Samhällsplaneringens processer, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Kandidatprogrammet i samhällsplanering

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Matematik 3b/3c, Samhällskunskap 1b/(1a1 och 1a2)
eller
Matematik C, Samhällskunskap A, Engelska B
(Områdesbehörighet A4/4)

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för hur samhällsplaneringen organiseras lokalt, regionalt och nationellt samt beskriva samspelet mellan politik och förvaltning inom samhällsplaneringen.
- beskriva aktuella lagar och rättsregler, t.ex. i Plan-och bygglagen, Miljöbalken och andra lagrum, som ligger till grund för samhällsplaneringen.
- redogöra för drivkrafter och ambitioner för att initiera och stödja planeringsprocesser och hur intressekonflikter kan uppstå och hanteras.
- använda verktyg för att organisera och driva planeringsprocesser samt leda projekt

Kursinnehåll

En samhällsplanerare behöver djup kunskap om hur samhällsplaneringen organiseras och bedrivs på olika nivåer och inom olika sektorer i politiskt styrda offentliga förvaltningar. Kursen utvecklar studenternas praktiska och teoretiska kunskap om översiktlig planering, detaljplanering och strategisk infrastrukturplanering samt introducerar statsvetenskapliga och juridiska perspektiv. Kursen utvecklar studenternas förståelse av strategiska planfrågor, kunskapsunderlag och olika perspektiv och parters roller i planeringsprocessen samt bidrar till en förståelse av de rättsliga konflikter som kan uppstå mellan kommun, markexploatörer och andra intressenter. Under kursen tränar studenterna färdigheter inom projekt- och processledning och konflikthantering genom praktiska övningar och planeringsfall. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av övningar, exkursioner, föreläsningar, litteraturseminarier och laborationer. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftig tentamen, aktivt deltagande i laborationer, praktiska övningar i t.ex. konflikthantering och litteraturseminarier samt en skriftlig inlämningsuppgift (reflektion). Detaljerad information återfinns i studiehandledningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution