Masterprogram i medicinsk teknik, 120 hp

Master's Programme in Biomedical Engineering, 120 credits

6MBME

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Teknologie masterexamen i Medicinsk teknik

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Medicinsk teknik omfattar grundläggande begrepp inom ingenjörsvetenskap, biologi och medicin med syfte att utveckla innovativa tillvägagångssätt, produkter, material, implantat, algoritmer, processer och system för bedömning och utvärdering av teknologi; för prevention, diagnos, och behandling av sjukdom; för vård och rehabilitering och för att utveckla hälso- och sjukvården.

Mål

Masterprogrammet i medicinsk teknik utgår från teknikens betydelse för att uppnå och bibehålla hälsa. Genom sin blandning av obligatoriska och valbara kurser möjliggör programmet såväl fördjupade studier som breda översikter. Efter avslutat masterprogram förväntas studenten ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

Studenter från masterprogrammet i medicinsk teknik 

  • har en stark grund i matematik, fysik och teknik och kan formulera och lösa problem inom den medicinska domänen, såsom design av produkter, algoritmer, system och processer för förbättrandet av människors hälsa
  • är bekant med grundläggande anatomi och fysiologi på både cell-, organ-, och organsystemnivå
  • har förmåga att använda, föreslå och utvärdera tekniska verktyg och tillvägagångssätt relaterade till medicintekniska problem genom att formulera, modellera och lösa dem med fysikaliska, matematiska, kemiska, biologiska och teknikvetenskapliga principer
  • är förtrogna med applikationer av teoretiska modeller och resonemang applicerade på medicintekniska problem som kan uppstå inom industri, företag, akademiska miljöer och forskningslaboratorier

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Studenter från masterprogrammet i medicinsk teknik uppvisar

  • förmåga att manifestera och leda modern forskning och teknikutveckling inom hälsa och medicinsk teknik
  • kunskap att identifiera och hantera specifika problemställningar relaterade till skapande och tolkning av biomedicinska texter, signaler och bilder
  • färdigheter och tekniker inom modellering och simulering för att kunna integrera kunskaper inom teknikutveckling och hälsa
  • kreativitet, initiativförmåga, och ansvar i bidragandet till innovativ problemlösning
  • ett systematiskt förhållningssätt till problemlösning

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

Studenter från masterprogrammet i medicinsk teknik uppvisar

  • kapacitet att samverka med andra personer, aktivt delta i en grupp och där dela arbetsuppgifter och ansvar
  • förmåga att agera medlare mellan teknisk och medicinsk personal i multidiciplinära omgivningar
  • förmåga att planera, utveckla, realisera och utvärdera vetenskapliga och tekniska projekt
  • goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation på engelska i medicintekniska sammanhang
  • kompetenser i vetenskapligt skrivande

Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav

Studenter från masterprogrammet i medicinsk teknik uppvisar

  • ett holistiskt perspektiv i processen att sammanfoga vetenskapliga, tekniska och biomedicinska principer och metoder för utveckling av produkter, material, implantat, algoritmer, processer och system
  • ansvar för att identifiera, integrera, och skapa en grundlig förståelse för den tekniska utvecklingens påverkan på samhället samt att kommunicera denna kunskap till allmänheten

Innehåll

Programmets innehåll säkerställer att studenterna uppvisar kompetenser inom:

  • uppkomst och analys av fysiologiska signaler genom användande av olika analysmodeller
  • flödesdynamiska modeller av cirkulationssystemet, andningssystemet, matspjälkningssystemet, och det endokrina systemet samt dess analysmodeller
  • metoder, teknologier, och system som används för intensivvård och terapi såväl som för etiska och sociala problem inom specialistsjukvård
  • fysikaliska egenskaper av ljus och dess påverkan på och interaktion med biologisk vävnad relaterat till optiska egenskaper baserat på ljustransport i vävnad
  • bildgenererande teknologier inom medicinsk teknik, hur dessa inverkar på biologisk vävnad samt hur de påverkar bildkvaliteten
  • informationsteknologi inom hälso- och sjukvården

Inriktningar

För fördjupning  inom ett specifikt medicintekniskt område kan studenten välja kurser för specialisering inom 4 olika ämnesområden:

  • Medicinsk informatik: Hantering och bearbetning av information på individuell och populationsnivå, inklusive indexering och återvinning av medicinsk data och information, medicinska terminologier, modeller och verktyg för beslutsstöd och beslutsfattande, kunskapsrepresentation och resonemang, implementering och utvärdering av beslutsstöd
  • Medicintekniska signaler: Teoretiska såväl som experimentella studier på biomedicinska signaler och system för diagnos och terapeutiska krav; aktiviteter inbegriper modellering, simulering och signalbehandling men också avancerade hälsosystem på sjukhus och inom hemsjukvård
  • Medicinska bilder: Specialisering inom bildmodaliteter och att tillämpa principer för att visualisera biologiska och medicinska system genom att använda multidimensionell signalanalys, matematiska metoder och programmeringsstrukturer för inlärning och självorganisering för att finna och beskriva meningsfulla samband i multidimensionella signaler
  • Medicintekniska material: Kunskaper om material för medicinska eller  medicintekniska applikationer; framställningsmetoder, identifiering och analys av biomaterial, förståelse för material på molekylärnivå, cellexponering av icke biologiska material och modellering av biologiska system

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och består av en obligatorisk del motsvarande ca 60 hp kurser inom en större ämnesbredd. Det första året följs av fördjupningskurser inom 4 medicintekniska områden; medicinsk informatik, biomedicinska signaler, biomedicinska bilder, och biomedicinska material. Programmet avslutas med ett examensarbete omfattande 30 hp.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden:
    - medicinsk teknik
    - elektroteknik
    - teknisk fysik
    - teknisk biologi
    - datavetenskap
    - datateknik
    - elektronik
    - fysik
  • Minst 30 hp i matematik/tillämpad matematik och/eller tillämpningar av matematik, inklusive linjär algebra, statistisk teori, vektoranalys och komplexa funktioner.
  • Minst 10 hp i fysik, inklusive mekanik.
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska baseras på vetenskapligt innehåll av hög kvalitet och genomföras i nära kontakt med de forskargrupper som är involverade i programmet. Examensarbetet ska skrivas och presenteras på engelska. Huvudområdet för examensarbetet ska vara medicinsk teknik.

    För tillträde till examensarbetet krävs att studenten är antagen till programmet och har minst 60 hp från kurser ur programplanen, varav minst 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    • en kandidatexamen som anges i antagningskraven
    • alla obligatoriska och valbara kurser från programplanen avslutade så att kravet på 120 hp är uppfyllt.
    • minst 90 hp kurser på avancerad nivå A varav:
      - minst 30 hp kurser från huvudområdet (medicinsk teknik)
      - 30 hp examensarbete inom huvudområdet (medicinsk teknik)
    • examensarbete (30 hp) inom huvudområdet medicinsk teknik presenterat och godkänt i enlighet med LiTH:s bestämmelser.

    Kurser som överlappar varandra avseende innehåll får inte ingå i examen. Kurser som använts för kandidatexamen kan aldrig ingå i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Teknologie masterexamen i Medicinsk teknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Biomedical Engineering

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2F 3 O
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 O
    Period 2
    TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2F 2 O
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT01 Analys av bioelektriska signaler 6 A1F 1 O

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1N 1 O
    TBMT59 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1F 3 O
    THEN24 Kommunikation, etik och hållbar utveckling 6* G1F - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    Period 2
    TBME08 Biomedicinsk modellering och simulering 6 A1N 3 O
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1N 1 O
    THEN24 Kommunikation, etik och hållbar utveckling 6* G1F - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1N 4 V

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATM38 Matematiska modeller i biologi 6 A1N 3 V
    TBMT39 Projektkurs i medicinsk teknik 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT42 Systembiologi, digitala tvillingar och AI 6 A1N 1 V
    TBMT57 Biomedicinsk optik 6 A1F 1 V
    TDTS06 Datornät 6 G2F 1 V
    TFTB48 Biomedicinska material 6 A1F 1 V
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 V
    TMME67 Muskuloskelettär biomekanik och rörelseapparaten 6 A1N 2 V
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1N 3 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 V
    Period 2
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    TBMT39 Projektkurs i medicinsk teknik 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD37 Databasteknik 6 G2F 1 V
    TMKO05 Additiv tillverkning för industriella tillämpningar 6 G2F 3 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk