Detta är en intern version som kan innehålla ofullständig eller ännu ej beslutad studieinformation.

Logistik i försörjningskedjor, 6 hp

Logistics in Supply Chains, 6 credits

TNK114

Kursstart

Huvudområde

Industriell ekonomi Logistik Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Anna Fredriksson

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Kursen ges för		Termin	Period	Block	Språk	Ort/Campus	VOF
6CKTS	Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle	9 (HT 2020)	1	2	Svenska/Engelska	Norrköping, Norrköping	V
6CKTS	Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle (Masterprofil Planering av försörjningskedjor)	9 (HT 2020)	1	2	Svenska/Engelska	Norrköping, Norrköping	O
6MTSL	Intelligent Transport Systems and Logistics, masterprogram	3 (HT 2020)	1	2	Svenska/Engelska	Norrköping, Norrköping	V

Huvudområde

Industriell ekonomi, Logistik, Transportsystem

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1N

Kursen ges för

Masterprogram i Intelligent Transport Systems and Logistics
Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle

Särskild information

Får ej ingå i examen samtidigt som TETS27.

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Grunder i logistik och lönsamhetsanalys.

Lärandemål

Kursens syfte är att ge en teoretisk orientering om logistik i försörjningskedjor (supply chains). Detta kan röra såväl interorganisatoriska aspekter, avseende flera aktörers perspektiv i en försörjningskedja, som intraorganisatoriska, avseende logistikens koppling till andra funktioner inom ett enskilt företag. Kursen ska bidra med förståelse för olika generella logistikstrategier och deras konsekvenser. Efter genomgången kurs skall studenten:

Vara förtrogen med teoretiska koncept (t.ex. supply chain management, flexibilitet, koordination, integration, outsourcing, integration, leverantörsstyrda lager, inköpsstrategier och produktionsstrategier) och dessas koppling till logistik och företags logistikstrategier.
Förstå hur de teoretiska koncepten är kopplade till varandra och deras inneboende beroenden
Förstå drivkrafter, hinder och förutsättningar för olika principiella logistikupplägg i försörjningskedjor.
Kunna tillämpa de teoretiska koncepten och dess innebörd, och baserat på detta kunna förstå, förklara, utvärdera och ifrågasätta olika logistik strategier i företag såväl som försörjningskedjor.
Kunna på ett strukturerat sätt sammanfatta, utvärdera och ifrågasätta journalartiklar

Kursinnehåll

Kursen behandlar interorganisatoriska frågor avseende logistik mellan företag i en försörjningskedja, t.ex. flödet från råvaruleverantör via tillverkare, grossist, återförsäljare till industriella slutkunder. Även intraorganisatoriska frågor är en viktig del av innehållet, t.ex. logistik för inflöden (materialförsörjning) och utflöden (distribution) och dess koppling till t.ex. inköps-, produktions- och marknadsfunktionerna. De delar som diskuteras i logistikuppläggen är t.ex. fysiska strukturer, rollfördelning mellan aktörer, logistikaktiviteter, fysiska flöden och informationsflöden. Kursen behandlar drivkrafter, hinder och barriärer, samt krav och förutsättningar, för olika typer av logistikupplägg i försörjningskedjor.

Undervisnings- och arbetsformer

På föreläsningar presenteras grundläggande teoretiska begrepp, principer, modeller, koncept och strategier avseende försörjningskedjor. På seminarier diskuteras och analyseras olika koncept och alternativa logistikupplägg som stöd för inlämningsuppgifter. Vid sidan av schemalagd undervisning sker inläsning med hjälp av utvald litteratur som belyser olika områden inom kursen.

Examination

KTR2	Frivillig kontrollskrivning	0 hp	U, 3, 4, 5
UPG2	Inlämningsuppgifter	6 hp	U, G

Resultaten i examinationsmomenten vägs samman och utgör grunden för kursbetyg (U,3,4,5).

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser:
Logistiknätverk och transporter, Planering av logistikresurser.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska.
Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Examinator

Anna Fredriksson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Kurslitteratur

Övrigt

Utvalda vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida.
Föreläsningsmaterial, praktikfallsbeskrivningar, handledningar, utdrag ur böcker, mm, som presenteras i samband med motsvarande kurstillfällen.

Kod	Benämning	Omfattning	Betygsskala
KTR2	Frivillig kontrollskrivning	0 hp	U, 3, 4, 5
UPG2	Inlämningsuppgifter	6 hp	U, G

Resultaten i examinationsmomenten vägs samman och utgör grunden för kursbetyg (U,3,4,5).

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.

Riktlinjer rörande examination och examinator

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.

Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.

Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk

Övrigt

Utvalda vetenskapliga artiklar enligt anvisningar på kurshemsida.
Föreläsningsmaterial, praktikfallsbeskrivningar, handledningar, utdrag ur böcker, mm, som presenteras i samband med motsvarande kurstillfällen.

Ladda ner

Ladda ner kurslitteratur som PDF

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda

		I	U	A	Moduler	Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
	1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
	1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen	X	X			I och U: I kursen har vi en gästföreläsning kring avancerade planeringssystem och hur dessa fungerar.
	1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen	X	X	X	KTR2 UPG2	Mål: 4. Apply the theoretical concepts and understand their implications and based on this be able to understand, explain, evaluate and question different logistics strategies within companies as well as supply chains.
	1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
	1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete	X	X	X		Kursen är baserad på forskningsartiklar som kursmaterial.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
	2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
	2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
	2.3 Systemtänkande	X	X	X	UPG2	Mål: Master theoretical concepts such as supply chain management, flexibility, coordination, integration, outsourcing, vendor managed inventories, postponement, purchasing strategies, production strategies and their relation to logistics and the focal company’s logistics strategies. Systemsynsättet är en grundbult inom logistik och Supply Chain Management, det genomsyrar hela kursen.
	2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande			X	KTR2	Mål: Read and understand academic journal papers within logistics strategies in supply chains. In a structured way evaluate academic journal papers and to be able to explain under what circumstances they are valid. Inför varje seminarier har vi individuella inlämningar.
	2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande		X	X		På labben använder vi oss av ett datorbaserat verktyg för cross-funktionellt beslutsfattande som också används ute i företag och hos myndigheter.
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
	3.1 Arbete i grupp				UPG2	Labben och case uppgiften sker i form av grupparbete.
	3.2 Kommunikation			X	UPG2	Under seminarierna diskuterar vi på engelska det studenterna har läst och de svar till frågorna som de har förberett.
	3.3 Kommunikation på främmande språk	X	X	X		All undervisning och allt material är på engelska. Vill studenten får den också gärna svara i UPG1 på engelska, dock ej tvingande.
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
	4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling	X	X		UPG2	Under kursens gång diskuterar vi sådant som corporate social responsibilities (CSR) och miljöpåverkan av olika strateiger.
	4.2 Företags- och affärsmässiga villkor	X	X	X	UPG2	Mål: Apply the theoretical concepts and understand their implications and based on this be able to understand, explain, evaluate and question different logistics strategies within companies as well as supply chains.
	4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system	X	X	X	UPG2	Mål: Apply the theoretical concepts and understand their implications and based on this be able to understand, explain, evaluate and question different logistics strategies within companies as well as supply chains. Som en del i kursen har vi en case uppgift där dom får ta fram beslutskriterier inför en förändring i försörjningskedjans design för ett företag.
	4.4 Att konstruera produkter och system
	4.5 Att realisera produkter och system
	4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
	5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling	X	X	X	UPG2	Ett av examinationsmomenten är ett case där man får ställa olika avdelningars krav inom ett företag mot varandra gällande villkor såsom ekonomiskt, socialt ohc ekologiskt hållbar utveckling.
	5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
	5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt	X			UPG2	Studenterna ska i föreberedelserna för seminarierna identifiera möjligheter för nya framtida behov.
	5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
	5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt	X	X		UPG2	Eftersom kursmaterialet är forskningsartiklar och dessa kritiskt ska granskas är det en naturlig del i kursen.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.