Masterprogram i industriell ekonomi, 120 hp

Master's Programme in Industrial Engineering and Management, 120 credits

6MIND

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Teknologie masterexamen med huvudområde Industriell ekonomi

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

  • En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management vid Linköpings universitet kan identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärvetenskapliga problem inom industrin, med fokus på att integrera kunskaper och färdigheter i teknik och ledarskap.
  • Masterprogrammet i Industrial Engineering and Management ska vara ett av de ledande internationella masterprogrammen inom området. Kurserna i programmet ska vara på en nivå som är jämförbar med liknande kurser som tillhandahålls av andra relevanta, välrenommerade internationella utbildningsprogram.
  • Masterprogrammet i Industrial Engineering and Management ska vara det självklara valet för studenter som har en högskoleingenjörsexamen och som har ambitionen att öka och fördjupa sina kunskaper inom industriell ekonomi, särskilt relaterat till innovations-, produktions- och kvalitetsledning.

Mål

Efter avslutat masterprogram förväntas studenten ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management vid Linköpings universitet kan hantera komplexa tvärvetenskapliga problem relaterade till innovations-, produktions- och kvalitetsledning. Från en grundlig bas i teknisk, ekonomisk, matematik och ledarskap kan studenten identifiera, analysera, lösa och kommunicera problem relaterade till innovations-, produktions- och kvalitetsledning.

Studenter med en högskoleingenjörsexamen som påbörjar programmet har redan studerat fördjupningskurser inom en viss ingenjörsdisciplin, t.ex. maskinteknik, byggteknik, elektroteknik eller datateknik, inklusive minst 30 hp i matematik och/eller tillämpad matematik. Inom masterprogrammet integreras dessa ingenjörskunskaper med kunskaper i organisationsledning, produktionsstrategi, ledarskap, produktionsplanering, kvalitetsledning och projektledning för att kunna hantera komplexa industriella problem. Följaktligen kan en student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management beskriva, formulera och analysera industriella problem med hjälp av matematiska verktyg och tekniska tillämpningar.

Förutom generella, obligatoriska kurser inom dessa områden har studenten väsentligt fördjupade kunskaper inom en av programmets profiler. Inom den valda profilen kan studenten:

  • analysera komplexa problem baserat på relevant teori och praktisk kunskap
  • relatera till och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utveckla egna analysmodeller
  • tillämpa akademiska principer, modeller och metoder i industriföretag
  • kritiskt utvärdera metoder, rutiner och metoder som tillämpas i teknikbaserade företag

Aktuell forskning och nya forskningsresultat integreras i kurser i slutet av programmet, med utgångspunkt i en obligatorisk kurs som behandlar forskningsmetodik, vetenskapligt skrivande, referenshantering och etik. Varje profil avslutas med en projektkurs där eleverna tillämpar tidigare kunskaper på ett strukturerat och metodiskt sätt för att genomföra förbättringsprojekt och få djup praktisk förståelse och erfarenhet från olika typer av företag.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har individuell och professionell förmåga och attityd för att kunna ta en ledande roll i dynamiska industriella miljöer och kan identifiera, formulera och undersöka komplexa tekniska problem på ett systematiskt sätt, både kvantitativt och kvalitativt. Genom att använda relevant litteratur och utföra kvantitativa såväl som kvalitativa empiriska studier tar en student från programmet lätt till sig ny kunskap. Kvantitativa empiriska studier baserade på hypoteser kan testas i experiment såväl som genom statistiska analyser. Kvalitativa studier inkluderar fallstudier som kan användas för att skapa teoretiska konstruktioner och förslag.

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management kan identifiera, analysera och utveckla komplexa system genom att definiera systemgränser och egenskaper, ta hänsyn till hela systemet såväl som delsystem och beskriva och undersöka interaktionen mellan de olika delarna i systemet inklusive dess viktiga kontextberoende variabler. Studenterna tränas att ta initiativ, arbeta självständigt, kreativt samt tillämpa kritiskt tänkande. Självkännedom och en vilja att utvecklas personligen genom hela livet är viktigt, och det är också planering av tid och resurser på ett effektivt sätt, ansvarstagande, pålitlighet och professionellt agerande. Detta innefattar även att vara aktiv i sin karriärplanering och hålla sig uppdaterad med aktuell utveckling inom yrket.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management utbildas för att kunna samarbeta kring komplexa uppgifter. Interpersonella färdigheter, grupparbete och kommunikation är därför av yttersta vikt. Studenterna tränas att för att arbeta tillsammans med andra i projekt och grupparbeten för att kunna bidra till gruppeffektivitet genom att aktivt delta, skapa tydliga roller och ansvar, aktivt dela kunskap och samarbeta för att uppnå uppsatta mål. Studenterna kan starta, planera, hantera och leda olika typer av projekt och integrera arbetet från människor från olika specialiseringar.

Vidare kan studenterna kommunicera, muntligt och skriftligt, på ett korrekt, inspirerande sätt med fokus på att uppnå uppsatta mål. Effektiv kommunikation består av både arbetsrelaterade och relationsorienterade färdigheter. Eftersom programmet ges på engelska, är en student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management tillräckligt skicklig på engelska för att ta till sig den senaste kunskapen inom området och, baserat på denna kunskap, förstå, analysera, jämföra och reflektera över komplexa tekniska problem, både skriftligt och muntligt.

Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har djup kunskap om system i en innovations-, produtions- eller kvalitetsmiljö, inklusive olika externa faktorer i samhället, och förstår affärsförhållandena för industriell forskning och utvecklingsprojekt och -processer. Detta inkluderar till exempel förmågan att leda

  • implementationsprocesser genom att testa, validera och verifiera aktiviteter, inklusive förståelse för förändringsprocesser,
  • drift och underhåll av tekniskt avancerade system, eller
  • innovation och introduktion av ny teknik

En student från masterprogrammet i Industrial Engineering and Management har kunskap om lämpliga utvecklingsprocesser för olika slags forsknings- eller utvecklingsprojekt och kan delta och aktivt bidra till alla faser av forsknings- eller utvecklingsprojekt, inklusive identifiering av behov, strukturering, planering, genomförande och presentation av projekt. En obligatorisk kurs i företagens sociala ansvar (CSR) bidrar till elevernas förståelse av teknikens betydelse i samhället, inklusive ekonomisk, social och hållbar utveckling.

Innehåll

Programmet börjar med en termin obligatoriska kurser. Från andra terminen väljer studenterna en profil inom området industriell ekonomi. Varje profil består av obligatoriska och valbara kurser. Profilen avslutas med ett examensarbete om 30 hp i termin fyra.

Profiler

Följande profiler erbjuds i programplanen:

  • Innovationsledning
  • Produktionsledning
  • Kvalitetsledning

Varje profil omfattar 90 hp, inklusive obligatoriska, valbara och villkorligt valbara kurser samt examensarbetet. Villkorliga valbara kurser är markerade O/V i läroplanen vilket innebär att en av kurserna är obligatorisk.

Innovationsledning

Snabb förändring är normen i dagens samhälle. Förväntningarna inför framtiden är att takten i förändringar och innovation kommer att öka ytterligare. Innovationer kan vara av många olika typer, men alla måste ledas och de flesta innovationer följer en generisk process. I profilen Innovationsledning lär du dig innovationsledning och innovationsprocesser.

Profilen Innovationsledning fokuserar på utveckling och kommersialisering av resurseffektiva produkter och hållbara lösningar. Det handlar om innovation såväl inom stora etablerade företag som mindre entreprenöriella företag. Studenterna läser kurser i ledningssystem och hållbarhet, innovationsledning, resurseffektiva produkter, industriell ekologi, ledarskap och organisation, samt affärsplanering och entreprenörskap.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området innovationsledning.

Produktionsledning

Målet med profilen Produktionsledning är att ge en helhetssyn på produktionsledning inom både tillverknings- och servicebranscher. Den ger också kunskap om metoder för att skapa, utveckla och upprätthålla en effektiv organisation för att ge kunderna maximala fördelar, där industriföretagets lönsamhet är utgångspunkten. Effektiv hantering och utnyttjande av resurser som maskiner, personal, material och information är centralt samtidigt som kundens behov av högkvalitativa produkter uppfylls. Industriföretag strävar efter kontinuerlig förbättring i riktning mot resurseffektiv, snabb och flexibel produktion.

Kurserna i profilen behandlar specifikt denna hushållning av tillgängliga resurser hos industriföretag, särskilt när det gäller integrationen mellan material och kapacitet, med olika välkända strategier, planeringsprinciper och metoder som sträcker sig från långsiktig planering i 2-5 år framöver till dagsplanering, såsom produktionsplanering och -kontroll, agil och lean produktion, begränsningsteori (TOC) och material- och produktionsstyrning (MRPII). Kurserna kombinerar teori och praktik för att ge fördjupad kunskap om industriell produktionsledning, d.v.s. allt från att använda rätt produktionsstrategi till att uppnå ett rationellt materialflöde från råmaterial genom produktion till färdig produkt samtidigt som man utnyttjar produktionsresurserna effektivt.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området produktionsledning.

Kvalitetsledning

Kvalitetsledning är en uppsättning koncept och tillämpningar som kännetecknas av grundprinciper som kundfokus, processhantering, ständig förbättring, allas deltagande, beslut baserade på fakta och dedikerat ledarskap. En av de centrala frågorna är hur en organisation kan förbättra sina processer för att ge kunderna maximala fördelar genom bästa möjliga användning av tillgängliga resurser. Denna profil ger kunskap om tillvägagångssätt för att skapa och upprätthålla en effektiv organisation och studenterna läser kurser inom lean produktion, six sigma, kvalitets- och verksamhetsutveckling och kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling.

Profilen och programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp inom området kvalitetsledning. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden:
    - maskinteknik
    - energiteknik
    - samhällsbyggnadsteknik
    - elektroteknik
    - datateknik
  • 30 hp i matematik / tillämpad matematik och / eller tillämpning av matematik relevant för programmet, inklusive kurser i linjär algebra, analys och matematisk statistik.
  • Engelska 6
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska baseras på vetenskapligt innehåll av hög kvalitet och genomföras i nära kontakt med de forskargrupper som är involverade i programmet. Examensarbetet ska skrivas och presenteras på engelska. Huvudområdet för examensarbetet ska vara Industriell ekonomi.

    För tillträde till examensarbetet krävs att studenten är antagen till programmet och har minst 60 hp från kurser ur programplanen, varav minst 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    • Samtliga obligatoriska kurser från programplanen är avslutade.
    • Valbara kurser från programplanen avslutade så att kravet på minst 120 hp uppnås.
    • Minst 90 hp på avancerad nivå inom vald profil, där 30 hp kurser och 30 hp examensarbete är inom huvudområde Industriell ekonomi.
    • Examensarbete (30 hp) på avancerad nivå, inom huvudområde Industriell ekonomi, examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. 

     

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Kurser från kandidatexamen, högskoleingenjörsexamen eller motsvarande får aldrig ingå i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Teknologie masterexamen med huvudområde Industriell ekonomi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Industrial Engineering and Management

    Övriga föreskrifter

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU03 Offensiv kvalitetsutveckling, gk 6 G2F 2 O
    TPPE82 Produktionsplanering- och styrning 6 G2F 1 O
    Period 2
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU12 Lean Production 6 A1N 2 O
    TPPE83 Tillämpad planering och styrning av produktionsverksamhet 6 A1N 3 O

    Termin 2 VT 2027

    Inriktning: Innovation Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM33 Marknadsföring 6 G2F 4 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 V
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1N 2 O
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Operations Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 O/V
    En av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.
    TPPE78 Kvantitativa modeller och analys inom verksamhetsstyrning 6 A1N 1 O/V
    En av kurserna markerade O/V är obligatorisk i masterprofilen Operations Management.
    TEIM33 Marknadsföring 6 G2F 4 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 V
    Period 2
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TPPE74 Design och utveckling av produktionsverksamhet 6 A1F 4 O
    Inriktning: Quality Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU31 Statistisk kvalitetsstyrning 6 A1N 2 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM33 Marknadsföring 6 G2F 4 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TPMM04 Produktionsstrategier 6 A1N 3 V
    Period 2
    TEIO41 Corporate Social Responsibility 6 A1N 3 O
    TMQU48 Forskningsmetoder i industriell utveckling 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TMQU04 Six Sigma Quality 6 A1F 2 O/V
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.
    TMQU13 Kundfokuserad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1N 4 O/V
    En av kurserna som markeras med o/v i programplanen för masterprofilen Kvalitets- och verksamhetsutveckling skall ingå i examen.

    Termin 3 HT 2027

    Inriktning: Innovation Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO89 Innovation och entreprenörskap - projektkurs 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 O
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    Period 2
    TEIO89 Innovation och entreprenörskap - projektkurs 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1N 3 V
    TMES51 Internationella energimarknader 6 A1N 2 V
    Inriktning: Operations Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TPPE73 Produktionsledningsprojekt 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1N 3 V
    TMPS31 Hållbar produktion 6 A1N 1 V
    Inriktning: Quality Management — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO07 Avancerad projektverksamhet 6 A1N 4 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TPPE99 Simulering av produktion och logistik 6 A1N 3 V
    Period 2
    TMQU27 Kvalitetsutveckling - projektkurs 12* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ32 Integrerad produkt- och tjänsteutveckling 6 A1N 3 V
    TMPS31 Hållbar produktion 6 A1N 1 V

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall, Utbildning på grund- och avancerad nivå/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, Dnr LiU-2022-01200 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler, Dnr LiU-2022-00174 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1179685). 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Läsa kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    För att läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Vid val av kurs på annat program eller forskarutbildningskurser gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

    För att tillgodoräkna kurserna i examen, se nedan om tillgodoräknande.

    Tillgodoräknande av kurser utanför programplanen

    För att tillgodoräkna kurser utanför programplanen (t.ex. fristående kurser eller kurser på annat program) i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden. Kursen ska vara avklarad vid ansökningstillfället.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Vid förändringar i programplanen

    I de fall programplanen genomgår förändringar kan det i enskilda fall krävas studieplanering i samråd med studievägledare, se rubrik Anvisningar för studieplanering.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid förändringar i programplanen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal, se Dnr LiU-2022-04416 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362), samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi, se Dnr LiU-2022-04415 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476).

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på  Information

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från Studieadministrativa enheten som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av Studieadministrativa enheten och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört tre auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok är institutionen skyldig att ge handledning i högst:

    • 18 månader för examensarbete om 30 hp
    • 21 månader för examensarbete om 45 hp
    • 24 månader för examensarbete om 60 hp.

    Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk. 

    Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

    Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. 

    Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens från att genomföra framläggningen på plats.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk