Biomedicinska material, 6 hp
Biomedical Materials, 6 credits
TFTB48
Huvudområde
Teknisk biologiUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Daniel AiliStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 36 hRekommenderad självstudietid: 124 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6MBME | Biomedical Engineering, masterprogram | 3 (HT 2026) | 1 | 1 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | V |
6CTBI | Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) | 9 (HT 2026) | 1 | 1 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
Teknisk biologiUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1FSärskild information
Kursen kan ej ingå i samma examen som TFTB40.
Kursen ges för
- Civilingenjörsprogram i teknisk biologi
- Masterprogram i medicinsk teknik
Rekommenderade förkunskaper
Grundläggande kemi, biokemi, cellbiologi, fysiologi, mekanik, samt material och nanoteknik, ytor och gränsskikt och supramolekylär kemi.
Lärandemål
Kursen ska ge kunskaper om de olika biomaterial som används inom medicin, inklusive metaller, keramer, polymerer och kompositmaterial, samt hur de används i olika typer av medicintekniska produkter, såsom proteser, implantat, stentar, hjärtklaffar, sårvårdsförband, suturer och stödstrukturer för tissue engineering. Kopplingen mellan materialkomposition, struktur, ytkemi och funktion/värdsvar kommer att studeras, liksom utvecklingen av nya material och medicintekniska produkter som är riktade mot specifika tillämpningar inom bland annat tissue engineering och regenerativ medicin. Studenten skall efter kursen:
- Kunna redogöra för de vanligaste typerna av biomaterial och deras fysikaliska och kemiska egenskaper och biomedicinska tillämpningar.
- Kunna beskriva vanliga process- och tillverkningsmetoder samt metoder för karakterisering och utvärdering av biomaterial från både ett fysikaliskt och biomedicinskt perspektiv.
- Kunna analysera kopplingen mellan materialegenskaper, värdsvar och funktion för medicintekniska produkter.
- Kunna redogöra för de krav som ställs på biomaterial som används i eller på kroppen utifrån ett materialtekniskt, biomedicinskt och kliniskt perspektiv.
- Kunna redogöra för designkriterier samt medicinska och kliniska överväganden vid utveckling av nya biomaterial och medicintekniska produkter.
- Kunna redogöra för centrala aktuella forskningsfrågeställningar i ämnet.
- Kunna reflektera över etiska, regulatoriska och ekonomiska aspekter samt hållbarhet och jämställdhet vid utveckling och industriell produktion av biomaterial och medicintekniska produkter.
Kursinnehåll
Kursen behandlar de stora klasser av material som används inom medicinen, såsom metaller, keramer, polymerer och kompositer. Struktur, sammansättning, mekaniska egenskaper, yt-och bulk-relaterade egenskaper, stabilitet och nedbrytnings-mekanismer för de olika materialen kommer att avhandlas, samt den biologiska responsen för olika biomaterial, med tonvikt på proteinadsorption, immunrespons, och koagulation. Grundläggande fysikaliska och biomedicinska analyser och metoder för utvärdering av materialegenskaper och biokompatibilitet diskuteras. Dessutom kommer flera praktiska exempel rörande användandet av biomaterial i olika typer medicintekniska produkter studeras, både ur ett materialtekniskt och ett medicinskt/kliniska perspektiv. Exempel från aktuell forskning kring utveckling av nya biomaterial och tillämpningar kommer att diskuteras, inklusive metoder för tissue engineering och regenerativ medicin. Translationella aspekter samt regulatoriska, etiska, industriella och kliniska överväganden vid utveckling och produktion av medicintekniska produkter kommer också att behandlas.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen genomförs med en kombination av föreläsningar, seminarier, laborationer och om möjligt studiebesök på företag inom området. Ett litteraturprojekt genomförs i grupp och avhandlar aktuella ämnen och frågeställningar inom för kursen relevanta områden. Projektet redovisas skriftligt (rapport) och presenteras och diskuteras vid seminarium. Laborationerna kräver aktivt deltagande och redovisas skriftligt samt diskuteras vid seminarium.
Examination
TEN1 | Skriftlig tentamen | 2.5 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Projekt | 1.5 hp | U, G |
LAB1 | Laborationskurs | 1.5 hp | U, G |
KTR1 | Kontrollskrivningar | 0.5 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB1 redovisas med skriftlig projektrapport.
KTR1 består av ett antal korta quiz med frågor som testar förståelsen av centrala begrepp och koncept som diskuteras under föreläsningarna.
UPG1 redovisas genom en skriftlig rapport och muntlig presentation.
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
- Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiKurslitteratur
Böcker
- Lanza, R. P., (2020) Principles of tissue engineering. Fifth edition London : Academic Press, 2020.
ISBN: 9780128214015, 0128214015, 9780128184226, 0128184221 - Wagner, William R., Sakiyama-Elbert, Shelly E., Zhang, Guigen, Yaszemski, Michael J., (2020) Biomaterials science : an introduction to materials in medicine. Fourth edition. London : Academic Press, an imprint of Elsevier, [2020]
ISBN: 9780128161388, 0128161388, 9780128161371, 012816137X
Övrigt
Kopior på föreläsningsbilder
Laborationshandledningar
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
TEN1 | Skriftlig tentamen | 2.5 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Projekt | 1.5 hp | U, G |
LAB1 | Laborationskurs | 1.5 hp | U, G |
KTR1 | Kontrollskrivningar | 0.5 hp | U, 3, 4, 5 |
LAB1 redovisas med skriftlig projektrapport.
KTR1 består av ett antal korta quiz med frågor som testar förståelsen av centrala begrepp och koncept som diskuteras under föreläsningarna.
UPG1 redovisas genom en skriftlig rapport och muntlig presentation.
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider.
Avbrott och avanmälan på kurs
Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär
Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen
Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645).
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Principer för tentamina
Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.
När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma.
Omprov övriga examinerande moment
För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Nedlagd kurs
För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.
Anmälan till tentamen
För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post.
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Betyg och examinationsformer
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment och modulkoder
Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.
- Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Allmänt gäller att:
- Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
- Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
- För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.
För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr
LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):
- Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592):
- Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
- Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
- Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Rapportering av examinationsresultat
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.
Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall.
Böcker
ISBN: 9780128214015, 0128214015, 9780128184226, 0128184221
ISBN: 9780128161388, 0128161388, 9780128161371, 012816137X
Övrigt
Kopior på föreläsningsbilder
Laborationshandledningar
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Fysik, kemi, cellbiologi, fysiologi |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Materialkemi, mekanik |
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
KTR1
|
Kunna redogöra för de vanligaste typerna av biomaterial och deras fysikaliska och kemiska egenskaper och biomedicinska tillämpningar. |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
LAB1
|
Kunna analysera kopplingen mellan materialegenskaper, värdsvar och funktion för medicintekniska produkter., Kunna beskriva vanliga process- och tillverkningsmetoder samt metoder för karakterisering och utvärdering av biomaterial från både ett fysikaliskt och biomedicinskt perspektiv. |
|
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
X
|
|
TEN1
UPG1
|
Kunna redogöra för centrala aktuella forskningsfrågeställningar i ämnet. |
|
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
TEN1
|
Kunna analysera kopplingen mellan materialegenskaper, värdsvar och funktion för medicintekniska produkter. |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
UPG1
LAB1
|
Kunna redogöra för designkriterier samt medicinska och kliniska överväganden vid utveckling av nya biomaterial och medicintekniska produkter. |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
TEN1
|
Kunna redogöra för designkriterier samt medicinska och kliniska överväganden vid utveckling av nya biomaterial och medicintekniska produkter, Kunna analysera kopplingen mellan materialegenskaper, värdsvar och funktion för medicintekniska produkter. |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
|||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
TEN1
|
Kunna reflektera över etiska, regulatoriska och ekonomiska aspekter samt hållbarhet och jämställdhet vid utveckling och industriell produktion av biomaterial och medicintekniska produkter. |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG1
LAB1
|
Laborationer och projekt genomförs i grupp |
|
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
UPG1
LAB1
|
Skriftlig och muntlig redovisning |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
UPG1
LAB1
|
Rapporter + presentation på engelska |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
|
TEN1
|
Gästföreläsare från industri om utveckling/komersialisiering av medicintekniska produkter |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
|
|
Gästföreläsare från industri om utveckling/komersialisiering av medicintekniska produkter |
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
|
|
Gästföreläsare från industri om utveckling/komersialisiering av medicintekniska produkter |
||
4.5 Att realisera produkter och system |
X
|
|
|
Gästföreläsare från industri om utveckling/komersialisiering av medicintekniska produkter |
||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
X
|
|
|
Gästföreläsare från industri om utveckling/komersialisiering av medicintekniska produkter |
||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
Produktutvecklingsprocessen för medicinsktekniska produkter diskuteras vid seminarium. + Klinskt verksamma forskare diskuterar behov av forskning/produkter |
||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
UPG1
|
Analys och diksussion kring vetenskapliga artiklar |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
X
|
|
|
UPG1
|
Analys och diksussion kring vetenskapliga artiklar |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.