Filosofi 2, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Filosofi 1, 30 hp varav 22,5 hp godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för vetenskapsteoretiska problem
• föra en principiell diskussion om metodval inom vetenskapen
• analysera centrala teorier och skolbildningar inom det vetenskapsteoretiska området
• använda och problematisera begrepp inom metafysik
• kritiskt diskutera samtida metafysisk teoribildning och relatera den till dess historiska kontext
• redogöra för några huvuddrag i 1900-talets filosofi
• analysera centrala skolbildningar och tankegångar inom 1900-talets filosofi
• kritiskt diskutera olika tolkningar av viktiga idéer i 1900-talets filosofi
• i tal och skrift sammanfatta ett urval centrala filosofiska verk
• redogöra för utvalda nyckelbegrepp och problem inom det samhällsfilosofiska området
• redogöra för centrala teorier i politisk filosofi och samhällsfilosofi
• analysera och värdera pågående politiska och samhälleliga debatter ur ett teoretiskt perspektiv
• i tal och skrift diskutera politiska och samhällsfilosofiska argument
• redogöra för och diskutera något centralt filosofiskt problemområde
• redogöra för central analytisk-filosofisk teoribildning
• redogöra för något klassiskt arbete som har allmänt filosofiskt intresse
• diskutera en filosofisk fråga utifrån etablerad begreppsbildning och befintlig filosofisk debatt
• skriftligen genomföra ett längre filosofiskt resonemang i form av en akademisk uppsats, som uppfyller grundläggande krav på akribi, språk, struktur och innehåll.

Kursinnehåll

Vetenskapsteori och metafysik
Under kursen behandlas vetenskapsteoretiska begrepp som lag, hypotes, hypotesprövning, orsak och förklaring. I kursen koncentreras på diskussioner som förts under de senaste hundra åren. Kursen får en allmän inriktning genom att exempel och problem väljs så att olika slag av vetenskaper berörs. Problem från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap behandlas.
Metafysik är frågan om verklighetens natur, och som gren av filosofin så ställer den grundläggande frågor om vad som finns. Inom kursen behandlas bl.a. frågor om tid, medvetande, och kausalitet, utifrån samtida och historiska debatter inom området.

1900-talets filosofi
I kursen behandlas den moderna filosofins utveckling. Vidare studeras huvuddragen i 1900-talets filosofi samt deras centrala gestalter och teorier på båda sidor av den analytiska/kontinentala klyften. Stoffet belyses ur ett historiskt perspektiv men behandlas också i tematisk ordning. Övningar i att tolka argument och föra diskussion ingår.

Politisk filosofi och samhällsfilosofi
I kursen berörs olika ståndpunkter och teorier inom samhällsfilosofi och politisk filosofi. En central del av kursen utgörs av en introduktion till nyckelbegrepp på detta område. Varje kursmoment fokuserar på ett specifikt begrepp, såsom rättvisa, jämlikhet eller moraliskt ansvar. Under analyseras och värderas olika definitioner av och teorier om dessa begrepp. En viktig del av kursen utgörs av att visa hur dessa teoretiska kunskaper kan användas för att förstå aktuella politiska och samhälleliga frågor och debatter.  

Uppsatskurs
I kursen behandlas akribi, språk och struktur i ett vetenskapligt arbete. Val av uppsatsämne, tolkning och bedömning av argument ingår. Kritisk granskning av ett vetenskapligt arbete.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och handledning. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom

• individuella skriftliga tentamina
• aktivt deltagande vid seminarier
• individuellt skriftligt självständigt arbete
• respondentskap och opponentskap

Detaljerad information om examinationen finns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution