Medie- och kommunikationsvetenskap 1-2, grundkurs, 60 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: 

• redogöra för mediernas, journalistikens och kommunikationens historia samt deras funktioner och roller i det samtida samhället
• redogöra för aktuella teorier och aktuell forskning inom fältet medier och kommunikation
• tillämpa teorier om marknadsföring i traditionella och interaktiva medier
• redogöra för de vanligaste analysmetoderna för att studera mediernas språk och innehåll
• redogöra för och diskutera skillnader och likheter mellan olika genrer av talad och skriven kommunikation i medierna
• självständigt analysera medietexter med hjälp av olika metoder
• redogöra för de roller och identiteter, maktrelationer och förutsättningar som utmärker olika aktörer i den samtida (populär)kulturen
• redogöra för aktuella teorier och aktuell forskning inom fältet medier och (populär)kultur
• självständigt analysera populärkulturella texter med hjälp av vetenskapliga metoder
• redogöra för mediernas politiska och demokratiska funktioner och roller historiskt och i det samtida samhället
• redogöra för aktuella teorier och aktuell forskning som rör medier i relation till offentlighet, politik och demokrati
• kritisk granska medietexter ur ett demokratiperspektiv
• redogöra för vetenskapsteorins grunder och medie- och kommunikationsvetenskapens vanligaste metoder
• genomföra samt muntligt och skriftligt presentera en begränsad egen forskningsuppgift
• granska och diskutera egna och andras vetenskapliga texter
• självständigt jämföra och analysera olika typer av medieinnehåll och medieprocesser
• i dialog med olika grupper diskutera hur egna värderingar och ställningstaganden påverkar bedömningar av medierelaterade frågeställningar
• redogöra för betydelsen av hållbar utveckling, ekonomiska aspekter och organisatoriska villkor inom det medievetenskapliga verksamhetsfältet
• utföra uppgifter inom givna tidsramar

Kursinnehåll

I Kursen behandlas de centrala teoretiska och metodologiska perspektiven inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området både i form av en allmän orientering och ytterligare fördjupningar. Studierna innefattar såväl mediernas som kommunikationens ekonomiska, politiska och tekniska villkor, som deras produktionsförhållanden, deras innehåll och uttrycksformer samt deras betydelse i människors dagliga liv och i samhället i stort.

Innehållet är uppdelat i fem delkurser. 

Termin 1:

Delkurs 1 - Perspektiv på mediesamhället, 15 hp

Delkursen innehåller övergripande perspektiv på och teorier om medier och kommunikation. Här behandlas såväl grundläggande historik kring traditionella medier (press, radio, TV) som perspektiv på det moderna mediesamhället (sociala medier och andra internetbaserade medieformer). Ett särskilt fokus ligger på nyhetsförmedling och journalistik i olika medier kopplat till frågor om demokrati, yttrandefrihet och etik.  I delkursen behandlas också marknadsföring och marknadskommunikation. I delkursen ges en överblick över medie- och kommunikationsvetenskapens fält med inriktning mot teorier som behandlar mänsklig och medierad kommunikation. Delkursen fungerar som en bas för de fortsatta studierna och flera av de perspektiv som behandlas i denna delkurs fördjupas i senare delkurser.

Delkurs 2 - Mediernas språk och innehåll, 15 hp

Delkursen är inriktad på förståelse för kommunikativa processer i olika medier och för skillnader och likheter mellan olika genrer av talad och skriven kommunikation. Mer specifikt innehåller kursen en genomgång av några av de vanligaste analysmetoderna för att undersöka och tolka mediernas språk och innehåll. I delkursen behandlas kvantitativ innehållsanalys, text- och diskursanalys, bildanalys, samtalsanalys, berättelseanalys och retorikanalys. Tonvikten ligger på metodernas tillämpning. Centralt är den egna skriftliga produktionen samt den kritiska granskningen av egna och andras texter.

Termin 2:

Delkurs 3 – Medier och samtidskultur, 7,5 hp

I delkursen ges teoretiska och metodologiska ingångar till att kritiskt analysera och tolka mediernas relation till populärkultur. Kursen knyter an till begrepp som konvergens, identitet och makt. I fokus står relationen mellan producenter och ägare samt de publiker, fan-kulturer och tolkningsgemenskaper som samtida populärkultur medverkar till att skapa. De olika aktörernas ekonomiska, politiska och tekniska förutsättningar problematiseras i relation till bland annat tv-underhållning, musik och sociala medier. 

Delkurs 4 – Medier och demokrati, 7,5 hp

I delkursen ges både historiska och samtida perspektiv på kommunikationens, journalistikens och mediernas roll i demokratin och det offentliga samtalet. Vidare belyses mediernas och journalistikens förhållande till olika offentliga institutioner i samhället såsom politik, ekonomi, utbildning och vetenskap. Delkursen knyter an till begrepp som makt, demokrati, yttrandefrihet, propaganda och mediekompetens och hur dessa kan förstås i relation till aktuell forskning på området. 

Delkurs 5 - Uppsats och metod, 15 hp

Delkursen består av två delar; vetenskapsteori och metod samt uppsats. Under den första delen presenteras kommunikationsvetenskapliga analysmetoder och en introduktion till vetenskapsteori ges. I delkursen ingår att skriva uppsats samt att opponera på en annan uppsats. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och handledning. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom:

Delkurs 1:

• individuell skriftlig inlämningsuppgift, betygsskala: UV
• individuell skriftlig salstentamen, betygsskala: UV
• gruppuppgift, skriftlig och muntlig, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

Delkurs 2:

• skriftlig hemtentamen i par, betygsskala: UV
• opposition på hemtentamen, betygsskala: UG
• individuell skriftlig salstentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

Delkurs 3:

• skriftlig individuell hemtentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

Delkurs 4:

• skriftlig individuell hemtentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

Delkurs 5:

• skriftligt uppsats, i par, betygsskala: UV
• opposition på självständigt arbete, betygsskala: UG
• individuell skriftlig hemtentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

För Godkänt slutbetyg krävs minst Godkänt på samtliga moment.

För Väl godkänt på delkurs 1 krävs minst Väl godkänt på två av tre VG-grundande moment.

För Väl godkänt på delkurs 2 krävs Väl godkänt på den skriftliga hemtentamen i par.

För Väl godkänt på delkurs 3 krävs Väl godkänt på den individuellt skriftliga hemtentamen.

För Väl godkänt på delkurs 4 krävs Väl godkänt på den individuellt skriftliga hemtentamen.

För Väl godkänt på delkurs 5 krävs Väl godkänt på uppsatsarbetet.

För Väl godkänt på kursen som helhet krävs Väl godkänt på minst tre av fem delkurser.
 

Detaljerad information återfinns i studieanvisningen.
 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution