Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt 
Historia 1b eller 1a1 och 1a2 
samt
Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom judendom, islam, hinduism och buddhism samt hur detta innehåll relaterar till religionernas historiska framväxt, praktiker och heliga skrifter
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet religionshistoria
- ge exempel på historiska relationer mellan de studerade religionerna och hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper
- använda religionsvetenskaplig terminologi och skilja den från inomreligiösa termer
- kritiskt diskutera olika tolkningar av trosinnehåll i respektive religion

- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom kristendom, hur detta innehåll relaterar till religiösa praktiker och heliga skrifter, samt hur det kan användas för att bemöta utmaningar från sekulära livsåskådningar
- översiktligt analysera etiska argument och synsätt inom valda världsreligioner
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet tros- och livsåskådning
- kritiskt diskutera argument inom kristen troslära och religiös etik

- diskutera bibeltexters tillkomst, kanonisering, historiska bakgrund, genrer och innehåll
- jämföra vanliga bibelvetenskapliga metoder
- ge exempel på och sammanfatta viktiga teologiska huvudlinjer i Bibeln
- analysera bibeltexter med hjälp av bibelvetenskapliga tolkningsverktyg
- kritiskt pröva bibeltolkningar och diskutera texttolkningens förutsättningar

- diskutera avgörande händelser och orsakssamband i kristendomens historia från fornkyrkan till modern tid
- översiktligt analysera hur centrala teologiska diskussioner relaterar till och inverkar på kristendomens historiska framväxt
- jämföra centrala teorier och metoder inom ämnet kristendomens historia
- tillämpa centrala källkritiska principer
- kritiskt diskutera tolkningar av brytpunkter i kristendomens historia och uppfattningar om kristendomens betydelse för den västerländska kultursfären

Kursinnehåll

Denna grundkurs är en introduktion till religionshistoria, tros- och livsåskådning, bibelvetenskap och kristendomens historia.

Religionshistoria I: En introduktion till judendom, islam, hinduism och buddhism (7,5 hp)
Delkursen ger en orientering i centrala trosövertygelser inom judendom, islam, hinduism och buddhism och hur de tolkas på olika sätt. Den studerande får öva sig i att göra en enkel och översiktlig analys av dessa övertygelser. Denna analys inkluderar jämförelser av de olika religionernas trosinnehåll och hur detta innehåll relaterar till heliga skrifter, religiösa praktiker och religionernas historiska framväxt. Därtill kommer en kritisk diskussion av olika tolkningar av trosinnehåll i respektive religion. Delkursen ger också en introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet religionshistoria. Den studerande tränar på att använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi och att skilja den från inomreligiösa termer. Förutom denna översikt ger delkursen en viss fördjupning inom historiska relationer mellan religionerna och den ger exempel på hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper.

Tros- och livsåskådning I: En introduktion till etik, kristendom och sekulära livsåskådningar (7,5 hp)
I delkursen ges en introduktion till de tre centrala temana i kristen troslära, dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Teologiska övertygelser och argument analyseras på ett enkelt och översiktligt sätt, vilket innefattar en bearbetning av hur dessa teman kan tolkas på olika sätt, hur de relateras till helig skrift och kyrkliga praktiker, samt hur kristna läror bemöter utmaningar från sekulära livsåskådningar. Därtill kommer en kritisk diskussion av teologiska argument inom kristen troslära. Kursen ger också en kortfattad introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet kristen trosåskådning.

Därutöver ges en orientering i hur etiska frågor behandlas inom några världsreligioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av etisk argumentation, till exempel att urskilja det typiska hos olika sorters etisk argumentation och att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. Dessutom ges en kort inledning till metoder och teorier använda för att studera religiös etik.

Bibelvetenskap I: En introduktion till Bibeln (7,5 hp)
I delkursen introduceras den studerande till Bibeln och bibeltexterna läses i översättning. Detta grundläggande studium innefattar en orientering i bibeltexternas tillkomst och kanonisering, historiska bakgrund, genrer, innehåll och teologi. Delkursen ger också en introduktion till några klassiska bibelvetenskapliga metoder. En viss fördjupning görs i några teologiska huvudlinjer i Bibeln. Den studerande får träna på att analysera bibeltexter, att kritisk pröva bibeltolkningar och att diskutera texttolkningens förutsättningar.

Kristendomens historia I: En introduktion till kyrkans historia (7,5 hp)
Delkursen ger en orientering i kristendomens historia från fornkyrkan till modern tid med särskilt fokus på den västerländska kultursfären. Den fokuserar på avgörande händelser och orsakssamband såväl som på centrala teologiska diskussioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av de teologiska diskussionerna och hur de har inverkat på kristendomens utveckling. Delkursen introducerar också centrala teorier och metoder inom ämnet kristendomens historia, särskilt källkritiska principer. Därtill kommer en kritisk diskussion dels av olika tolkningar av brytpunkter i kristendomens historia, dels av olika uppfattningar om kristendomens betydelse för den västerländska kultursfären, särskilt till exempel framväxten av institutioner som skola, universitet och sjukhus samt av föreställningar om demokrati och människosyn.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till centrala metoder och teorier inom religionsvetenskap ligger fokus på att identifiera religionsvetenskapliga problem och på att utföra en enkel analys med hjälp av relevanta termer och skilja denna analys från referat såväl som från inomreligiösa tolkningar. En viss fördjupning sker i informationssökning (delkurs 1), argumentationsanalys (delkurs 2), textanalys och hermeneutisk medvetenhet (delkurs 3) och tolkning av historien (delkurs 4).

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och grupparbete. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga salstentamina, grupparbete som redovisas skriftligen och muntligen, individuella skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution