Entreprenörskap och start av nya verksamheter, 6 hp
Entrepreneurship and New Business Development, 6 credits
TEIO20
Huvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Charlotte NorrmanStudierektor eller motsvarande
Dag SwartlingUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 44 hRekommenderad självstudietid: 116 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKEB | Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) | 9 (HT 2018) | 1, 2 | 3, 4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CKEB | Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Protein Science and Technology) | 9 (HT 2018) | 1, 2 | 3, 4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CTBI | Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) | 9 (HT 2018) | 1, 2 | 3, 4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CTBI | Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) | 9 (HT 2018) | 1, 2 | 3, 4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
6IKEA | Högskoleingenjör i kemisk analysteknik | 5 (HT 2018) | 1, 2 | 3, 4 | Svenska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Högskoleingenjör i kemisk analysteknik
- Innovativ programmering, kandidatprogram
- Matematik, kandidatprogram
- Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
- Civilingenjör i medicinsk teknik
- Civilingenjör i maskinteknik
- Civilingenjör i teknisk biologi
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
- Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik
- Civilingenjör i datateknik
- Civilingenjör i informationsteknologi
- Civilingenjör i mjukvaruteknik
Särskild information
Får ej ingå i examen samtidigt som TEIO06.
Kursen ges sista gången 2018. Kursen ersätts av TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling.
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Åtminstone två års studier på teknisk högskola (120hp). Kursen förutsätter att studenten kan söka och strukturera information självständigt, kommunicera muntligen och skriftligen, planera och utföra ett projektarbete i grupp, göra enklare matematiska beräkningar samt har viss förmåga till kritiskt och kreativt tänkande.
Lärandemål
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper och förmågor inom områdena entreprenörskap och innovation, med särskilt fokus på formulering och utvärdering av idéer till sådana typer av verksamheter. Lärandemålen är att studenten efter kursen ska:
- ha förståelse för begreppen innovation och entreprenörskap i olika kontexter
- kunna reflektera över vad innovation och entreprenörskap kan vara inom det egna teknikområdet, med utgångspunkt i forskning och verkliga exempel
- kunna redogöra för vad som krävs för att starta en entreprenörs- eller innovationsdriven verksamhet i ny eller befintlig organisation
- kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att värdera en idé till en sådan verksamhet samt ha viss förmåga att samla in och analysera relevant information i detta syfte
- ha viss förmåga att kommunicera ett förslag till en affärsidé skriftligen och muntligen
Kursinnehåll
Kursen inehåller tre teman:
- Entreprenörskap, innovation och företagande - Studenten ställs inför olika perspektiv på entreprenörskap, innovation och företagande och får i olika former möjlighet att reflektera över dessa perspektiv och forma sin egen bild av vad dessa begrepp står för. Här frågar vi oss också vad en entreprenöriell versus en innovativ verksamhet är eller kan vara och i vilka kontexter den kan finnas.
- Idéutveckling - Processen att gå från idé till affärsmodell. Här ligger fokus på hur man formulerar och utvecklar en idé som man kan bygga en ny- , eller vidareutveckla en befintlig, verksamhet på, hur man vinner insteg på en marknad, vad som krävs för att en verksamhet ska kunna stå på egna ben och hur man kan finansiera en verksamhet.
- Affärsplanering och kommunikation - Att beskriva idén i ett idé-PM och i en förstudie. Att kommunicera affärsidén, att välja organisationsform och att skydda idén.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen är organiserad i form av föreläsningar, lektioner/workshops, eget arbete och arbete i grupp. Entreprenörskap är inte bara ämnet för kursen utan även sättet på vilket vi lär och förhåller oss till kursens arbete. De teoretiska föreläsningarna förklarar, tillsammans med litteraturen, begrepp och modeller, vilka sedan tillämpas på en kontext genom grupparbetetsuppgiften. Relevans i undervisnigen är viktigt och därför strävar vi efter att komma nära verkligheten. Grupparbetet är det viktigaste verktyget för detta och sker därför i form av arbete med så kallade live-cases, där studenterna utvecklar egna idéer som löser behov eller problem i en aktuell bransch. Forskning visar att ett aktivt lärande underlättar och ökar kunskapsinhämtning och för att stödja detta används flera olika lärformer. Kursen förutsätter även att studenterna tar ansvar för sitt eget lärande, både individuellt och i grupp.
Kursen ges två gånger per år.
Examination
UPG5 | Uppgifter | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Projektarbete | 3 hp | U, G |
UPG3 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett affärskoncept, vilket avrapporteras i form av en så kallad förstudie. Rapporten följer samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U/G.
UPG5 består av två uppgifter som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål. De kunskaper som används i grupparbetet testas genom ett individuellt kunskapstest i form av en dugga och övriga kursmål testas genom reflektioner som görs i par.
För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen. Betyget på respektive examinationsmoment är en sammanvägning av betygen på de delmoment som ingår i respektive examinationsmoment. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisningsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".
- Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Dag SwartlingExaminator
Charlotte NorrmanKurshemsida och andra länkar
http://www.iei.liu.se/pie/kurserUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 44 hRekommenderad självstudietid: 116 h
Kurslitteratur
Böcker
- Landström och Löwegren, (2009) Entreprenörskap och Företagsetablering.
Studentlitteratur (huvudbok) - McKinsey, (1998) Från idé till företag. Affärsplanering för framgång.
McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.
Artiklar
Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG5 | Uppgifter | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG3 | Projektarbete | 3 hp | U, G |
UPG3 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett affärskoncept, vilket avrapporteras i form av en så kallad förstudie. Rapporten följer samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U/G.
UPG5 består av två uppgifter som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål. De kunskaper som används i grupparbetet testas genom ett individuellt kunskapstest i form av en dugga och övriga kursmål testas genom reflektioner som görs i par.
För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen. Betyget på respektive examinationsmoment är en sammanvägning av betygen på de delmoment som ingår i respektive examinationsmoment. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Böcker
Studentlitteratur (huvudbok)
McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.
Artiklar
Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG3
|
Ekonomiska beräkningar |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG3
|
Studenterna förväntas sätta sig in i någon produkt/tjänst samt hitta eller utveckla vägar för kommersialisering |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
UPG3
|
U: Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar + slutsatser och rekommendationer; A: Riskanalys |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
UPG3
UPG5
|
Informationskompetens: insamla, värdera, använda och kommunicera information som är relevant för det case gruppen arbetar med |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
X
|
UPG3
UPG5
|
Helhetstänkande (helhetsbedömning av en idé samt förslag till beslutsunderlag/handlingsplan för hur caset bör tas vidare) |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
UPG3
|
U+A: Kreativt och kritiskt tänkande med tillämpning i projektet; A: Planering av tid och resurser ingår i projektet |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
|
|
Professionellt agerande inom entreprenörskapsområdet |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
X
|
|
X
|
I: Ledarskap i mindre organisationer, A: Projektarbete i grupp är en viktig del av kursen |
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
UPG3
UPG5
|
Skriftlig och muntlig framställning |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
Den svenskspråkiga kurslitteraturen kompletteras med engelskspråkiga artiklar |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
X
|
X
|
UPG3
UPG5
|
I: Samhällets regelverk (juridiska aspekter på företag, statliga stödsystem) + historiska perspektiv på entreprenörskap. U+A: Värdering av utvecklingsidéns bärkraft; tekniskt, marknadsmässigt, ekonomiskt och ganisatoriskt |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
X
|
UPG3
|
Teknikbaserat entreprenörskap; tillämpning i projekt |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.