Pedagogik 1, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva pedagogikämnets framväxt och utveckling
• identifiera och redovisa några centrala forskningsfält inom pedagogikämnet
• exemplifiera och diskutera pedagogiska processer i olika kontexter
• redogöra för centrala teorier och begrepp som rör utbildning, undervisning och uppfostran
• redogöra för centrala teoretiska perspektiv på lärande
• identifiera och skriftligen och muntligen kommunicera skillnader och likheter mellan olika perspektiv på lärande
• redogöra för teorier och begrepp som fokuserar olika aspekter av socialisation och identitetsutveckling
• redogöra för utbildningsdesign som process utifrån grundläggande teorier, begrepp och teoretiska perspektiv

Färdighet och förmåga

• identifiera och analysera pedagogiska frågor i vardagen
• urskilja och resonera kring centrala aspekter för lärande och utveckling i olika sammanhang
• identifiera och analysera socialisation och identitetsutveckling i olika empiriska material
• designa en utbildning genom att planera för genomförande, utvärdering och uppföljning av utbildningsinsatsen
• ge konstruktiv återkoppling på andras utbildningsdesigner och presentationer
• skriftligen och muntligen rapportera ett planerat utbildningsprojekt
• genomföra enklare analyser av vetenskapliga texter
• granska och ge återkoppling på skrivna texter
• planera och genomföra intervjuer på grundläggande nivå
• skriftligen författa akademisk text och argumentera på grundläggande nivå
• förbereda och hålla en presentation inför grupp
• tillämpa grundläggande referenshantering i egen text

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera centrala begrepp inom olika perspektiv på lärande
• reflektera över olika teoretiska perspektivs synsätt på förutsättningar för lärande och utveckling
• reflektera över egna erfarenheter från pedagogiska sammanhang i relation till teoretiska perspektiv på lärande
• kritiskt värdera socialisation och identitetsutveckling i relation till intersektionalitet, makt och etik
• kritiskt analysera, värdera och anta perspektiv på utbildningsdesign som process
• problematisera innebörd och krav vid högre studier
• reflektera kring det egna lärandet i en högskolekontext

Kursinnehåll

Kursen omfattar följande fyra delkurser:

Pedagogisk översiktskurs, 7,5 hp

I den första delkursen introduceras pedagogik som vetenskap; pedagogikämnets framväxt och utveckling samt grundläggande pedagogiska teorier och begrepp belyses. Även olika innehållsliga områden/uppdelningar av pedagogikämnet samt pedagogiska processer inom olika kontexter såsom skola, arbete och fritid behandlas. I samband med detta diskuteras även hur pedagogik i olika kontexter kan främja värderingar, kunskaper och färdigheter, som bidrar till hållbar utveckling. I delkursen tas även grundläggande gruppdynamiska processer och fenomen upp. Vidare belyses vad högskolan ställer för krav på den studerande, vad kritiskt förhållningssätt innebär samt hur den studerandes livslånga lärande kan förstås. I delkursen introduceras också studieteknik och studievägledning.

Perspektiv på lärande, 7,5 hp

I den andra delkursen studeras olika sätt att se på, och förstå lärande. Inom ramen för delkursen lyfts teoretiska perspektiv på, och begrepp för lärande upp och frågor som: Vad är lärande? Varför lär vi oss? Hur lär vi oss? bearbetas. Även möjligheter och hinder för lärande samt vad lärande kan leda fram till i termer av förändring behandlas. Vidare inbegriper delkursen en introduktion av universitetsbibliotekets resurser för sökande av litteratur samt riktlinjer för hantering av vetenskapliga referenser.

Socialisation och identitetsutveckling, 7,5 hp

I tredje delkursen behandlas teorier och begrepp om socialisation och identitetsutveckling. Socialisation betraktas här som en livslång process genom vilken vi människor formas och påverkas av samhället och de människor som finns runt omkring oss. I delkursen belyses också hur samhällets normer och värderingar överförs mellan generationer och hur faktorer, exempelvis kön, klass och etnicitet, har betydelse för uppväxtvillkor, val av utbildning och yrke samt möjligheter till lärande. I samband med detta diskuteras även hur olika jämställdhetsaspekter kan inverka på lärmiljön. Vidare behandlas hur människors identitet skapas, utvecklas och formas i relation till samhälle och kultur. Även maktdimensioner och etik i förhållande till socialisation och identitetsutveckling behandlas i delkursen. I delkursen ingår även grundläggande skrivteknik för författande av akademisk text.

Utbildningsdesign, 7,5 hp

I den fjärde delkursen är det utbildningsdesign som pedagogisk process som bearbetas. Utbildning som planeras på ett genomtänkt sätt underlättar för deltagarna att lära och utvecklas. En viktig aspekt av planeringsarbetet handlar om att reflektera över ett antal didaktiska frågor, till exempel; Vad? Hur? Varför? och Vem? I delkursen behandlas dessa frågeställningar med utgångspunkt i olika logiker (perspektiv) där svaren kan se olika ut beroende på vilken kunskapssyn, människosyn och organisationssyn som en utgår från. Som pedagog och undervisare är det även viktigt att kunna kommunicera ett budskap till en grupp och skapa ett öppet samtalsklimat därför inbegriper delkursen också grundläggande presentationsteknik samt tillvägagångssätt för att ge och ta återkoppling.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, workshops, grupphandledning, seminarier och rollspel. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier enskilt och i grupp.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina och gruppbaserade inlämningsuppgifter samt muntligen i samband med aktivt deltagande i seminarier. Detaljerad information om examinationernas innehåll och form finns i separat studieanvisning.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution