Välfärdssystem i Europa: idéer, policies och effekter, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Statsvetenskap eller annat relevant huvudområde, 30 hp, grundkurs med minst 22,5 hp godkända eller motsvarande.
• Engelska 6.
  Undantag ges för svenska.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: 

• beskriva och förklara grundläggande begrepp om välfärdsstaten, välfärdsmodellernas olika egenskaper och hur välfärdssystemen fungerar i praktiken
• analysera politiska, ekonomiska och kulturella faktorer som formar välfärdssystemen
• kritiskt utvärdera styrkor och svagheter i olika välfärdssystem i ett jämförande perspektiv
• i ett jämförande perspektiv bedöma sambandet mellan socialpolitiken och olika välfärdssystem

Kursinnehåll

I kursen ges en introduktion till socialpolitisk analys, och olika typer av välfärdssystem i Europa i förhållande till övriga världen, både i teori och praktik. Skillnader och likheter mellan välfärdsstatsmodeller, med särskilt fokus på styrningsstrukturer och de politiska, ekonomiska och kulturella faktorer som formar dessa system, såväl som deras inverkan på socialpolitikens resultat behandlas. Utmaningar och möjligheter som globalisering och tekniska framsteg, betydelsen av internationella hållbarhetsmål, samt det civila samhällets roll för att forma olika välfärdssystem diskuteras.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och projektarbeten. Utöver detta ska den studerande själv utöva självstudier.

Undervisningsspråk: Engelska 

Examination

Kursen examineras genom:

• aktivt deltagande i seminarier och projektarbeten, betygsskala: EC (P/F)
• individuell skriftlig uppgift, betygsskala: EC

För godkänt slutbetyg (E) krävs Pass på aktivt deltagande i seminarier och projektarbeten samt minst E på den individuella skriftliga uppgiften. Högre slutbetyg grundas på betyget på den individuella skriftliga uppgiften.  

Detaljerad information återfinns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution