen,
vid antagning till senare del av program,
efter genomförda utlandsstudier,
vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna.

Del av utbildningen utomlands

Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal, se Dnr LiU-2022-04416 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362), samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi, se Dnr LiU-2022-04415 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476).

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider.

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645).

Riktlinjer rörande examination och examinator

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.

För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma.

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post.

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.

Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.

Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr
LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Examensarbete för högskoleingenjör, teknologie kandidat, naturvetenskaplig kandidat, filosofie kandidat samt kandidat utan förled 180 hp

Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd har kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

Allmänna bestämmelser

För avläggande av högskoleingenjörsexamen, teknologie kandidatexamen, naturvetenskaplig kandidatexamen, filosofie kandidatexamen samt kandidatexamen utan förled 180 hp fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

Mål

Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

Omfattning

Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

Miljö där examensarbetet genomförs

Arbetet utförs som:

ett internt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU.
ett externt examensarbete, t.ex. på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs.
examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på Information

Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (i pdf-format) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

Val av examensarbete

Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

Påbörjande av examensarbete

Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från Studieadministrativa enheten som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

Examensarbete tillsammans med annan studerande

I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

Examinator

Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor, ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde samt vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

Examinator ska:

före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av Studieadministrativa enheten och delges examinator
kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet, baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
godkänna/underkänna planeringsrapporten
ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
godkänna arbetet för framläggning
innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört två auskultationer
godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
godkänna ett avslutande reflektionsdokument
tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanen lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=godkänd, U=Underkänd)

I de fall examensarbete utför gemensamt av 2 studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i varje huvudområde tillsättas.

Handledare

Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas. Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med:

expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
problemformulering och avgränsningar för arbetet
tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

Då examensarbetet utförs utanför tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

Planeringsrapporten

Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet skriva en planeringsrapport innehållande:

preliminär titel på examensarbetet
planerad litteraturbas
preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
preliminär beskrivning av angreppssätt
tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerat datum för framläggning

Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

Redovisning

Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Programnämnden kan medge andra språk.

Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Examensarbetesrapporten och framläggningen ska följa anvisningarna nedan.

Framläggning

Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomför sina auskultationer.

Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

Examensarbetesrapport

Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Avvikelser från detta kan beslutas av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

Opposition

Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört två auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

Opponenten ska:

diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

Auskultation

Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplanen för examensarbetet.

Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

Betyg

Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

Rätten till handledning

Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Institutionen är skyldig att ge handledning i högst 12 månader efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok. Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

Om examensarbete underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

Kvalitetsansvar

Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

Dispens

Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk.

Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige.

Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens från att genomföra framläggningen på plats.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk