Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet
samt
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E)
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4)

Examensbenämning på svenska

Civilingenjör 300 hp och Teknologie master 120 hp

Utbildningsplan

Programmets syfte/vision

• En civilingenjör i Industriell ekonomi (I) från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-aren skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera, lösa och kommunicera komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.
• I-programmet i Linköping ska vara den nationellt ledande utbildningen som integrerar teknik och matematik med ekonomi och ledarskap. Denna kombination definierar begreppet ”industriell ekonomi” vid LiU.
• Kurserna i såväl ekonomiska som tekniska fördjupningar ska vara i nivå med internationellt framstående utbildningar inom respektive discipliner.
• Industriell ekonomi i Linköping ska vara det självklara valet för både studenter och näringsliv.

Programmål
Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från industriell ekonomiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter:

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper
En I-ingenjör från Linköping skall med helhetssyn kunna arbeta med teknikens affärsmässiga förverkligande. I-ingenjören skall besitta en unik förmåga att utifrån en gedigen teknisk-ekonomisk-matematisk bas identifiera, analysera och lösa komplexa tvärdisciplinära problem i syfte att utveckla industriella verksamheter.

• Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en stark grund i matematik vilket innefattar gedigna kunskaper i grundläggande ämnen såsom analys och linjär algebra samt gedigen förmåga att tillämpa kunskaper i matematisk statistik och optimeringslära på verkliga problem. I-ingenjören har också grundläggande kunskaper i centrala områden i fysik såsom vågrörelselära och termodynamik. I-ingenjören kan beskriva, matematiskt formulera och kritiskt värdera modeller inom olika tekniska tillämpningar.
   

  Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen
  En I-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik, systemteknik, fysik, datateknik och industriell ekonomi. Detta innebär att:

  • I-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från mekanik, termodynamik, och reglerteknik för att beskriva och analysera tekniska system. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar.
  • En I-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera tekniska problem med vetenskapliga begrepp och modeller. I-ingenjören har kunskaper och färdigheter i algoritmiska metoder och datastrukturer.
  • En I-ingenjör kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem inom industriell ekonomi.
   

  Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen
  En I-ingenjör har fördjupade kunskaper inom två områden, dels inom ett klassiskt teknikområde, dels inom industriell ekonomi. Den klassiska tekniska fördjupningen består av kurser inom ett väldefinierat tekniskt område, där en eller flera av kurserna är projektkurser. Fördjupningen inom industriell ekonomi ger bland annat kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ ekonomisk teori och kurserna innehåller vanligtvis någon form av projekt.

  Fördjupningsområden inom klassisk teknik (I-ingenjören väljer ett av nedan angivna områden)

  • Bioteknik
  • Datateknik
  • Maskinteknik
  • Systemteknik
  • Energiteknik

  Fördjupningsområden inom industriell ekonomi

  • Ekonomiska informationssystem
  • Finans
  • Industriell marknadsföring
  • Kvalitets- och verksamhetsutveckling
  • Logistik
  • Projekt, innovation och entreprenörskap
  • Produktionsledning
  • Strategi och styrning

  Inom något eller några av ovanstående fördjupningsområden kan I-ingenjören:

  • Analysera komplexa problemställningar med utgångspunkt i ämnesrelaterad teori och praktisk kunskap.
  • Relatera och syntetisera olika teoretiska perspektiv och utforma egna analysmodeller.
  • Tillämpa vetenskapligt förankrade verktyg och modeller på teknikbaserade företag.
  • Kritiskt granska metoder, tillvägagångssätt och tekniker som tillämpas i teknikbaserade företag.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt
En I-ingenjör har de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta en ledande roll i avancerad teknisk utveckling. Till dessa färdigheter hör att på ett systematiskt sätt kunna formulera modeller och hypoteser för tekniska problem och att kritiskt kunna bedöma dess giltighet. En I-ingenjör har även god förmåga att ta initiativ och på ett självständigt och kreativt sätt bidra till utvecklingen av ny teknik, samt vid behov tillägna sig ny kunskap. I-ingenjören har förmåga att ta ansvar för sin egen roll i detta arbete med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Kombinationen av djup och bredd i utbildningen säkerställer att I-ingenjören har förmåga till kontinuerlig breddning och fördjupning av sina kunskaper och därmed förmåga till anpassning och flexibilitet.

• Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning
  I-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och fysik, datateknik och systemteknik identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom dessa områden. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter.

  Experimenterande och kunskapsbildning
  En I-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. I-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området.

  Systemtänkande
  I-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar och avvägningar.

  Individuella färdigheter och förhållningssätt
  En I-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. I-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser.

  Professionella färdigheter och förhållningssätt
  I-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad om professionens utveckling.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera
En I-ingenjör har god förmåga att samverka med andra personer vid utveckling av ny teknik. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. I-ingenjören kan även initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där gruppdynamik, projektledning samt ledarskap behandlas. Undervisningen bedrivs delvis i projektform, och det gäller generellt inom utbildningen även i kurser inom andra ämnesområden.

I-ingenjören har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt och med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift och på såväl svenska som engelska. Detta säkerställs med ett stråk av kurser genom utbildningen där kommunikationsfärdigheter tränas och praktiseras integrerat med ingenjörsämnena.

• Att arbeta i grupp
  I-ingenjören ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen.

  Att kommunicera
  I-ingenjören ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icke-tekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera resultatet på ett förtroendeingivande sätt.

  Att kommunicera på främmande språk
  I-ingenjören skall på engelska kunna läsa texter inom teknikområdet och industriell ekonomi samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav
En I-ingenjör har perspektiv på teknikens betydelse och sin egen roll som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och beaktar hållbar tillämpning av teknik.

I-ingenjören har insikter i de affärsmässiga och företagsmässiga villkoren för utveckling och införande av ny teknik och har kunskaper om och förmåga att delta i alla faser av utveckling och införande av ny teknik, d.v.s. planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system. Detta innefattar exempelvis förmåga att kunna specificera krav för tekniska system samt utveckla, implementera och integrera teknik från olika delområden. I-ingenjören har även förmåga att utvärdera projekt med avseende på genomförande och tekniskt resultat.

• Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
  En I-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En I-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv.

  Företags- och affärsmässiga villkor
  En I-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer.

  Att planera system
  I-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav.

  Att utveckla system
  I-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. I-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete.

  Att realisera system
  En I-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering.

  Att ta i drift och använda
  En I-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system.

Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6.
Beaktande av särskilda perspektiv
Enligt styrelsens direktiv.
Programmets innehåll
Utbildningens 300 hp är fördelade på två områden: teknik/matematik och industriell ekonomi. Poängomfattningen per område är i normalfallet:

• Teknik/matematik 200 hp
• Industriell ekonomi 100 hp

Utbildningen är under de första terminerna gemensam för samtliga studerande. Därefter sker val av kurser inom tekniska inriktningar från och med termin 4 och masterprofiler från och med termin 7.

I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara och frivilliga. Frivillig kurs ingår ej i utbildningsprogrammet. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får ej ingå i examen samtidigt.

Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs
För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

• Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas.
• För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras.

Profiler/inriktningar
Programmet Industriell ekonomi innehåller en teknisk inriktning och en masterprofil inom management eller inom en teknisk inriktning för att erhålla fördjupade kunskaper inom valda områden. Kombinationen av teknisk inriktning, masterprofil samt valet av övriga kurser ger den studerande en individuellt utformad utbildning.

Teknisk inriktning

Inför utbildningens fjärde termin väljs teknisk inriktning. Syftet med den tekniska inriktningen är att ge möjlighet att fördjupa sig inom ett smalare tekniskt område. Varje teknisk inriktning innehåller ett antal obligatoriska kurser, ett examensarbete på kandidatnivå (kandidatarbete) samt ett antal valbara kurser. Den totala omfattningen på de tekniska inriktningarna är minst 60 hp.

Inom utbildningsprogrammet Industriell ekonomi finns följande tekniska inriktningar:

• Datateknik /Computer Science and Engineering/
• Maskinteknik /Mechanical Engineering/
• Systemteknik /Electrical Engineering/
• Bioteknik /Biotechnical Engineering/
• Energiteknik /Energy Technology/

En av kurserna nedan ingår som obligatoriekrav i utbildningsprogrammet. Rekommenderad grundläggande kurs för respektive teknisk inriktning är:

• Datateknik: Diskret matematik
• Maskinteknik: Numeriska metoder
• Systemteknik: Transformteori (denna kurs är obligatorisk för inriktningen)
• Bioteknik: Grundläggande kemi
• Energiteknik: Energiomvandling (denna kurs är obligatorisk för inriktningen)

För inriktningen Datateknik gäller dessutom att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen.

För inriktningen Systemteknik gäller dessutom att en av kurserna som markeras med o/v i programplanen för inriktningen under termin 7 skall ingå i examen.

Studentens val av kurser inom inriktningen kan begränsas på grund av otillräckliga förkunskaper.

Masterprofil

Inför den sjunde terminen på programmet väljer studenten masterprofil. Masterprofilval är obligatoriskt från och med höstterminen 2013 för studenter antagna ht10 och senare. Den totala omfattningen på masterprofilen är minst 60 hp på avancerad nivå inklusive examensarbete.

Inom utbildningen erbjuds följande ekonomiska masterprofiler inom huvudområdet industriell ekonomi:

• Ekonomiska informationssystem /Economic Information Systems/
• Finans /Finance/
• Industriell marknadsföring /Industrial Marketing/
• Projekt, innovation och entreprenörskap /Project, Innovation and Entrepreneurship/
• Kvalitets- och verksamhetsutveckling /Quality Technology and Management/
• Logistik /Logistics Management/
• Produktionsledning /Manufacturing Management/
• Strategi och styrning /Strategic Management and Control/

För masterprofilen Industriell marknadsföring gäller att två av kurserna som markeras med o/v i programplanen för denna masterprofil under termin 7, 8 och 9 skall ingå i examen.

Inom utbildningen erbjuds även masterprofiler inom följande huvudområden:

• Datateknik
• Elektroteknik
• Maskinteknik
• Teknisk biologi

Forskarutbildningskurser
Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på respektive institution. För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen.
Examensarbete
Examensarbete på kandidatnivå (kandidatarbete) under termin 6 blir obligatoriskt för studenter antagna ht11 och senare. Kandidatarbete ska utföras inom vald teknisk inriktning.

Examensarbete för masterprofil utförs under termin 10. Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för Industriell ekonomi är industriell ekonomi, maskinteknik, elektroteknik, teknisk biologi samt datateknik.

Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområden kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete.

Examenskrav
För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi, 300 hp, skall studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort:

• Samtliga obligatoriska kurser inom programmet.
• Minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls med obligatoriska kurser på programmet.
• Teknisk inriktning om minst 60 hp.
• Kandidatarbete omfattande minst 15 hp (gäller antagna ht11 och senare).
• Minst 90 hp på avancerad nivå (A). Däri ska ingå:
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom det valda huvudområdet (gäller antagna ht09 och tidigare).
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom det valda huvudområdet (gäller antagna ht09 och tidigare).
  • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil (gäller antagna ht10 och senare).
  • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom vald masterprofil (gäller antagna ht10 och senare).
• Valfria kurser så att kravet på minst 300 hp uppnås varav högst 12 hp språk/kultur.
• Examensarbete omfattande 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.