Schoolage Educare 4, technical, digital and aesthetic expression, 13.5 credits

Fritidspedagogik 4, tekniska, digitala och estetiska uttrycksmedel i fritidshemmet, 13.5 hp

971G40

Main field of study

Pedagogical Work

Course level

First cycle

Course type

Programme course

Examiner

Linda Kernell

Director of studies or equivalent

Mats Brusman
ECV = Elective / Compulsory / Voluntary
Course offered for Semester Weeks Language Campus ECV
L1FRI Primary School Teacher Programme with a specialization in Extended School Teaching 4 (Spring 2020) 202005-202013 Swedish Norrköping, Norrköping C

Main field of study

Pedagogical Work

Course level

First cycle

Advancement level

G2X

Course offered for

  • Primary School Teacher Programme with a specialization in Extended School Teaching

Examination

Applies to all courses regardless of grading scale.

  • Students failing an exam covering either the entire course or part of the course two times are entitled to have a new examiner appointed for the reexamination.

If the course has a three-graded grading scale (U - VG), following applies:

  • Students who have passed an examination may not retake it in order to improve their grades.

The following applies to courses that include a compulsory component:

  • If special circumstances prevail, and if it is possible with consideration of the nature of the compulsory component, the examiner may decide to replace the compulsory component with another equivalent component.

If the LiU coordinator for students with disabilities has granted a student the right to an adapted examination for a written examination in an examination hall, the student has the right to it. If the coordinator has instead recommended for the student an adapted examination or alternative form of examination, the examiner may grant this if the examiner assesses that it is possible, based on consideration of the course objectives.

Grades

Three-grade scale, U, G, VG

Other information

Planning and implementation of a course must take its starting point in the wording of the syllabus. The course evaluation included in each course must therefore take up the question how well the course agrees with the syllabus.

The course is carried out in such a way that both men´s and women´s experience and knowledge is made visible and developed.

Department

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Code Name Scope Grading scale
SRE1 Examination 6 credits U, G, VG
SRE3 Exercises 3.5 credits U, G, VG
VRE1 Exercises 4 credits U, G
Litteraturlista Delkurs 1 Viss litteratur kan ni behöva söka upp själva och den finns i regel digitalt, bland annat de artiklar som inte länkas nedan. Att använda biblioteket, Libris och Google Scholar gör det enkelt att hitta referenserna som listas i denna kurs (se: http://scholar.google.se/). Söktjänsten ger åtkomst till stora mängder forskningslitteratur, speciellt då du befinner dig inom universitetets nätverk (datorer på LiU samt via egen inloggning genom bibliotekets webbsida). Vecka 5: Introduktion och fördjupning i begreppet fritid Litteratur: - Cardell, David (2008). ’Pop-sportens fält’, i Sociologisk forskning, nr 2. -Christensen, Pia (2013). ’There is nothing here for us..!’ How girls create meaningful places of their own through movement. Children & Society, 27: 197-207. - Fuehrer, Paul (2010). Om tidens värde: en sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010. Tillgänglig via: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:342854. Läs: sidorna: 52-61, 115-117 (13 sidor) - SCB (2009). Barns fritid. Tillgänglig via: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=10664. - Skollagen, skrivning om Fritidshem. Tillgänglig via: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K14 Alla texter ska läsas, men fördjupa er gärna tankemässigt lite extra i Fuehrers diskussioner. Vecka 6: Fördjupning i kulturbegreppets innebörder Litteratur: - Samuelsson, Tobias (2014). Barns handlingsutrymme i ett alltmer institutionaliserat vardagsliv – Ett barndomssociologiskt perspektiv. I Larsson, Hans Albin (red.) 14 röster kring samhällsstudier och didaktik. Jönköping: Samhällsstudier & didaktik. Sidorna 95-115. - Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber AB. Introduktion och Del I, sid 5-38. - Larsson, Lisbeth. 2007. En berättelse om slash. Sidorna 39-48. I Axelsson, Bodil & Fornäs Johan (red.) Kulturstudier i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Vecka 7: Barnkultur och barns kultur Litteratur: - Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur. Speciellt fokus på Introduktionen. -Statens kulturråd, Barns och ungas kultur: Kulturen i siffror 2010:1, http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2010/barns_ungas_kultur.pdf - Kehily, Mary Jane & Swann, Joan (red.) (2003). Children's cultural worlds. Chichester: Wiley. Kapitel 7. (Bläddra i) Sjöberg, Johanna (2013). I marknadens öga: barn och visuell konsumtion, Diss. Linköping : Linköpings universitet. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:622472/FULLTEXT01.pdf Vecka 8: Medier Litteratur: - Ågren, Ylva (2015). Barns medierade värld: syskonsamspel, lek och konsumtion. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 201, s. 16-23. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:797123/FULLTEXT01.pdf - Bruhn Jensen, Klaus (2009) Medier och samhälle. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 14-19, s. 96-101) (10 sidor). - Davidsson, Pamela, Findahl, Olle & Ahlgren, Marianne (2016). Svenskarna och internet 2016 : undersökning om svenskarnas internetvanor. IIS, Internetstiftelsen i Sverige. Läs kapitel 3 ”Barn och internet” s. 27-36. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf - Sundin, Staffan (2013). Den svenska mediemarknaden 2013. Nordicom, s. 9-12. Laddas hem från: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/medienotiser_3_2013.pdf - Medierådets hemsida http://www.statensmedierad.se Litteraturlista Delkurs 2 Bild Obligatorisk litteratur - bildmomentet: Andersson, Märtha (2014). Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska läroprocesser. Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Luleå 2014. Avhandlingen går att hämta på nätet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf Broks, Lene (2007). Berätta Berätta! En bok om berättandets rum. Runa Förlag. Stockholm. Kapitel 7: Att arbeta med barns egna berättelser. Kapitlet delas ut, alternativt läggs i kursrummet på Lisam. Änggård, Eva (2005). Bildskapande -en del av förskolebarns bildkulturer. Valda delar: kapitel 2 Forskning om barns bildskapande, sid 10-23. Avhandlingen kan hämtas på nätet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20796/FULLTEXT01.pdf Referenslitteratur: Frid, Johan (2003) INTRO – BILD skapa · kommunicera · förstå. Didacta förlag AB. Klerfelt, Anna (2007 ) Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Hämtas via nätet: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17189/5/gupea_2077_17189_5.pdf Musik Obligatorisk litteratur - musikmomentet: Harwood, E., & Marsh, K. (2012). Children's Ways of Learning Inside and Outside the Classroom. The Oxford Handbook Of Music Education, Volume 1, doi:10.1093/oxfordhb/9780199730810.013.0020 Nilsson, Bo, "Jag kan göra hundra låtar": barns musikskapande med digitala verktyg, Musikhögskolan. [distributör], Diss. Lund : Univ., 2002,Malmö, 2002 Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I Rohlin, M. (red.) (2013). Meningsskapande fritidshem: studio som arena för multimodalt lärande (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur Valbar litteratur – musikmoment: Folkestad, G. (2006). Formal and Informal Learning Situations or Practices vs Formal and Informal Ways of Learning. British Journal Of Music Education, 23(2), 135-145. Teknik Obligatoriskt litteratur - teknikmoment Hagerman, F. (2016). ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning. S.13, 17-27 Hämtas på nätet: http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:974049/FULLTEXT01.pdf Hallström, J., Elvstrand, H. & Hellberg, K. (2015). Gender and technology in free play in Swedish early childhood education. International Journal of Technology and Design Education. 25:137–149. DOI 10.1007/s10798-014-9274-z Jansson et. al. (2016). Technology Education and Informal Learning: Technology in the Swedish Leisure-Time Centre as Boundary Object. Ingår i: PATT-32 Proceedings: Technology Education for 21st Century Skills / [ed] M. J. de Vries, A. Bekker-Holtland, & G. van Dijk, Utrecht: University of Applied Sciences, 2016, s. 226-233. Hämtas på nätet: https://www.iteea.org/File.aspx?id=39504&v=76e4030 Mawson, B. (2010). Children’s developing understanding of technology. International Journal of Technology and Design Education. 20:1–13. DOI 10.1007/s10798-008-9062-8 Drama Litteratur – dramamomentet: Fredriksson, Kristina, Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i grundskolan, Linköping 2013. Hämtas på nätet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:623308/FULLTEXT01.pdf Rasmusson, Viveka & Erberth Bodil, (2016). Undervisa i pedagogisk drama, Lund Studentlitteratur. Ny utgåva studentlitteratur 2016, men även de tidigare upplagorna kan ersätta senaste utgåvan.

This tab contains public material from the course room in Lisam. The information published here is not legally binding, such material can be found under the other tabs on this page.

There are no files available for this course.