Filosofi 2, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Filosofi 1, 30 hp varav 22,5 hp godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för vetenskapsteoretiska problem
• föra en principiell diskussion om metodval inom vetenskapen
• analysera centrala teorier och skolbildningar inom det vetenskapsteoretiska området
• tillämpa utvalda begrepp inom metafysiken
• kritiskt diskutera samtida metafysisk teoribildning och relatera den till dess historiska kontext
• redogöra för några huvuddrag i 1900-talets filosofi
• analysera centrala skolbildningar och tankegångar inom 1900-talets filosofi
• kritiskt diskutera olika tolkningar av viktiga idéer i 1900-talets filosofi
• i tal och skrift kunna sammanfatta ett urval centrala filosofiska verk
• redogöra för utvalda nyckelbegrepp och problem inom det samhällsfilosofiska området
• redogöra för centrala teorier i politisk filosofi och samhällsfilosofi
• analysera och värdera pågående politiska och samhälleliga debatter ur ett teoretiskt perspektiv
• i tal och skrift kunna diskutera politiska och samhällsfilosofiska argument
• redogöra för central analytisk-filosofisk teoribildning
• diskutera en filosofisk fråga utifrån etablerad begreppsbildning och befintlig filosofisk debatt
• utforma, planera och genomföra ett självständigt arbete inom givna tidsramar
• skriftligen genomföra ett längre filosofiskt resonemang i form av ett vetenskapligt arbete, som uppfyller grundläggande krav på akribi, språk, struktur och innehåll.

Kursinnehåll

Vetenskapsteori och metafysik (7,5 hp)

I delkursen behandlas vetenskapsteoretiska begrepp som lag, hypotes, hypotesprövning, orsak och förklaring. I delkursen ligger fokus på diskussioner som förts under de senaste hundra åren. I delkursen ingå val av exempel och problem för att belysa olika slag av vetenskaper vilket ger kursen en allmän inriktning. Problem från såväl naturvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap behandlas.

Metafysik är frågan om verklighetens natur, och som gren av filosofin ställer den grundläggande frågor om vad som finns. Inom kursen behandlas bl.a. frågor om tid, medvetande, och kausalitet, utifrån samtida och historiska debatter inom området.

1900-talets filosofi (7,5 hp)

I delkursen behandlas den moderna filosofins utveckling. I delkursen studeras huvuddragen i 1900-talets filosofi samt deras centrala gestalter och teorier på båda sidor av den analytiska/kontinentala klyften. Stoffet belyses ur ett historiskt perspektiv men behandlas också i tematisk ordning. I delkursen ingår att tolka argument och föra diskussion.

Politisk filosofi och samhällsfilosofi (7,5 hp)

I delkursen behandlas olika ståndpunkter och teorier inom samhällsfilosofi och politisk filosofi. En central del av kursen utgörs av en introduktion till nyckelbegrepp på detta område. Ett specifikt begrepp fokuseras på inom varje kursmoment, såsom rättvisa, jämlikhet eller moraliskt ansvar. I delkursen ingår även att analysera och värdera olika definitioner av och teorier om dessa begrepp. En viktig del av kursen utgörs av att visa hur dessa teoretiska kunskaper kan användas för att förstå aktuella politiska och samhälleliga frågor och debatter.

Vetenskapligt arbete (7,5 hp)

I delkursen behandlas ett ämne som valts ut i samråd med en handledare. Vidare produceras ett vetenskapligt arbete där urval och bearbetning av material ingår. Arbetet ska uppvisa självständiga inslag, till exempel i fråga om tolkning och bedömning av argument, men även i fråga om val av område och inhämtande av material.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, handledning och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom:

Vetenskapsteori och metafysik

• individuell skriftlig hemtentamen, betygsskala: UV

1900-talets filosofi 

• individuell skriftlig hemtentamen, betygsskala: UV

Politisk filosofi och samhällsfilosofi 

• individuell skriftlig hemtentamen, betygsskala: UV

Vetenskapligt arbete 

• individuellt skriftligt arbete, betygsskala: UV
• aktivt deltagande vid seminarier, betygsskala: D

För Godkänt slutbetyg krävs minst Godkänt på samtliga moment. För Väl godkänt krävs dessutom Väl godkänt på minst 50 % av de VG-grundande högskolepoängen.

Detaljerad information återfinns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution