Kandidatprogram i kemi - molekylär design, 180 hp

Bachelor's Programme in Chemistry - Molecular Design, 180 credits

6KKEM

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområde Kemi

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Kandidatprogrammet i kemi - molekylär design syftar till att ge studenterna de grundläggande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för yrkesverksamhet inom kemiområdet eller för studier i kemi på avancerad nivå. Utbildningsprogrammet svarar mot behov från universitet, näringsliv och samhället i övrigt, främst nationellt men även internationellt. En student från kandidatprogrammet i kemi - molekylär design ska:

  • vara väl förberedd för naturvetenskaplig kommunikation med skilda målgrupper
  • kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället
  • vara väl förberedd både för fortsatta studier på avancerad nivå och för att fungera väl på den nationella och internationella arbetsmarknaden.  

Mål

Ämneskunskaper

Studenter från kandidatprogrammet i kemi uppvisar förståelse för de centrala begreppen inom ämnesområdet kemi och kan strukturera, formulera och lösa problem inom området. Fokus ligger på frågeställningar där den utexaminerade ska kunna visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt genomföra uppgifter inom givna tidsramar. En central del är gedigna kunskaper kring hur molekylers struktur påverkar deras egenskaper. De utexaminerade ska även ha viss kännedom om aktuell forskning inom delar av området.

Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen

Studenter från kandidatprogrammet i kemi - molekylär design har grundläggande förståelse för centrala begrepp och mekanismer inom kemi. Studenter från programmet kan undersöka kemiska frågeställningar med vetenskaplig metodik och tillämpa ett urval av matematiska och fysikaliska modeller av kemiska system för att beskriva dessa.

Den utexaminerade studenten har förmåga att:

  • förklara samband mellan molekylers struktur och deras egenskaper.
  • använda kunskaper om hur molekyler och grundämnen reagerar för att förutse och utvärdera kemiska processer.
  • utföra grundläggande syntes och analys av molekyler.
  • redogöra för grundläggande kvalitativ och kvantitativ kemisk analys.
  • använda kunskaper om kemi för att generera förutsägelser om biomolekyler och biokemiska system.
  • bedöma kemiska ämnens påverkan på människa och miljö.
  • arbeta på ett säkert sätt i ett kemiskt laboratorium.

Fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några naturvetenskapliga ämnen

På fördjupad nivå kan studenter från programmet:

  • analysera data och utvärdera resultat från experiment och observationsstudier av kemiska system och kritiskt värdera kunskap och utsagor om kemiska sammanhang.
  • tillämpa matematiska och fysikaliska modeller av kemiska system av olika komplexitetsnivå för att beskriva och förstå dessa.
  • tillämpa koncept och dra nytta av tekniker från andra vetenskaper för att tolka kemiska fenomen.

 Mer specifikt kan studenter från programmet:

  • använda kunskaper om sambandet mellan molekylers struktur och egenskaper för att avgöra molekylers påverkan på miljö, människor och biologiska system.
  • planera, genomföra och utvärdera kemisk syntes och kemisk analys.
  • redogöra för komplicerad kemisk syntes av molekyler.
  • beskriva hur olika analystekniker kombineras för kvalitativ, kvantitativ och strukturell analys av molekyler.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med starka forskningsmiljöer har kemister god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom flera av områdena organisk syntes, forensisk kemi, materialkemi och proteinvetenskap. Studenter från programmet kan:

  • självständigt leta upp, värdera och tillgodogöra sig relevant vetenskaplig primärlitteratur, i synnerhet inom områdena organisk syntes, forensisk kemi, materialkemi och proteinvetenskap.
  • planera och genomföra en forskningsstudie inom till exempel organisk syntes, forensisk kemi, materialkemi och proteinvetenskap.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Studenter från kandidatprogrammet kemi - molekylär design besitter de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt kritiskt kunna diskutera företeelser, frågeställningar och situationer relaterade till ämnet.

Studenter från programmet har även förmåga att ta initiativ och vid behov tillägna sig ny kunskap. De utexaminerade har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i sitt arbete eller under sina fortsatta studier med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Dessutom kan de göra relevanta bedömningar inom sitt område med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Studenter från programmet kan samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. De utexaminerade kan även initiera, planera, och utvärdera ett projektarbete.

Studenter från programmet har goda färdigheter i att kommunicera kemiska koncept, tolkningar och slutsatser till skilda målgrupper, både muntligt och skriftligt. Detta innebär att kunna presentera information, problem och lösningar på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel. Studenterna ska också kunna tillgodogöra sig facklitteratur och förstå facktermer på engelska.

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga behov och krav

Studenter från programmet ska ha kännedom om naturvetarens och naturvetenskapens roll i samhället. Speciellt ska den utexaminerade ha kännedom om naturvetenskapens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Studenter från programmet ska vidare vara introducerade i hur ett forskningsprojekt planeras, genomförs och redovisas. 

Innehåll

Inom kandidatprogrammet i kemi - molekylär design läses grundläggande kurser inom alla kemins delområden. Ett komplement till kemin är matematikstudier. Kunskap i matematik behövs främst för kurserna i fysikalisk kemi och kunskap i statistik krävs för utvärdering av laborativa resultat. I olika kurser behandlas moment som vetenskaplig metodik, kritisk tänkande, problemlösningsstrategier, muntlig och skriftlig kommunikation, presentationsteknik, informationssökning och kvalitetskontroll.

Under det tredje året kan studenten profilera sig genom att läsa valbara fördjupningskurser inom ett av kemins delområden samt genom ett examensarbete. Programmet ger en bra grund både för vidare studier på avancerad nivå inom ämnet och för ett arbete redan efter kandidatexamen. 

Undervisnings- och arbetsformer

Kandidatprogrammet i kemi - molekylär design omfattar tre års studier och ger en naturvetenskaplig kandidatexamen i kemi.

Utbildningen är campusförlagd och under de två första åren är de flesta kurserna obligatoriska medan ett antal valbara kurser erbjuds under tredje året. Vilka kurser som är obligatoriska respektive valbara framgår av programplanen. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning.

Undervisningen är upplagd så att man normalt läser högst tre kurser parallellt. De flesta kemikurserna är organiserade så att innehållet behandlas vid föreläsningar och lektioner. I många kurser ingår omfattande laborationsarbeten som skall redovisas skriftligt och/eller muntligt. Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är i de flesta fall frivilligt medan laborationer, laborationsgenomgångar och anordnade seminarier är obligatoriska. Vissa moment, speciellt laborationer, kan schemaläggas under kvällstid. Kurslitteraturen är ofta på engelska och vissa kurser ges på engelska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om minst 15 hp. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Biologi 1
samt
Fysik 2
samt
Kemi 2
samt
Matematik 3b/3c eller Matematik D
Alternativt
Grundläggande behörighet på grundnivå samt Biologi nivå 1, Fysik nivå 2, Kemi nivå 2, Matematik fortsättning nivå 1b eller nivå 1c

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För tillträde till examensarbetet krävs minst 135 högskolepoäng inom programmet.

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet utgör det avslutande momentet på utbildningen, och avser att visa huruvida den studerande besitter förmåga att tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och att självständigt eller tillsammans med annan studerande behandla förelagd uppgift omfattande 16 hp. Egen opposition och närvaro vid minst två ytterligare presentationer av examensarbeten skall också genomföras. Om möjlighet finns att lägga fram sitt examensarbete vid det arrangerade tillfället i slutet av vårterminen i åk 3 ska studenten närvara vid alla framläggningar inom huvudområdet och då bortses från kravet i regelverket att auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. Huvudområde för kandidatexamen är kemi.

    För tillträde till examensarbete, se Tillträdeskrav till högre termin eller kurser.

    Examenskrav

    Examenskraven är:

    • godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
    • godkänt resultat på valbara kurser så att kravet på 180 hp uppnås (inklusive examensarbete)
    • 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav 15hp kurser på G2-nivå utöver examensarbete på G2-nivå
    • examensarbete omfattande minst 15 hp på G2-nivå eller motsvarande examinerat vid tekniska fakulteten vid Linköpings universitet

    En kurs som innehållsmässigt överlappar en annan kurs kan inte räknas med i examen. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall tas av programnämnden.

    För studier inom tekniska fakultetens utbytesprogram görs en helhetsbedömning att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, men kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning.

    Examensbenämning på svenska

    Naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområde Kemi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Bachelor of Science with a major in Chemistry

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    NKEA02 Allmän kemi 1 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    NMAA06 Analys i en variabel 6* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    NKEA02 Allmän kemi 1 6* G1N 1/2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    NKEA04 Allmän kemi 2 6 G1F 1/2 O
    NMAA06 Analys i en variabel 6* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKEA06 Organisk kemi 1 6 G1F 1/3 O
    TFKI09 Biokemi 6 G1F 2 O

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKEB06 Oorganisk kemi 6 G1F 2 O
    NMAA07 Matematik, fortsättningskurs 6 G1F 3 O
    TFKE63 Miljökemi 6* G1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKEB05 Analytisk kemi T 6 G1F 2/4 O
    NKEB45 Statistiska verktyg för kemisk analys 6 G1F 2/4 O
    TFKE63 Miljökemi 6* G1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKEB04 Organisk kemi 2 12 G1F 1/3 O
    TTII01 Vetenskaplig kommunikation 4* G1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKEB02 Fysikalisk kemi, termodynamik 6 G1F 2 O
    NKEB03 Analytisk kemi S 6 G1F 1/3 O
    TTII01 Vetenskaplig kommunikation 4* G1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TTII02 Professionsetik 2 G1F 4 O

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NBIB46 Projektkurs inom hållbar utveckling 6* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    NKEB09 Fysikalisk kemi, spektroskopi 6 G1F 3 O
    NKEB10 Analytisk kemi - Kromatografi 6 G1F 1 O
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Period 2
    NBIB46 Projektkurs inom hållbar utveckling 6* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFKE36 Biokemi 2 6 G2F 1/4 O
    NBIC52 Molekylärgenetik 6 G2F 2/4 V
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 V
    TFMT16 Datoriserade mätsystem 6 G1N 3 V
    TPTE06 Praktik 6 G2F - V

    Termin 5 HT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKEC16 Organisk analytisk kemi 12 G2F 1/3 O
    TDDE54 Programmering och problemlösning 6* G1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 V
    TFKI92 Forensisk biokemi 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1F 2 V
    Period 2
    NKEC77 Fysikalisk-Oorganisk kemi 6 G2F 4 O
    NKEC78 Projekt i kemisk analysteknik och molekylär design 6 G2F 1/2 O
    NVFA09 Farmakologi 6 G2F 3 V
    TAMS11 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6 G2F 4 V
    TDDE54 Programmering och problemlösning 6* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE09 Miljörätt 6 G1N 4 V
    TFKI92 Forensisk biokemi 6* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 6 VT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKED27 Proteinkemi 15 A1N 1/2/3 V
    TAIU05 Linjär algebra 6 G1F 4 V
    TFKI11 Kemometri 3 G2F 2 V
    TFKI23 Forensisk kemi 6 G2F 3 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1F 1 V
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU46 Kvalitetsledning 6 G2F 1 V
    Period 2
    TQXX10 Examensarbete 16 G2E - O
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk