Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Teori och metod i samhälls- och kulturanalys - fördjupning, 7.5 hp
Theory and Method in Social and Cultural Analysis - in-depth course, 7.5 credits
740G18
Huvudområde
Samhälls- och kulturanalysUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Olav NygårdKursansvarig
Haqqi BahramStudierektor eller motsvarande
Olav NygårdVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| F7KSK | Samhälls- och kulturanalys, kandidatprogram | 6 (VT 2024) | 202404-202408 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
Samhälls- och kulturanalysUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2FKursen ges för
- Kandidatprogrammet i samhälls- och kulturanalys
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Historia 1b/(1a1 och 1a2), samhällskunskap 1b/(1a1 och 1a2)
eller
Historia A, Samhällskunskap A, Engelska B
samt
105 godkända hp inom Samhälls- och kulturanalys
Lärandemål
Efter slutförd kurs ska den studerande kunna
- förstå och redogöra för de teoretiska och metodologiska grundernas betydelse i vetenskapligt arbete
- formulera forskningsproblem och utifrån dessa göra relevanta och konsekventa val av teori och metod och förhålla sig kritiskt och självständigt till dessa
- identifiera, förstå och diskutera grundläggande vetenskapsteoretiska problem inom samhälls- och kulturanalys
Kursinnehåll
Kursen behandlar begreppen teori och metod, vetenskapsteoretiska problem förknippade med ställningstaganden på dessa områden, betydelsen av teoretisk och metodologisk sensitivitet i vetenskapligt arbete samt principer för hur teoretisk och metodologisk medvetenhet kan genomsyra och forma vetenskapliga resonemang. Vidare studeras hur teori- och metodfrågor konkret hanteras i aktuell samhälls- och kulturanalytisk forskning.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen grundar sig på studentaktiva arbetsformer. Undervisning sker därmed exempelvis genom föreläsningar, individuella och gruppvisa övningar samt handledning.
Examination
Examinationer sker vanligen såväl muntligt som skriftligt. Muntlig examination sker genom muntlig presentation av gruppexaminationsuppgifter och deltagande i diskussionen om uppgifterna. Skriftlig examination sker genom en individuell uppgift såväl som genom grupparbete.
Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
Institution
Institutionen för kultur och samhälle| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| OBL2 | PM-seminarier | 0 hp | D |
| OBL1 | Litteraturseminarium | 0 hp | D |
| IND2 | PM | 5 hp | U, G, VG |
| IND1 | Analys av avhandling | 2.5 hp | U, G |
Litteraturlistan är preliminär.
Obligatorisk litteratur
*Berner, Boel (2005). "Problemen med problemet. Eller: Att fånga en Heffaklump”, i Lundqvist, Åsa, Davies, Karen, Mulinari, Diana (red.), Att utmana vetandets gränser, Malmö: Liber.
Brade, Lovise Haj (2015). ”Just so you know; I’m absolutely completely normal” —An Empirical Investigation of Firstness, Nora, Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 23 (3), 170–186, (E-tidskrift, finns på LiU:s bibliotek)
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. (2006). “Using thematic analysis in psychology”. Qualitative Research in Psychology, 3 (2), 77–101. (E-tidskrift, finns på LiU:s bibliotek).
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lueck, Kerstin, Due, Clemence & Augoustinos, Martha (2015). Neoliberalism and nationalism: Representations of asylum seekers in the Australian mainstream news media, Discourse and society, 26 (5) 608 –629. (E-tidskrift, finns på LiU:s bibliotek)
Magnusson, Charlotta (2010). “Why is there a gender wage gap according to occupational prestige? An analysis of the gender wage gap by occupational prestige and family obligations in Sweden”, Acta Sociologica, Vol 53(2): 99–116. (E-tidskrift, finns på LiU:s bibliotek)
*Westin, Charles (1994). ”Från registrering av uppgifter till tolkning av texter. Reflektioner över en hermeneutisk avhandlings tillkomst”, i Näsman, Elisabet & Eriksson, Bengt Erik (red.) (1994). Samhällsvetenskap och vardagserfarenhet: teori, praktik, etik. Stockholm: Liber utbildning.
* = Finns i Lisam.
Utöver obligatorisk litteratur tillkommer en avhandling (se förslag i Lisam), samt valfri litteratur utifrån val av ämne för PM.
Förslag på valfri litteratur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2006). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Paavo & Olofsson, Gunnar (2005). Samhällsvetenskapens hantverk. Lund: Arkiv Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur Bryman, Alan, (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber.
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck, Lund: Studentlitteratur.
Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gilje, Nils & Grimen, Harald (1995). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur Lindgren, Simon (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. Stockholm: Liber.
Molander, Bengt (2003). Vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales.
Rose, Gillian (2012). Visual methodologies: an introduction to the interpretation of visual materials. London: Sage.
David, Matthew & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Wertz, Fredrick et al (red.) (2011). Five Ways of Doing Qualitative Analysis – Phenomenological Psychology, Grounded Theory, Discourse Analysis, Narrative Research, and Intuitive Inquiry. Guilford Publications.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur.
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.