Civilingenjörsprogram i informationsteknologi, 300 hp

Master of Science in Information Technology, 300 credits

6CITE

Undervisningsspråk

Svenska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen - Informationsteknologi

samt

Teknologie masterexamen med huvudområde Informationsteknologi, Datateknik, Elektroteknik eller Medicinsk teknik

Studietakt

Helfart

Syfte

Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi utbildar civilingenjörer med helhetssyn på tekniken och dess användning i samhället. Med bred teknisk bas i informationsteknologi och datavetenskap, utvecklar och anpassar de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi olika lösningar för säkra och användaranpassade system. Lösningarna möjliggör att överföra, strukturera och presentera olika slags information och möta de behov som samhället ställer. Utbildningen ger genom kurser i ämnen som etik, juridik, mångfald, genus, och hållbarhet förståelse för teknikens roll i ett helhetsperspektiv och verktyg för att kunna möta samhällets och enskilda individers krav på hållbar teknikutveckling som sätter människan i centrum.

Utbildningen präglas av studentcentrerat lärande med samarbete mellan studenterna. Det förbereder dem för ett livslångt lärande genom att de redan under studietiden övar på att själva avgöra vad som behöver läras för att lösa ett givet problem. Utbildningen präglas också av kurser med starka projektinslag. 

Studenterna utvecklar under utbildningen, bl.a. genom den pedagogiska modellen, sina personliga förmågor till samarbete, problemlösning och kommunikation med andra yrkesgrupper. De kan också leda högteknologiska projekt av olika slag. 

Mål

Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från informationsteknologiprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: 

Ämneskunskaper

Kunskaper i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga ämnen

Civilingenjörer i Informationsteknologi har en gedigen matematisk kompetens med både kontinuerlig och diskret matematik, matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering samt naturvetenskap anpassat för IT-området. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna kan använda matematiken som verktyg för att beräkna, strukturera, abstrahera och modellera problem inom informationsteknologi.

Utbildningen ger en datateknisk bas i programmering, datastrukturer, operativsystem och datorteknik, samt kunskap och förståelse för utrustning och system för data och multimedia. Ingenjörerna ska behärska ett teknikblock inom informationsteknologi som omfattar:

  • Cybersäkerhet, som handlar om hur informationssystem kan skyddas från angrepp.
  • Datornät, som handlar om nätstrukturer och kommunikationsprotokoll, speciellt Internet.
  • Informationssystem, som handlar om hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerade media.
  • Interaktion, som här handlar om hur människan, baserat på sin kognitiva förmåga och olika designmodeller för interaktion, interagerar med olika typer av gränssnitt.

Fördjupade och väsentligt fördjupade kunskaper, metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen.

Civilingenjörer i informationsteknologi har fördjupade kunskaper inom informationsteknologi. De har även väsentligt fördjupade kunskaper inom sitt valda huvudområde och har därmed tillgodogjort sig de kunskaper som behövs för en fortsättning på forskarutbildningsnivå.

Civilingenjörerna i informationsteknologi har metodkunskap i sitt valda huvudområde där kunskapen uppnåtts via inslag i kurser under utbildningen samt en väsentligt fördjupad kurs i metodkunskap i nära anslutning till examensarbetet på avancerad nivå.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Genom att utbildningen genomförs i nära samverkan med flera starka forskningsmiljöer har civilingenjören i informationsteknologi god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom valt huvudområde för utbildningen.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt

Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning

Utbildningen ger både verktyg och metoder från matematiken som tekniska kunskaper för att identifiera, formulera och modellera komplexa datatekniska problem. Det innebär att de utexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi kan göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. 

Experimenterande och kunskapsbildning

Informationsteknologiutbildningen ger studenterna förmågan att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och genom experimentell implementering av programvara och datorkonstruktion, utvärdera hypoteserna. Det innebär att de färdiga civilingenjörerna kan formulera abstrakta modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera samt redovisa resultat. De har även förmåga att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant kunskap inom det aktuella området.

Systemtänkande

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi förmågan att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla informationstekniska system och processer. Det innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa, samt göra prioriteringar av avvägningar. Begreppet system här inbegriper sociotekniska, ekonomiska och ekologiska system. Vid analys av dessa kan ingenjören även kritiskt granska hur systemavgränsningar påverkar möjligheter till konsekvensanalys.

Individuella färdigheter och förhållningssätt

De utexaminerade civilingenjörerna visar initiativförmåga och har förmåga till ett självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Det innebär också självkännedom samt förmåga till personligt ledarskap och livslångt lärande. De har även förmågan att planera sin tid och sina resurser.

Professionella färdigheter och förhållningssätt

Civilingenjörerna i informationsteknologi kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande.. Det innebär även att de är medvetna i sin karriärplanering och håller sig informerade om professionens utveckling och samhällets krav på ny kunskap.

Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera

Att arbeta i grupp

De färdiga ingenjörerna är, väl förberedda för att arbeta i och leda grupper. De har kunskap om vilka olika roller som finns i en projektgrupp, hur dessa roller samverkar och vad som kännetecknar en effektiv grupp. De får därigenom förmågan att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt. Genom att ha deltagit i flertalet större grupprojekt, inklusive ett helterminsprojekt, är de färdigexaminerade civilingenjörerna i informationsteknologi förberedda för att agera i olika grupproller. De är redo att växa i projektledarrollen eller andra ansvarsfyllda roller, och har en god grund för att kunna initiera, planera, leda och utvärdera tekniska utvecklingsprojekt.

Att kommunicera

Utbildningen ger goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Det innebär att studenterna efter utbildningen kan presentera resultatet av tekniskt utvecklingsarbete på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel i såväl tal som skrift. 

Att kommunicera på främmande språk

Civilingenjörerna i informationsteknologi kan obehindrat läsa texter på engelska inom det egna teknikområdet samt presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt.

Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga krav

Att relatera tekniken till samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

Utbildningen ger perspektiv på teknikens betydelse och på den egna rollen som ingenjör i samhället, både nationellt och globalt, och lär studenterna beakta hållbar tillämpning av teknik. Civilingenjörer i informationsteknologi ska, för att kunna skapa användarvänlig interaktion, ha kunskap om människans kognitiva processer och kommunikationsförmågor som bas, och ska förstå teknikens roll i samhället utifrån etiska, juridiska, ekologiska och sociala perspektiv.

Att utvärdera företags- och affärsmässiga villkor

Civilingenjörerna i informationsteknologi har, baserat på insikter i affärsmässiga och företagsmässiga villkor, förmågan att utveckla och utvärdera införandet av ny teknik.

Att planera system 

De färdiga civilingenjörerna har kunskaper och färdigheter i att engagera breda grupper av intressenter vid framtagande av systemgränser, mål och behov. De har även färdigheter i att utforma system, produkter och tjänster. I och med detta kan de efter examen medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta, modellera produkter/system samt utvärdera dessa gentemot olika intressentgruppers perspektiv.

Att utveckla system

Civilingenjörer i informationsteknologi har, inom sitt teknikområde, generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av system och kan snabbt sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. De har stora färdigheter i att tillämpa kunskaperna från sina teknikspecialiteter vid utvecklingsarbete.

Att realisera system

En utexaminerad ingenjör från programmet har kunskaper i utformning, design, implementering och test av mjukvarusystem. 

Att ta i drift och använda system

Efter utbildningen har civilingenjörerna i informationsteknologi kännedom om utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade IT-system. 

Innehåll

Programmet har en obligatorisk del, som ges under de tre första åren. Den obligatoriska delen innehåller:

Datavetenskap, datorteknik och systemteknik 

Kurserna i datavetenskap ger en förståelse för programmering, datastrukturer och algoritmer, databaser och processprogrammering. Kurserna i datorteknik och systemteknik ger en grund i digitalteknik, en djupare förståelse för hur datorn och dess komponenter är konstruerade, samt grunderna i signalbehandling och reglerteknik. 

Informationsöverföring, lagring, cybersäkerhet

Kurser i datakommunikation behandlar nätstrukturer och protokoll, databasteknik behandlar hur information kan organiseras genom lagring och utsökning i olika slags distribuerad media. Tredje året innehåller programmet ett helterminsprojekt inriktat mot cybersäkerhet.

Ekologisk och social hållbarhet

Kurser i mångfald, genus, etik, juridik och hållbarhet ger bredare och djupare förståelse för informationsteknologi i en samhällskontext

Interaktion

Behandlar människans kontakt via olika typer av gränssnitt, baserat på människans kognitiva förmåga och olika designmodeller. 

Matematik och naturvetenskap

Består dels av kontinuerlig matematik som analys, linjär algebra och transformer, dels av diskret matematik och logik samt tillämpad matematik i form av matematisk statistik, beräkningsvetenskap och optimering. Naturvetenskapen ges i form av grunderna i mekanik och fysikaliska modeller.

Kommunikation och ledarskap

Muntlig och skriftlig kommunikation behandlas vid flertalet moment under programmets gång med successivt ökande krav på kvalitet och vetenskaplighet. En kurs i ledarskap under tredje året i samband med projektterminen förbereder för en yrkeskarriär med ledarroller.

 

Under de två avslutande åren ges en stor valfrihet för att dels kunna fördjupa sig inom ett informations-, eller datatekniskt område och dels kunna bredda sig genom att välja kurser inom angränsande områden eller kurser för att utveckla yrkesprofessionen. Inom programmet erbjuds ett antal profiler med ämnesfördjupning. Under dessa två år på den avancerade nivån skall studenten välja kurser så att man uppfyller masterexamens krav på ämnesmässig fördjupning inom ett huvudområde, se vidare under rubriken Examenskrav.

 

Programmets pedagogiska modell

Under den grundläggande delen är den pedagogiska modellen baserad på studentcentrerat lärande, i huvudsak problembaserat lärande (PBL), där basgruppen är en grund för lärandet. I PBL ligger fokus på problemlösningsförmåga, förmåga att självständigt identifiera inlärningsbehov i relation till det aktuella problemet, samt förmåga att samarbeta både i lärande och i problemlösning. 


Basgrupperna innehåller 6-8 studenter och de omformas varje termin; de skapas så att grupperna blir varierade vad gäller bakgrund, ålder, kön och erfarenhet. Varje grupp har en handledare vars uppgift är att underlätta, stödja och stimulera lärandet och samarbetet i gruppen. Handledaren i basgruppen lär därför inte ut; hen styr istället varsamt gruppens eget arbete så att det inriktas mot relevanta kursmål. 


Basgruppen utgår från vinjetter, verklighetsanknutna situationer, som är kortfattat beskrivna i text, bild eller i annan form. 


PBL tränar studenternas förmåga att arbeta självständigt och i grupp; därtill ger arbetsformen träning i att fortlöpande och kritiskt värdera inhämtade kunskaper. 


Under de 3 första åren finns för varje termin en terminssammanhållande kurs. Examinator för kursen har ansvar för helheten av terminen med avseende på samordning och planering av vinjetterna till terminens samtliga kurser. Examinator ansvarar för och leder handledarna för bas- och projektgrupper. 
Examinatorerna för dessa kurser ingår i IT-programmets programplanegrupp efter beslut av programnämnden. 


För övergripande pedagogiskt ansvar finns en PBL-ansvarig lärare. Den PBL-ansvarige läraren ansvarar för introduktionsmomenten till PBL under termin 1. 

Profiler

De ämnesfördjupande profilerna påbörjas termin 7 och innehåller vanligen flera kurser att välja bland. Varje profil har ett regelverk som bestämmer hur profilkurser kan väljas.

Examensbeviset anger namnet på profilen som inriktning. 

Profiler kan med tiden variera och aktuella profiler fastställs inför termin 7 i programplanen. Huvudområdet för profilen beror på vilket val av valbara kurser som gjorts inom profilen. Tillåtna huvudområden för programmet, se avsnitt Examenskrav.

Profiler och regelverk

  • AI och maskininlärning
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Datorsystem
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 48 hp ska ingå.
  • Industriell ekonomi
    • Obligatoriska kurser i profilen, kompletteras med övrigt kursutbud för att uppnå minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde för masterexamen.
  • International Software Engineering (endast för antagna till utbytesstudier termin 8 till Harbin Institute of Technology, Kina)
    • tillgodoräknade utbytesstudier omfattande minst 30 hp
    • Obligatoriska kurser
  • Medicinsk informatik
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp ska ingå, kompletteras med övrigt kursutbud för att uppnå minst 30 hp på avancerad nivå i för programmet tillåtet huvudområde för masterexamen.
  • Programmering och algoritmer
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
    • Därav minst två av TATA64, TDDD08, TDDD14, TDDD20, TDDE34
  • Spelprogrammering
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.
  • Storskalig mjukvaruutveckling
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 30 hp på avancerad nivå.
  • Säkra system
    • Obligatoriska och valbara kurser i profilen, minst 36 hp varav 30 hp på avancerad nivå.

Individuell masterprofil i samband med utlandsstudier kan upprättas i samråd med utbildningsledaren. 

Undervisnings- och arbetsformer

Utbildningen är campusförlagd och programmet organiserat så att man vanligen läser två-tre kurser parallellt under en period. Under de första fem terminerna tillämpas problembaserat lärande enligt beskrivning under rubriken Programmets pedagogiska modell.

Programmet innehåller många kurser med laborativa och projektorienterade moment. Framför allt genomförs en projekttermin med grupper om 5-7 deltagare, där ett större projektarbete varvas med ämnesmässiga moment. 

Under de avslutande två åren kommer många kurser att vara gemensamma med masterprogram och ges därför på engelska. 


I programplanen finns angivet vilka kurser som är obligatoriska, valbara eller frivilliga i respektive termin. De obligatoriska kurserna måste ingå i examen, de valbara får ingå i examen medan frivilliga inte kan räknas in i civilingenjörsexamen. Programnämnden bestämmer vilka kurser som skall vara obligatoriska och vilka som, för skilda studerandegrupper inom utbildningen, utgör valbara alternativ. Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbar kurs. 

För varje profil utses en profilansvarig.
 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Fysik 2
samt
Kemi 1
samt
Matematik 4 eller Matematik E

    Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

    För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande:

    • För tillträde till kandidatprojektkursen, se förkunskapskrav i kursplanen.
    • För tillträde till kurs på termin 7 krävs kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer senast den första augusti. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer.
    • För tillträde till examensarbetet på masternivå, se förkunskapskrav i kursplanen. 

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Studenter bör, för att få sin civilingenjörsexamen, välja ett examensarbete som motsvarar profilens allmänna inriktning.

    För kandidat- och masterexamen skall examensarbetet göras inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet se "Tillträdeskrav till högre termin eller kurser". 

    För att kunna ta ut den masterexamen som krävs för att få civilingenjörsexamen från programmet, är de tillåtna huvudområdena informationsteknologi, datateknik, elektroteknik, och medicinsk teknik.
     

    Examenskrav

    För att uppfylla civilingenjörsexamen i informationsteknologi, 300 hp, skall studenten, med godkänt resultat, ha fullgjort: 

    • samtliga obligatoriska kurser ur programplanen 
    • en masterprofil med tillhörande obligatoriska och valbara kurser
    • valbara kurser ur programplanen så att 300 hp uppnås. Andra kurser kan, efter särskilt beslut av programnämnden, inräknas.
    • kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Där ska ingå:
      • kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
      • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet för masterexamen.
    • examensarbete på 30 hp på avancerad nivå examinerat på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
    • minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik. Detta krav uppfylls via obligatoriska kurser på programmet.

    För studier inom Tekniska högskolans utbytesprogram görs en helhetsbedömning så att motsvarande nivå uppnåtts. Detta innebär inga specifika kurskrav, kurserna skall läsas i linje med programmets inriktning. 

    Kurser som överlappar varandra innehållsmässigt får inte ingå i examen samtidigt. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall görs av programnämnden. 

    Maximalt kan 30 hp av kurser som inte är klassade som teknik, naturvetenskap eller medicin räknas med i programexamen. 

    • Minst en av följande kurser vara avklarad med godkänt resultat: 
      • TFYB12 Fysik för informationsteknologi
      • TFYA87 Fysik och mekanik

    Examensbenämning på svenska

    Civilingenjörsexamen - Informationsteknologi

    samt

    Teknologie masterexamen med huvudområde Informationsteknologi, Datateknik, Elektroteknik eller Medicinsk teknik

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science in Engineering - Information Technology

    and

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Information Technology, Computer Science and Engineering, Electrical Engineering or Biomedical Engineering

    Särskild information

    Vissa forskarutbildningskurser är öppna för studenter på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, kontakta forskarstudierektor på respektive institution.

    För att få räkna med en sådan kurs som valfri i civilingenjörsexamen, lämnas en ansökan in till programnämnden för beslut om kursplan.

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Beaktande av särskilda perspektiv enligt styrelsens direktiv.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 0
    TDDC75 Diskreta strukturer 8* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1N - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 1
    TDDC75 Diskreta strukturer 8* G1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATB04 Inledande matematisk analys 6 G1N 2 O
    TDDC77 Objektorienterad programmering 8* G1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi 8* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA23 Matematiska algoritmer och modeller 8* G1F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA41 Envariabelanalys 1 6 G1F 4 O
    TDTS11 Datornät och internetprotokoll 6 G1F 2 O
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TANA23 Matematiska algoritmer och modeller 8* G1F 1/2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU79 IT-rätt och etik 6 G1F 3 O
    TSEA77 Datorteknik 4 G1F 4 O
    TGTU96 Hållbar studiesituation 2* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TATA24 Linjär algebra 8* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE22 Datastrukturer och algoritmer 6 G2F 3 O
    TDDE43 Design och utveckling av interaktiva system 12* G1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU82 Mångfald och genus inom applikationsutveckling 4* G1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA40 Matematiska utblickar 1* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATA24 Linjär algebra 8* G1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE43 Design och utveckling av interaktiva system 12* G1F 2/3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU82 Mångfald och genus inom applikationsutveckling 4* G1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA40 Matematiska utblickar 1* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE47 Processprogrammering och operativsystem 8 G2F 3 O
    TINF01 IT för hållbarhet 8* G1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB32 Linjära system 8* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA40 Matematiska utblickar 1* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TATA91 En- och flervariabelanalys 6 G1F 4 O
    TINF01 IT för hållbarhet 8* G1F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB32 Linjära system 8* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA40 Matematiska utblickar 1* G1N - F
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 5 HT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TAMS42 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP89 Optimering för IT 8* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE48 Mobila nätverk 4 G2F 3 O
    Period 2
    TAMS42 Sannolikhetslära och statistik, grundkurs 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP89 Optimering för IT 8* G2F 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD37 Databasteknik 6 G2F 1 O
    TSRT19 Reglerteknik 6 G2F 4 O

    Termin 6 VT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE53 Säkra system: Projekttermin inklusive kandidatprojekt 26* G2E 3/4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT01 Introduktionskurs i interkulturell kompetens 2 G1N - V
    Kursen är främst till för den som planerar utlandsstudier/utlandsvistelse inom ramen för sin utbildning. Den ges även som en distanskurs under sommaren. Kontakta din studievägledare för att bli anmäld till distanstillfället.
    Period 2
    TDDE53 Säkra system: Projekttermin inklusive kandidatprojekt 26* G2E 3/4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIO97 Ledarskap 4 G1F 2 O
    TPTE06 Praktik 6 G2F - V

    Termin 7 HT 2029

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TFYB12 Fysik för informationsteknologi 6 G2F 1 O/V
    TFYB12 eller TFYA87 ska ingå i examen för antagningsår 2022 och senare.
    TAMS32 Stokastiska processer 6 A1N 1 V
    TAMS43 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2F 3 V
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1N 2 V
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1N 4 V
    TDDD23 Design och programmering av datorspel 6 A1N 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1N 1 V
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2F 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1N 4 V
    TDTS08 Datorarkitektur 6 A1N 2 V
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU91 Retorik i teori och praktik 6 G1F 2 V
    TGTU99 Etiska frågor inom AI 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 V
    TSDT14 Signalteori 6 A1N 1 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    TSKS37 Tekniska beräkningar i Python 2 G1F 4 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 V
    TSTE12 Konstruktion av digitala system 6 A1N 3 V
    Period 2
    TFYA87 Fysik och mekanik 6 G1F 3 O/V
    TFYB12 eller TFYA87 ska ingå i examen för antagningsår 2022 och senare.
    TAMS43 Sannolikhetsteori och bayesianska nätverk 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TAOP04 Matematisk optimering 6 A1N 4 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges jämna år.
    TAOP63 Optimering av komplexa system 6 A1N 2 V
    TATA55 Abstrakt algebra 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2F 2 V
    TBMI02 Medicinsk bildanalys 6 A1N 1 V
    TBMI04 E-hälsa: visioner och verktyg 6 G2F 2/4 V
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1N 4 V
    TDDC90 Software Security 6 A1N 1 V
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1N 4 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD49 Programmering i C# och .NET Framework 4 G2F 3 V
    TDDD55 Kompilatorer och interpretatorer 4 G2F 1 V
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    TDDE18 Programmera C++ 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE74 Cybersäkerhet och människan 6 A1N 4 V
    TDEI19 Ekonomisk styrning 6 A1N 2 V
    TEAE01 Industriell ekonomi, grundkurs 6 G1F 2 V
    TEIM13 Interkulturell kommunikation 6 G1N 4 V
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 V
    TGTU99 Etiska frågor inom AI 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ24 Miljöteknik 6 G1N 1 V
    TMKA11 Modellbaserad utveckling av system-av-system 6 A1N 3 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB21 Beräkningsfotografi 6 A1F 4 V
    TSFS02 Fordonsdynamik med reglering 6 A1N 1 V
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    TSRT08 Optimal styrning 6 A1N 3 V
    Inriktning: AI och maskininlärning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 O
    TGTU99 Etiska frågor inom AI 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1N 4 V
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB08 Digital bildbehandling grundkurs 6 A1N 4 V
    Period 2
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 O
    TGTU99 Etiska frågor inom AI 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB06 Multidimensionell signalanalys 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    Inriktning: Datorsystem — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1N 2 V
    TDTS08 Datorarkitektur 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDD07 Realtidssystem 6 A1N 4 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    Inriktning: Industriell ekonomi — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1N 4 O
    TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1N 2 O
    TEIO32 Projektledning och organisation 6* G2F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Medicinsk informatik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBME04 Anatomi och fysiologi 6 G2F 3 O
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 2 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1N 1 V
    Period 2
    TBMI19 Medicinska informationssystem 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBME03 Biokemi och cellbiologi 6 G2F 2 V
    TBMI04 E-hälsa: visioner och verktyg 6 G2F 2/4 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD08 Logikprogrammering 6 A1N 4 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TSKS33 Komplexa nätverk och stora datamängder 6 A1N 2 V
    Inriktning: Spelprogrammering — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD23 Design och programmering av datorspel 6 A1N 2 O
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1N 1 V
    Period 2
    TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1N 2 V
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1N 4 V
    Period 2
    TDDC34 Teknisk, ekonomisk och samhällelig utvärdering av IT-produkter 6 A1N 4 V
    TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    Inriktning: Säkra system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDE74 Cybersäkerhet och människan 6 A1N 4 V

    Termin 8 VT 2030

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA15 Numerisk linjär algebra 6 A1N 1 V
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TBMT09 Fysiologiska tryck och flöden 6 A1N 1 V
    TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMT59 Bildgenererande teknik inom medicinen 6 A1F 3 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1N 3 V
    TDDD25 Distribuerade system 6 A1N 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDD50 Grön IT 4 G2F 4 V
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1N 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2F 3 V
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1F 2 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1N 4 V
    TDEI74 Business Analytics 6 A1N 4 V
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1N 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE21 Cybersäkerhetsrätt 6 G1F 3 V
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 V
    TGTU94 Teknik och etik 6 G1F 1 V
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TKMJ15 Miljömanagement 6 G1F 3 V
    TNM111 Informationsvisualisering 6 A1N 3 V
    TSBB34 Datorseende för videoanalys 6 A1N 1 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK08 Datakompression 6 A1N 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    TSRT09 Reglerteori 6 A1N 3 V
    Period 2
    TAOP87 Projekt i tillämpad optimering 6 A1N 3 V
    Vartannatårskurs. Kursen ges udda år.
    TATA53 Linjär algebra, överkurs 6* G2F 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA54 Talteori 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TATA64 Grafteori 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI32 E-hälsa: från idé till genomslag 6 A1N 2/4 V
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1N 1 V
    TBMT32 Medicintekniska utblickar 2* G1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2F 2 V
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1N 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1N 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1F 3 V
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1N 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1N 1 V
    TDDE50 Megagame - design för hållbar utveckling i ett förändrat klimat 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE55 Data- och programstrukturer 6* G2F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE64 Sports Analytics 6 A1N 3 V
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    TDDE70 Djup maskininlärning 6 A1F 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE13 Affärsrätt 6 G1F 2 V
    TEAE20 Immaterialrätt 6 G1F 1 V
    TEIG01 Organisation för cybersäkerhet 6 A1N 4 V
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    TEIO94 Entreprenörskap och idéutveckling 6 G2F 2 V
    TGTU95 Vetenskapens och teknologins filosofi 6 G1F 4 V
    THEN18 Engelska 6* G1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TINT02 Interkulturell kompetens och interkulturell kommunikation, fortsättningskurs 6* G2F - V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1N 2 V
    TSBB33 3D-datorseende 6 A1N 3 V
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK38 Bild- och ljudkompression 6 A1N 4 V
    TSIT11 Kvantalgoritmer och kvantinformation 6 A1N 3 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: AI och maskininlärning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1N 3 V
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE09 Språkteknologi 6 A1F 2 V
    TSRT07 Industriell reglerteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDD48 Automatisk planering 6 A1N 1 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE05 AI-robotik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE07 Bayesianska metoder 6 A1F 2 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1F 3 V
    TDDE64 Sports Analytics 6 A1N 3 V
    TDDE70 Djup maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSRT14 Sensorfusion 6 A1N 3 V
    Inriktning: Datorsystem — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD25 Distribuerade system 6 A1N 2 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2F 3 V
    TDTS07 Systemkonstruktion och metodik 6 A1N 1 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2F 2 V
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1N 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1N 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1N 1 V
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    TDTS21 Avancerade nätverk 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Industriell ekonomi — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDEI74 Business Analytics 6 A1N 4 O/V
    Antingen TDEI74 eller TEIO13 läses i profilen.
    TEIO13 Ledarskap och industriellt förändringsarbete 6 A1N 4 O/V
    Antingen TDEI74 eller TEIO13 läses i profilen.
    Period 2
    TEIO06 Innovativt entreprenörskap 6 A1N 2 O
    Inriktning: Medicinsk informatik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1N 4 V
    Period 2
    TBMI32 E-hälsa: från idé till genomslag 6 A1N 2/4 V
    TBMT26 Teknik för intensivvård och kirurgi 6 A1N 1 V
    TDDE31 Big Data Analytics 6 A1F 3 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD20 Konstruktion och analys av algoritmer 6 A1N 3 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TATA64 Grafteori 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD41 Data Mining - Clustering and Association Analysis 6 A1N 3 V
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD14 Formella språk och automatateori 6 G2F 2 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1N 1 O/V
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TATA64 Grafteori 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Ingår i alternativobligatorium i profilen. Se profilregler i utbildningsplanen.
    TDDD95 Algoritmisk problemlösning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE65 Programmering av parallelldatorer - metoder och verktyg 6 A1N 2 V
    Inriktning: Spelprogrammering — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD57 Fysisk interaktion och spelprogrammering 6 A1N 1 O
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TBMI26 Neuronnät och lärande system 6 A1N 2 V
    Period 2
    TSBK07 Datorgrafik 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TNM079 Modellering och animering 6 A1N 2 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1N 1 V
    TDDE41 Programvaruarkitekturer 6 A1N 1 V
    TDDE51 Metoder och verktyg för stora distribuerade projekt 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE62 Informationssäkerhet: privacy, system- och nätverkssäkerhet 6 A1N 4 O
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD97 Webbprogrammering 6 G2F 3 V
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEAE21 Cybersäkerhetsrätt 6 G1F 3 V
    Period 2
    TDDD27 Avancerad webbprogrammering 6 A1N 3 V
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE34 Mjukvaruverifiering 6 A1N 1 V
    TDDE61 Etisk hackning 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIG01 Organisation för cybersäkerhet 6 A1N 4 V

    Termin 9 HT 2030

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TANA21 Beräkningsmatematik 6 G1F 3 O/V
    För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1N 1 V
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE45 Avancerad programvarudesign 6 A1N 4 V
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE58 Trådlösa kommunikationsnätverk 6 A1N 2 V
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2F 3 V
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 V
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1N 4 V
    TNM067 Vetenskaplig visualisering 6 A1N 3 V
    TNM114 Artificiell intelligens för interaktiv media, projektkurs 6 A1N 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1N 2 V
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    TSIN01 Informationsnät 6 A1N 3 V
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    TSIT14 Digital forensik och incidentrespons 6 A1F 3 V
    TSKS12 Modern kanalkodning, inferens och inlärning 6 A1N 1 V
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDD89 Vetenskaplig metod 6 A1F 3 O
    TANA09 Datatekniska beräkningar 4 G2F 1 O/V
    För Civlingenjör D eller IT gäller att en av TANA09 eller TANA21 ska läsas.
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TDDE02 Mjukvarutekniskt entreprenörskap 6 A1N 2 V
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1N 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE57 Analys och utvärdering av kommunikationsnätverk 6 A1N 1 V
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE66 Kompilatorkonstruktion 6 A1N 1 V
    TGTU49 Teknikhistoria 6 G1F 1 V
    TNA010 Matrismetoder för AI 6 G2F 2 V
    TNM116 Utvidgad verklighet (XR) - principer och programmering 6 A1N 2 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSFS22 Feldetektion och diagnos av tekniska system 6 A1X 2 V
    TSRT10 Reglerteknisk projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: AI och maskininlärning — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE15 Avancerad maskininlärning 6 A1F 1 V
    TSBB19 Maskininlärning för datorseende 6 A1N 2 V
    TSFS12 Autonoma farkoster - planering, reglering och lärande system 6 A1N 1 V
    TSRT92 Modellering och inlärning för dynamiska system 6 A1N 3 V
    Period 2
    TDDE19 Avancerad projektkurs: AI och maskininlärning 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE13 Multiagentsystem 6 A1N 1 V
    TDDE16 Text Mining 6 A1F 2 V
    TNA010 Matrismetoder för AI 6 G2F 2 V
    TSFS22 Feldetektion och diagnos av tekniska system 6 A1X 2 V
    Inriktning: Datorsystem — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Obligatorisk i profilen Datorsystem för studenter med antagningsår 2020 och senare.
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 3 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TDDE21 Avancerad projektkurs: Säkra distribuerade och inbyggda system 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Obligatorisk i profilen Datorsystem för studenter med antagningsår 2020 och senare.
    TDDC90 Software Security 6 A1N 1 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TDDE66 Kompilatorkonstruktion 6 A1N 1 V
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    TSKS35 Informations- och kommunikationsteknik 6* A1N 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Industriell ekonomi — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TEIM11 Industriell marknadsföring 6 G2F 3 O
    TEIO90 Innovationsledning 6 A1N 2 O
    Inriktning: Medicinsk informatik — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDC17 Artificiell intelligens 6 G2F 3 V
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TBMI28 E-hälsa: projekt 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD43 Datamodeller och databaser, avancerad kurs 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE01 Maskininlärning 6 A1N 1 V
    Inriktning: Programmering och algoritmer — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT03 Kryptoteknik 6 A1N 2 V
    Period 2
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD56 Multicore- och GPU-Programmering 6 A1N 2 V
    TDDE66 Kompilatorkonstruktion 6 A1N 1 V
    Inriktning: Spelprogrammering — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TNCG15 Advanced Global Illumination and Rendering 6 A1N 4 V
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TSBK03 Teknik för avancerade datorspel 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDE20 Avancerad projektkurs: Spel-, app- och webbutveckling 6* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSBB11 Bilder och grafik, projektkurs, CDIO 12* A1F 4 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIN02 Internetteknik 6 A1N 1 V
    Inriktning: Storskalig mjukvaruutveckling — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 2 V
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD53 Avancerad interaktionsdesign 6 A1N 1 V
    Period 2
    TDDE52 Programmeringsprojekt med öppen källkod 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TDDD38 Avancerad programmering i C++ 6* A1N 1 V
    *Kursen läses över flera perioder
    Inriktning: Säkra system — Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TDDD04 Programvarutestning 6 A1N 2 O
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TSIT14 Digital forensik och incidentrespons 6 A1F 3 V
    Period 2
    TDDC90 Software Security 6 A1N 1 O
    TDDE63 Avancerad projektkurs: Informationssäkerhet 6* A1F 4 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 10 VT 2031

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX33 Examensarbete 30* A2E - O
    *Kursen läses över flera perioder

    Programmens upplägg och organisation

    Utbildningarnas innehåll och utformning skall kontinuerligt revideras så att nya rön integreras i kurser och inriktningar. Inom ett utbildningsprogram kan det finnas flera studieinriktningar/profiler. Studieinriktningarna/profilerna samt regler för val av dessa framgår av de programspecifika utbildningsplanerna och programplanerna.

    Programmens upplägg och organisation skall följa fastställda kriterier som sammanfattas i utbildningsplanen för varje program.

    • Utbildningsplanen definierar målen för utbildningsprogrammet.
    • Ur programplanen, som utgör en del av utbildningsplanen, framgår i vilken programtermin de olika kurserna är placerade och deras tidsmässiga placering under läsåret.
    • I kursplanen anges bland annat kursens mål och innehåll samt de förkunskaper som, utöver antagningskrav till programmet, behövs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Examensfordringar

    För antagna senare än 1 juli 2007 gäller examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Den som fullgjort utbildningsmoment efter 1 juli 2007 har rätt att prövas mot examensfordringar enligt högskoleförordning 2007. Dessutom gäller lokala föreskrifter enligt fakultets- och universitetsstyrelsens beslut, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall, Utbildning på grund- och avancerad nivå/Examina. 

    Högskolelagen 1 kap. 8 §:
    Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna

    • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
    • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt
    • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

    Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

    • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
    • följa kunskapsutvecklingen, och
    • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

    Examen inom ett program

    Programspecifika examenskrav framgår av utbildningsplanen för respektive program.

    Behörighet samt studiernas påbörjande och anstånd

    Den som är antagen till utbildningsprogram skall börja studierna den termin som avses i beslutet om antagning. Tid och plats för det obligatoriska uppropet meddelas till den som är antagen till termin 1.

    För fullständiga regler för behörighet samt studiernas påbörjade och anstånd, se antagningsordning för Linköpings universitet, Dnr LiU-2022-01200 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Antagning till senare del av program

    Med antagning till del av utbildningsprogram avses antagning till programstudier med syfte att slutföra programmet till examen. Antagning till senare del av program kan enbart ske i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Den sökande måste dessutom uppfylla tillträdeskraven till den aktuella programterminen, se behörighetsregler, Dnr LiU-2022-00174 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1179685). 

    Studieuppehåll

    Anmälan om studieuppehåll görs via ett webbformulär Blanketter och formulär. Görs inte sådan anmälan och inte heller kursregistrering under den första terminen som uppehållet gäller betraktas uppehållet som studieavbrott. Studieuppehåll kan endast göras hel termin och anmälas för högst två terminer i taget. Anmälan om återupptagande av studier sker i samband med kursanmälan inför påföljande termin, efter uppehållet. 

    Den som gör studieuppehåll kan under uppehållet tentera s.k. resttentamina. Den studerande ansvarar själv för att anmälan till kurser görs i tid inför återupptagandet av studierna.

    Avbrott på program

    Studerande som önskar avbryta sina programstudier anmäler detta till studievägledare. En studerande som lämnar studierna utan att anmäla studieuppehåll och inte kursregistrerar sig närmast följande termin anses ha avbrutit studierna. Den som avbrutit studierna får återkomma i utbildningen om det finns ledig plats som inte behövs för studerande som återkommer efter studieuppehåll och studerande som får byta läroanstalt och/eller program.

    Kurser inom utbildningsprogram

    I programplanerna för respektive utbildningsprograms olika årskurser anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) samt frivilliga (f). De kurser som anges som frivilliga (f) i programplanen får inte räknas in i examen.

    Läsa kurser på annat program eller forskarutbildningskurser

    Civilingenjörsstudenter kan läsa kurser som förekommer i programplanerna termin 7 och högre på samtliga civilingenjörsprogram. För tillträde till kurs på termin 7 och högre krävs att man uppnått 150 hp inom det program som man är antagen till.

    För att läsa forskarutbildningskurser krävs att den studerande är på masternivå, dvs motsvarande åk 4-5, eller följer ett masterprogram. Information lämnas av respektive institutions forskarstudierektor.

    Tillträde gäller i den mån resurserna så tillåter och plats finns tillgänglig. Vid val av kurs på annat program eller forskarutbildningskurser gäller att de i kursplanen för kursen angivna förkunskaperna bör vara inhämtade.

    För att tillgodoräkna kurserna i examen, se nedan om tillgodoräknande.

    Tillgodoräknande av kurser utanför programplanen

    För att tillgodoräkna kurser utanför programplanen (t.ex. fristående kurser eller kurser på annat program) i examen måste den studerande ansöka om detta och få beviljande hos programnämnden. Kursen ska vara avklarad vid ansökningstillfället.

    Anmälan till programkurser

    Anmälan till kurser som ges inom program görs under anvisad tid, preliminärt 1-10 april inför höstterminen, och 1-10 oktober inför vårterminen. Information om kursanmälan finns på studievägledningens informationssidor, meddelas till studerande via e-post eller programrum och vid schemalagda informationstillfällen.

    Vid förändringar i programplanen

    I de fall programplanen genomgår förändringar kan det i enskilda fall krävas studieplanering i samråd med studievägledare, se rubrik Anvisningar för studieplanering.

    Anvisningar för studieplanering

    Studerande som är i behov av stöd vid planeringen av de fortsatta studierna hänvisas till programmets studievägledare. En studieplanering innebär att studenten och studievägledaren gemensamt kommer fram till en individuell planering av studierna kommande termin. I den individuella planeneringen kan den studerande tillåtas göra avsteg från den generella programplanen. Vid en studieplanering prioriteras kurser från tidigare årskurser och i mån av utrymme kan nya kurser planeras in. 

    Studieplanering sker regelmässigt när den studerande:

    • inte uppfyller krav för uppflyttning till högre terminer. För att den studerande i de fallen ska kunna delta i kurser från högre årskurser krävs dessutom beslut om dispens,
    • inte uppfyller krav för att påbörja sitt examensarbete.

    Andra tillfällen när studieplanering kan vara aktuell:

    • när en student tidigt i utbildningen har kommit efter i studierna och har ett antal kurser oavslutade,
    • studerande som inte uppfyller förkunskapskrav för påbörjande av kandidatprojekten inom termin 6 på civilingenjörsprogrammen,
    • vid förändringar i programplanen,
    • vid antagning till senare del av program,
    • efter genomförda utlandsstudier,
    • vid återkomst till utbildningsprogram efter ett studieuppehåll.

    Studievägledaren är vid dessa tillfällen ett stöd för studentens planering av fortsatta studier, även i de fall studenten själv kan anmäla sig till och registrera sig på aktuella kurser utan krav på särskilt beslut för de fortsatta studierna. 

    Del av utbildningen utomlands

    Studerande kan byta ut studier vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier vid ett utländskt universitet/högskola och/eller förlägga examensarbetet utomlands.

    Vid utbyte av studier (kurser) vid tekniska fakulteten vid LiU mot studier utomlands godkänner utbildningsledaren en preliminär studieplan. Efter utbytet ansöker studenten om tillgodoräknande av avslutade kurser. Riktlinjen för tillgodoräknande vid ett utbyte är att kurserna ska vara i linje med programmets inriktning.

    Regelverk för behörighet, rangordning och nominering för utlandsstudier via tekniska fakultetens utbytesavtal, se Dnr LiU-2022-04416 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622362), samt för de obligatoriska utlandsstudierna inom Ii/Yi, se Dnr LiU-2022-04415 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/755476).

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Examensarbete för civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled

    Här anges allmänna bestämmelser för examensarbetet. Respektive programnämnd kan ha kompletterande, programspecifika regler, som återfinns i utbildningsplanen och/eller i kursplanen för examensarbetet. Information om anmälan, reflektionsdokument, möjliga examinatorer med mera finns på Information

    Allmänna bestämmelser

    För avläggande av civilingenjörsexamen 300 hp, teknologie masterexamen, naturvetenskaplig masterexamen, filosofie masterexamen, teknologie magisterexamen samt masterexamen utan förled fordras att den studerande har utfört ett godkänt examensarbete. Examensarbetets delar framgår av respektive kursplan.

    Mål

    Examensarbetets mål framgår av respektive kursplan, se https://liu.se/studieinfo.

    Omfattning

    Krav på omfattning på examensarbetet för respektive typ av examen framgår av programmets utbildningsplan.

    Miljö där examensarbetet genomförs

    Arbetet utförs som :

    • ett internt förlagt examensarbete vid någon i utbildningen medverkande institution vid LiU eller
    • ett externt förlagt examensarbete, på ett företag, myndighet, eller annan organisation i Sverige eller utomlands, som av examinator bedöms kunna hantera ett examensarbete som uppfyller de krav som ställs, eller
    • ett examensarbete inom utbytesavtal i samband med studier utomlands varvid alla studieresultat tillgodoräknas av ansvarig programnämnd.

    Vilka huvudområden som är tillåtna inom respektive utbildningsprogram framgår av programmets utbildningsplan. Eventuella individuella ärenden som har med huvudområde att göra avgörs av ansvarig programnämnd.

    Vilka examinatorer som inom visst huvudområde kan examinera examensarbetet, beslutas av den programnämnd som ansvarar för generella examina inom huvudområdet. Se aktuell lista på  Information

    Examensarbete inom avtal i samband med utlandsstudier

    Vid utlandsstudier inom avtal tillämpas det mottagande lärosätets aktuella bestämmelser för examensarbeten. Studenten ska i samråd med programnämnden förvissa sig om att det tilltänkta examensarbetet utförs inom för programmet tillåtet huvudområde. Godkända huvudområden för examensarbete finns angivna i utbildningsplanen för respektive program.

    Intyg om godkänt examensarbete samt ett exemplar av examensarbetesrapporten (pdf-fil) ska lämnas till ansvarig programnämnd.

    Val av examensarbete

    Examensarbetet väljs i samråd med examinator som också ansvarar för att uppgiftens inriktning, omfattning och nivå uppfyller de krav som anges i kursplanen.

    I de fall det kan bli aktuellt bör frågor kring upphovsrätt, patent och ersättning kopplat till arbetets resultat regleras i förväg. Examensarbetaren kan själv ingå avtal om sekretess för att få tillgång till konfidentiell information nödvändig för genomförandet av examensarbetet. Handledare och examinator avgör dock själva om de godtar att skriva under sekretessförbindelser varför konfidentiell information normalt inte får vara av en sådan karaktär att den är nödvändig för att handleda eller betygsätta arbetet. Om inte synnerliga skäl föreligger ska hela examensarbetesrapporten offentliggöras i samband med godkännandet. Om någon del av rapporten inte bör offentliggöras måste detta godkännas i förväg av examinator och berörd prefekt. Observera att beslut kring sekretess ytterst avgörs av förvaltningsdomstol.

    Påbörjande av examensarbete

    Krav för påbörjande av examensarbetet framgår av gällande kursplan som nås via respektive programplan i Studieinfo, https://liu.se/studieinfo.

    Anmälan till examensarbetet görs vid examensarbetets påbörjande på Anmälan. Registrering på examensarbetet ska ske före arbetets start.

    Examinator ska före start av examensarbetet kontrollera att studenten uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Stöd för detta fås från Studieadministrativa enheten som kontrollerar den allmänna behörigheten för att påbörja examensarbetet.

    Studenten ska även anmäla påbörjande av examensarbetet på berörd institution.

    Examensarbete tillsammans med annan studerande

    I de fall två studerande genomför examensarbete tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska sammantaget motsvara två individuella arbeten. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på examensarbetet.

    Examensarbete som genomförs gemensamt av fler än två studerande tillåts inte.

    Examinator

    Examinatorn ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784) som professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor samt ha kompetens att examinera examensarbete (via till exempel forskning, handledning, undervisning) inom aktuellt huvudområde och vara utsedd av respektive programnämnd. Respektive programnämnd kan även utse Emerita/Emeritus som examinator på enskilt examensarbete.

    Examinator skall:

    • före start av examensarbetet säkerställa att den studerande uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete inom aktuellt huvudområde. Kontroll av tillträdeskraven genomförs av Studieadministrativa enheten och delges examinator
    • kontrollera att eventuella särskilda förkunskapskrav är uppfyllda, t.ex. att studenten kan påvisa viss fördjupning inom för examensarbetet relevant område
    • fastställa inriktning och huvuduppgifter för examensarbetet baserat på en bedömning om examensarbetet leder till att kursplanens lärandemål kommer att uppfyllas
    • i samband med planeringsrapporten, kontrollera att studenten är registrerad på examensarbetet och att det finns en utsedd handledare
    • godkänna/underkänna planeringsrapport
    • godkänna/underkänna halvtidskontroll
    • ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter
    • godkänna arbetet för framläggning
    • innan framläggningen kontrollera att föreslagen opponent uppfyller villkoren för påbörjande av examensarbete samt har genomfört tre auskultationer
    • godkänna/underkänna genomförd framläggning och opposition på denna
    • godkänna ett avslutande reflektionsdokument
    • tillse att det godkända examensarbetet uppfyller kursplanens lärandemål och övriga krav samt betygsätta examensarbetet (endast betyg G=Godkänd, U=Underkänd)

    I de fall examensarbete utförs gemensamt av två studerande med olika huvudområden skall där så krävs en examinator i respektive huvudområde tillsättas.

    Handledare

    Examensarbetaren ska ha tillgång till en intern handledare vid den institution där examensarbetet är registrerat. Den interna handledaren ska ha en examen som minst motsvarar nivån för aktuellt examensarbete. Den interna handledaren och examinator kan i undantagsfall vara samma person. Beslut om undantag fattas av berörd programnämnd innan examensarbetet påbörjas.

    Handledaren ska säkerställa att studenten får hjälp med

    • expertstöd i generella metodfrågor, ämneskunskap samt rapportskrivning
    • problemformulering och avgränsningar för arbetet
    • tidsmässig planering av arbete och val av lämpliga lösningsmetoder

    Då examensarbetet utförs utanför den tekniska fakulteten vid LiU ska även en extern handledare från uppdragsgivaren utses.

    Planeringsrapport

    Den studerande ska under de första veckorna av examensarbetet göra en planeringsrapport innehållande:

    • preliminär titel på examensarbetet
    • en preliminär problemformulering satt i relation till litteraturbasen
    • en preliminär beskrivning av angreppssätt
    • planerad litteraturbas
    • en tidplan för examensarbetets genomförande inklusive planerade datum för halvtidskontroll och framläggning

    Problemformuleringen ska vara avgränsad, realistisk och satt i ett samhälleligt/affärsmässigt nyttoperspektiv. Begreppet samhällelig ska här förstås som innefattande även universitet och högskolor.

    Halvtidskontroll

    Ungefär halvvägs in i examensarbetet ska examensarbetaren vid en halvtidskontroll redovisa för examinator hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. Även handledaren bör då medverka. Formerna för halvtidskontrollen kan variera från en muntlig genomgång till ett öppet seminarium. Halvtidskontrollen kan leda till tre utfall

    1. Arbetet har väsentligen genomförts enligt planeringsrapporten och kan fortsätta som planerat. Halvtidskontrollen är godkänd.
    2. Arbetet har genomförts med vissa avvikelser från planeringsrapporten, arbetet bedöms dock kunna slutföras med mindre justeringar i problemformulering, angreppssätt och/eller tidplan. Halvtidskontrollen är godkänd.
    3. Arbetet har i väsentliga avseenden avvikit från planeringsrapporten och arbetet riskerar att underkännas. Halvtidskontrollen är inte godkänd. En ny planeringsrapport måste tas fram och en ny halvtidskontroll göras.

    Redovisning

    Examensarbetet ska redovisas muntligt och skriftligt, på svenska eller engelska. Observera att för de internationella masterprogrammen gäller att redovisningsspråk är engelska. Programnämnden kan medge att redovisningen gör även på andra språk.

    Den muntliga redovisningen ska ske vid en framläggning som ska vara offentlig om det inte finns synnerliga skäl däremot. Den skriftliga redovisningen ska ske i form av en professionellt utformad examensarbetesrapport. Framläggningen och examensarbetesrapporten ska följa anvisningarna nedan.

    Framläggning

    Den muntliga framläggningen sker då examinator anser arbetet färdigt för presentation. Framläggningen av examensarbetet ska genomföras på plats på LiU och vid en tidpunkt då andra studenter kan auskultera. Detta gör att framläggning kan ske på en tid som den studerande överenskommit med examinator om, vanligtvis från omtentamensperioden i augusti till midsommar, och efter det att den studerande genomfört sina auskultationer.

    Den muntliga presentationen ska ge en bakgrund till det studerade problemet, beskriva metoder, samt presentera resultat och slutsatser. Framläggningen riktas till auditoriet som helhet och inte enbart till specialister. Efter den muntliga framläggningen ska studenten bemöta opponentens kritik och ge tillfälle till övriga deltagare att ställa frågor. Framläggning och opposition ska godkännas av examinator. När eventuella påtalade slutjusteringar av examensarbetesrapporten är utförda, reflektionsdokumentet är godkänt och den studerande har fullgjort opposition på ett annat examensarbete rapporteras examensarbetet som godkänd kurs och poängen kan tillgodoräknas till examen.

    Examensarbetesrapport

    Den skriftliga examensarbetesrapporten ska vara utförlig och professionellt skriven, samt påvisa en vetenskaplig ansats. Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Innehållet ska vara lättillgängligt och den skriftliga framställningen är viktig. Det ska finnas en bakgrund och en tydlig problemformulering; val av lösningsmetoder ska tydligt motiveras och en tydlig koppling ska finnas mellan resultat och slutsatser. Inomvetenskapligt erkända metoder ska användas vid resultatbearbetning. Diskussionen ska vara utförlig och visa på den studerandes förmåga till kritiskt tänkande. Rapporten ska innehålla god källhantering och en kort sammanfattning. I de fall rapportens huvudspråk är svenska ska den även innehålla en sammanfattning på engelska. Manus färdigt för publicering ska tillsammans med ett reflektionsdokument över genomfört arbete inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Undantag från detta kan medges av examinator. Om inte slutgiltiga dokument inkommer i tid kan examinator besluta om att framläggningen ska göras om.

    Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet förordar publicering av examensarbetsrapporten.

    Opposition

    Muntlig opposition genomförs i samband med genomförandet av det egna examensarbetet, dvs i slutet av den egna utbildningen, och ska genomföras på plats. Opponenten ska ha genomfört tre auskultationer innan oppositionen. Opposition görs på annat examensarbete på samma nivå och med samma omfattning som det egna examensarbetet. I normalfallet skall antalet opponenter överensstämma med antalet respondenter. Examinator kan i undantagsfall besluta om annat antal opponenter, om skäl föreligger. Examinationsmomentet opposition i examensarbetet är poängsatt, se kursplanen.

    Opponenten skall:

    • diskutera och kommentera val av lösningsmetoder, resultat och ev. databearbetning, slutsatser, tänkbara alternativa lösningar och slutsatser, samt källbehandling
    • kommentera examensarbetesrapportens principiella upplägg och relaterade formella stilistiska aspekter, samt det muntliga framförandet
    • belysa det presenterade examensarbetets förtjänster och brister

    Oppositionen bör tidsmässigt vara av ungefär samma omfattning som framläggningen och ska inkludera en diskussion där respondenten (den som lägger fram sitt arbete) bemöter och kommenterar opponentens kritik.

    Om inte annat överenskommits ska opponenten senast en vecka innan framläggningen skriftligen redogöra för examinatorn viktiga frågeställningar som kommer att behandlas, samt för upplägget av oppositionen. Opponent och examinator går tillsammans igenom oppositionens upplägg.

    Auskultation

    Den studerande ska auskultera, d.v.s. närvara, vid framläggningar av examensarbeten, se kursplanen. Auskultation skall ske på framläggning av examensarbete med samma eller högre nivå än det egna examensarbetet.

    Ett auskultationstillfälle kan med fördel ersättas av ett licentiatseminarium eller en doktorsdisputation. Studenten ansvarar då själv för att intyg på närvaron skrivs och lämnas till administratör på institutionen för inläggning i LADOK. Auskultation ingår som poängsatt moment i examensarbetet, se kursplanen.

    Auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition. När under utbildningen som auskultation få göras framgår av kursplan för examensarbetet.

    Auskultationerna ska genomföras på plats. Det går inte att delta på distans.

    Reflektionsdokument

    Ett reflektionsdokument över genomfört arbete ska inlämnas till examinator senast 10 arbetsdagar efter den muntliga framläggningen. Instruktioner för reflektionsdokumentet nås via Reflektionsdokument

    Betyg

    Examensarbetet betygsätts med en av betygsgraderna Godkänd eller Underkänd. För att studenten ska få betyget Godkänd ska samtliga moment vara slutförda med godkänt resultat.

    Rätten till handledning

    Den studerande förväntas kunna prestera ett godkänt examensarbete inom givna tidsramar. Efter det att studenten registrerats på examensarbetet i Ladok är institutionen skyldig att ge handledning i högst:

    • 18 månader för examensarbete om 30 hp
    • 21 månader för examensarbete om 45 hp
    • 24 månader för examensarbete om 60 hp.

    Därefter kan examinator i särskilda fall besluta om ytterligare handledningstid. Om examinator beslutar att handledningen ska upphöra ska examensarbetet underkännas. Examensarbetet behöver dock inte underkännas om det bedöms att det kan slutföras utan ytterligare handledning.

    Om examensarbetet underkänts av ovanstående eller andra skäl hänvisas den studerande till att genomföra ett nytt examensarbete. Att genomföra ett nytt examensarbete innebär dock högst begränsade möjligheter till handledning.

    Kvalitetsansvar

    Respektive programnämnd har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningsprogrammen. Detta ansvar omfattar även examensarbetet. Kvalitetskontrollen sker på det sätt som fastställs av fakultetsstyrelsen.

    Dispens

    Om synnerliga skäl föreligger kan dispens ges från ovanstående regelverk. 

    Dispens att ersätta den muntliga oppositionen med en utförlig skriftlig opposition kan ges efter godkännande av programnämnden då alla övriga moment för examen är uppfyllda, examensarbetet är framlagt och det finns synnerliga skäl. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens för skriftlig opposition.

    Skriftlig opposition kan genomföras på något av följande sätt:

    • Studenten gör en skriftlig opposition på ett arbete som gjorts av en annan student, vars examinator sedan granskar oppositionen
    • Studentens examinator uppdrar åt vederbörande att göra en skriftlig opposition på ett examensarbete som redan tidigare examinerats av examinator.

    Vid skriftlig opposition finns det inte behov av en inledande redogörelse över upplägget av oppositionen.

    Dispens från att genomföra den muntliga oppositionen på plats (och istället genomföra den på distans) med hänvisning till synnerliga skäl ges av examinator. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. 

    Dispens från att genomföra framläggning på plats (och istället genomföra den på distans) kan ges av respektive programnämnd om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är avsaknad av visum för att komma till Sverige. Det är examinator som ansöker till programnämnden om dispens från att genomföra framläggningen på plats.

    Kandidatprojekt (ingående i civilingenjörsprogrammens termin 6)

    Allmänna bestämmelser

    I samtliga civilingenjörsutbildningar förutom Industriell ekonomi – internationell och Teknisk fysik och elektroteknik – internationell ingår sedan 2014 ett obligatoriskt kandidatprojekt, som också kan utgöra examensarbete för teknologie kandidatexamen. Under programtermin 6 på respektive program ges en eller flera särskilda kurser som utgör kandidatprojektet och vars kursplaner innehåller kursspecifika bestämmelser som kompletteras med gemensamma bestämmelser nedan.

    Mål

    Kandidatprojektet ska bidra till att generella och programspecifika mål för civilingenjörsexamen uppnås. I respektive kursplan anges specifika lärandemål men kandidatprojektet innefattar även följande lärandemål som är gemensamma för samtliga kandidatprojektskurser vid tekniska fakulteten vid LiU:

    • Ämneskunskaper
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden
      • tillämpa metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
      • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
    • Individuella och yrkesmässiga färdigheter
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
      • söka och värdera vetenskaplig litteratur
    • Arbeta i grupp och kommunicera
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande visa förmåga att
      • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete i form av ett projekt i grupp.
      • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
      • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
    • Ingenjörsmässighet
      Efter genomfört kandidatprojekt förväntas den studerande kunna
      • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar
      • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

    Kandidatprojekt under utlandsstudier

    I samband med utlandsstudier görs en individuell planering tillsammans med utbildningsledare av hur kravet på kandidatprojekt på civilingenjörsprogrammet skall uppfyllas.

    Påbörjande av kandidatprojekt

    För att få påbörja kandidatprojektet ska följande krav vara uppfyllda:

    • Den studerande skall ha minst 90hp godkänt i kurser inom programtermin 1-4 (frivilliga kurser inräknas ej). Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras
    • Den studerande skall ha slutfört de specifika ämneskurser som anges i kursplanen för respektive kandidatprojektkurs. Detta krav ska vara uppfyllt senast 3 veckor in i läsperiod 2 höstterminen före kandidatprojektet skall utföras

    Vid bedömning av uppfyllande av kraven ska individuella beslut, fattade t.ex. i samband med antagning till senare del av programmet, beaktas.

    Anmälan till kandidatprojektet görs under kursanmälningsperioden 1-10 oktober hösten före kandidatprojektet skall utföras.

    Examination

    Examinator för kandidatprojekt ska ansvara för att examinationen sker i enlighet med kursplanen och i tillämpliga delar utföra de uppgifter som gäller för examinator för examensarbeten.

    Kandidatprojektets skriftliga rapport motsvarar ett examensarbete för en kandidatexamen. Det innebär att den ska hanteras på motsvarande sätt avseende publicering om inte särskilda skäl föreligger.

    Rapporten ska utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska likaså framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder idéer, data etc. från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapport etc. (ibland kallat självplagiering). Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination. 

    I de fall flera studerande genomför kandidatprojektet tillsammans ska vars och ens bidrag till arbetet redovisas. Arbetets omfattning ska för respektive student motsvara ett individuellt arbete. Examinator ska säkerställa att respektive studerande har bidragit på ett tillfredsställande sätt till arbetet, och uppfyller de krav som ställs för att bli godkänd på kandidatprojektet.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall