Politiska system i jämförande perspektiv, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för grundläggande begrepp, teorier och modeller inom komparativ politik
• identifiera och förklara skillnader mellan olika politiska system och regimtyper
• analysera politiska institutioner och aktörer i jämförande perspektiv, med fokus på demokratier, icke-demokratier och EU som politiskt system
• tillämpa teoretiska perspektiv på historiska och samtida exempel i skriftliga och muntliga analyser
• reflektera kritiskt över politiska systemens funktionssätt och deras betydelse för demokrati, stabilitet, legitimitet och hållbart samhällsbyggande
• genomföra uppgifter inom givna tidsramar

Kursinnehåll

I kursen ges en introduktion till komparativ politik med fokus på hur politiska system formas, fungerar och förändras i olika delar av världen. Genom jämförande analyser undersöks variationer mellan demokratiska och auktoritära regimer, liksom skillnader i institutionell uppbyggnad, maktfördelning och politiskt deltagande.

I kursen behandlas tre teman. 1) Politiska system: grundbegrepp och teorier – en introduktion till centrala begrepp, institutioner och aktörer i olika politiska system. 2) Politiska system i ett globalt perspektiv – en analys av historiska, sociala och politiska processer i utomeuropeiska politiska kulturer med fokus på statsbildning, demokratisering, identitetspolitik och konflikter. 3) EU som politiskt system – en fördjupning i EU:s institutionella struktur, beslutsprocesser och dess unika karaktär som överstatlig organisation.

Analys av politiska institutioner och processer i både nationella och transnationella sammanhang ingår i kursen.

Jämförelse av olika politiska system, analys av deras institutionella särdrag och diskussion om de faktorer som bidrar till politisk stabilitet, demokratisering och legitimitet igår i kursen.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. 

Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom:

• individuell skriftlig tentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG 

För Godkänt slutbetyg krävs Godkänt på samtliga ingående moment. För Väl godkänt krävs dessutom Väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Detaljerad information återfinns i studiehandledningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution