Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Politices kandidatprogram

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• besitta kunskaper om grundläggande begrepp och teorier inom jämförande politik och förvaltning samt om centrala institutioner, aktörer och processer,
• demonstrera övergripande kunskaper om några staters politik och förvaltning, förståelse för hur deras särdrag kan förklaras samt för hur teorier, begrepp och institutioner uppkommer och förändras och tolkas i olika historiska, politiska och analytiska perspektiv,
• visa insikt om hur jämförelser bidrar till en ökad kunskap om politik och förvaltning samt förmåga att skriftligt reflektera över och förhålla sig kritiskt till politiska och förvaltningsrelaterade företeelser ur jämförande perspektiv genom att tillämpa begrepp och teorier,
• applicera olika teorier och metoder inom jämförande politik på historiska eller samtida exempel,
• muntligt i en seminariesituation redogöra för sina analyser och kritiskt diskutera begrepp och teorier.

Kursinnehåll

Kursen bygger vidare på kunskaperna om det svenska politiska systemet genom att relatera svenska förhållanden till andra staters politik och förvaltning. Fokus är teorier kring statsskick och förvaltningsmodeller samt deras analytiska applikationer och olika metoder för jämförelser. Därtill utgör EU:s politik, struktur och förvaltning en viktig del av kursen. Förklaringsansatser som pekar på grundläggande förståelse för ekonomisk politiska sammanhang ur ett jämförande perspektiv beaktas.

Undervisnings- och arbetsformer

På kursen ges föreläsningar som introducerar och utvecklar kursinnehållet. Föreläsningarna utgör komplement till kurslitteraturen. Seminarierna, utgör en central del av studenternas lärprocesser och ger möjligheter att reflektera och gemensamt kritiskt diskutera för att utveckla förhållningssätt och färdigheter. Studenten förväntas vara väl förberedd inför föreläsningar och ha fullgjort seminarieförberedelserna enligt anvisningar som ges i kursbeskrivningen. Studenten förväntas tillgodogöra sig kurslitteraturen självständigt och/eller i läsgrupper.

Moment som innebär examination är obligatoriska.

Examination

Kursen examineras med skriftlig tentamen i slutet av kursen samt genom aktivt deltagande i seminarium och författande av en mindre skriftligt rapport.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution