Masterprogram i intelligenta transportsystem och logistik, 120 hp

Master's Programme in Intelligent Transport Systems and Logistics, 120 credits

6MTSL

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Norrköping

Examensbenämning

Teknologie masterexamen med huvudområde Transportsystem

Studietakt

Helfart

Syfte

  • En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics vid Linköpings universitet kan arbeta med design, planering och hantering av transport- och logistiksystem och kan identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärvetenskapliga problem i industri och samhälle.
  • Masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics ska vara ett av de ledande internationella masterprogrammen inom området. Kurserna i programmet ska vara på en nivå som är jämförbar med liknande kurser som tillhandahålls av andra relevanta, välrenommerade internationella utbildningsprogram.
  • Masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics ska vara det självklara valet för studenter med en högskoleingenjörs- eller kandidatexamen i naturvetenskap eller ingenjörsvetenskap och som har ambitionen att öka och fördjupa sina kunskaper inom transportsystem.

Mål

Efter avslutat masterprogram förväntas studenten ha förvärvat följande kunskaper och färdigheter:

Ämneskunskaper

En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics vid Linköpings universitet har välgrundade teoretiska och praktiska kunskaper och utmärkta färdigheter inom teknisk och ledarskap relaterade till ämnesområdet transportsystem och kan tillämpa ett tvärvetenskapligt angreppssätt för att utveckla dessa komplexa system på ett hållbart vis. Studenten:

  • har bred kunskap om intelligenta transportsystem samt specialiserad kunskap relaterad till trafiksystem och logistiksystem
  • kan effektivt använda datoriserade verktyg för modellering, analys och visualisering av transportsystemtekniska problem
  • har kunskap om relevant kommunikationsteknologi inom transportområdet

Studenter med en kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen som påbörjar programmet har redan studerat fördjupningskurser inom en viss teknikdisciplin, t.ex. systemteknik, elektroteknik, mjukvaruteknik eller industriell ekonomi, inklusive minst 22 hp i matematik och tillämpad matematik. Inom masterprogrammet finns det möjlighet att fördjupa de allmänna tekniska färdigheterna inom optimering, geografiska informationssystem, mobil telekommunikation och datornät. Följaktligen kan en student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics beskriva, formulera och analysera industriella och samhälleliga problem genom att använda matematiska verktyg och tekniska applikationer.

Masterprogrammet fokuserar på planering och hantering av både trafiksystem och logistiksystem och på matematisk modellering av dessa system med optimerings- och simuleringstekniker. Programmet innehåller även trafiksäkerhetshantering och projektledning. En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics kan:

  • analysera komplexa problem baserat på relevant teori och praktisk kunskap
  • relatera till och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utveckla egna analysmodeller
  • tillämpa akademiska principer, modeller och metoder i industriföretag
  • kritiskt utvärdera metoder, rutiner och metoder som tillämpas i teknikbaserade företag

Aktuell forskning och nya forskningsresultat integreras i kurser i slutet av programmet, inklusive en projektkurs där studenterna tillämpar tidigare kunskaper på ett strukturerat och metodiskt sätt, från problembeskrivning - via specifikation och planering - till analys och lösning av utmaningar inom kommunikations- och transportsystem, och får därmed en djup praktisk förståelse och erfarenhet.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics har individuell och professionell förmåga och attityd för att kunna ta en ledande roll i dynamiska industriella miljöer och kan identifiera, formulera och undersöka komplexa tekniska problem på ett systematiskt sätt. Genom att använda relevant litteratur och utföra kvantitativa studier tar en student från programmet lätt till sig ny kunskap.

En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics kan identifiera, analysera och utveckla komplexa system genom att definiera systemgränser och egenskaper, ta hänsyn till hela systemet såväl som till delsystem och beskriva och undersöka interaktionen mellan de olika delarna i systemet, inklusive viktiga kontextberoende variabler. Studenterna tränas att ta initiativ, arbeta självständigt och kreativt samt tillämpa kritiskt tänkande. Självkännedom och en vilja att utvecklas personligen genom hela livet är viktigt, och det är även planering av tid och resurser på ett effektivt och hållbart sätt, ansvarstagande, pålitlighet och professionellt agerande. Detta innefattar även att vara aktiv i sin karriärplanering och hålla sig uppdaterad med aktuell utveckling inom yrket.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera

En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics utbildas för att kunna samarbeta kring komplexa uppgifter. Interpersonella färdigheter, grupparbete och kommunikation är därför av yttersta vikt. Studenterna tränas att arbeta tillsammans med andra i projekt och grupparbeten för att kunna bidra till gruppeffektivitet genom att aktivt delta, skapa tydliga roller och ansvar, aktivt dela kunskap och samarbeta för att uppnå uppsatta mål. Studenterna kan starta, planera, hantera och leda olika typer av projekt och integrera arbetet från människor med olika specialiseringar.

Vidare kan studenterna kommunicera, muntligt och skriftligt, på ett korrekt och inspirerande sätt med fokus på att uppnå uppsatta mål. Effektiv kommunikation består av både arbetsrelaterade och relationsorienterade färdigheter. Eftersom programmet ges på engelska, är en student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics tillräckligt skicklig på engelska för att ta till sig den senaste kunskapen inom området och, baserat på denna kunskap, förstå, analysera, jämföra och reflektera över komplexa tekniska problem, både skriftligt och muntligt.

Planering, genomförande och presentation av forsknings- eller utvecklingsprojekt med hänsyn till vetenskapliga och samhälleliga behov och krav

En student från masterprogrammet i Intelligent Transport Systems and Logistics har kunskap om lämpliga utvecklingsprocesser för olika slags forsknings- eller utvecklingsprojekt och kan delta och aktivt bidra till alla faser av forsknings- eller utvecklingsprojekt, inklusive identifiering av behov, strukturering, planering, genomförande och presentation av projekt med beaktande av teknikens betydelse i samhället, inklusive ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling.

Innehåll

Programmet börjar med en termin obligatoriska kurser. I termin två och tre finns möjlighet till specialisering och val utifrån studentens intresse. Programmet avslutas med ett examensarbete på 30 hp i termin fyra.

 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd.

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i ett ingenjörsämne. 
  • 22hp i matematik / tillämpad matematik och / eller tillämpning av matematik relevant för programmet, inklusive kurser i linjär algebra, analys och matematisk statistik.
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska baseras på vetenskapligt innehåll av hög kvalitet och genomföras i nära kontakt med de forskargrupper som är involverade i programmet. Examensarbetet ska skrivas och presenteras på engelska. Huvudområdet för examensarbetet ska vara Transportsystem.

    För tillträde till examensarbetet krävs att studenten är antagen till programmet och har minst 60 hp från kurser ur programplanen, varav minst 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    • En kandidatexamen som anges i antagningskraven.
    • Samtliga obligatoriska kurs från programplanen avslutade.
    • Valbara kurser från programplanen avslutade så att kravet på minst 120 hp uppnås.
    • Minst 90 hp kurser på avancerad nivå, inklusive examensarbete (30 hp), där minst 60 hp (examensarbete och kurser) är inom huvudområde Transportsystem.
    • Examensarbete (30 hp) på avancerad nivå, inom huvudområde Transportsystem, examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.  

     

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt. Kurser från kandidatexamen, högskoleingenjörsexamen eller motsvarande får aldrig ingå i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Teknologie masterexamen med huvudområde Transportsystem

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Transportation Systems Engineering

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNK112 Transport- och logistiksystem 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK127 Optimization and Statistics in Transportation 6 G2F 2 O
    TNK128 Grundläggande programmering för dataanalys 6 G1N 1 O
    Period 2
    TNK091 Traffic Safety Management 6 A1N 2 O
    TNK112 Transport- och logistiksystem 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK130 Dataanalys inom kommunikations- och transportsystem 6 A1N 4 O

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNK110 Mobil kommunikation och nätverk 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK118 Trafikmodellering 6 A1N 2 O
    TNK115 Smarta städer 6 A1N 4 V
    TNK123 Avancerad planering i försörjningskedjor 6 A1N 3 V
    Period 2
    TNK110 Mobil kommunikation och nätverk 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK124 Logistiknätverk och transportlogistik 6 A1N 3 O
    TNK116 Sakernas internet 6 A1N 1 V
    TNK119 Trafikteori och trafiksimulering 6 A1N 2 V

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TNK103 Analys av kommunikations- och transportsystem 6* A1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK106 Positioneringssystem 6 A1N 2 O
    TNK114 Logistik i försörjningskedjor 6 A1N 4 V
    TNK120 Trafikflödesestimering, prediktion och styrning 6 A1N 1 V
    Period 2
    TNK103 Analys av kommunikations- och transportsystem 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik 6 A1F 4 V
    TNK108 Datornät 6 G2F 3 V
    TNK129 Maskininlärning för smarta städer 6 A1N 2 V

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall