Tros- och livsåskådning III: Etik och kristen frälsningslära, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Godkänd Tros- och livsåskådning I: En introduktion till etik, kristendom och sekulära livsåskådningar, 7,5 hp
  eller
  Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp med godkänd delkurs i tros- och livsåskådning, 7,5 hp
  eller
  motsvarande 
• Tros- och livsåskådning II: Etik, kristendom och den sekulära staten, 15 hp, varav 7,5 hp godkända
  eller
  ​motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• kritiskt analysera teologisk argumentation om frälsning i representativa kristna originaltexter i översättning
• kritiskt analysera etiska synsätt och argument inom valda världsreligioner mot bakgrund av etikens idéhistoria
• teoretiskt använda och problematisera centrala termer inom tros- och livsåskådning
• teoretiskt och metodiskt självständigt identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom tros- och livsåskådning
• kritiskt diskutera aktuell forskning samt centrala metoder och teorier inom tros- och livsåskådning

Kursinnehåll

Denna fördjupningskurs om etik och kristen frälsningslära är indelad i tre delkurser:

Kristen frälsningslära (6,5 hp)
Delkursen är en fördjupning i kristen troslära som lägger fokus på frågan om frälsning. Frälsningsläran studeras utifrån teologiska klassiker skrivna av representanter från olika trosinriktningar och i olika tidsepoker. Det betyder att delkursen ger en inblick i hur frälsningsläran kan tolkas på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är att öva kritisk analys, särskilt 1) att bryta ner olika tolkningar av frälsningsläran i centrala tankegångar och att visa hur dessa tankegångar relaterar till varandra, andra läror, bibeltexter och kulturell kontext, och 2) att kritiskt diskutera olika syn på frälsning utifrån perspektiv såsom makt och genus.

Etik (6,5 hp)
I delkursen ges en fördjupad bearbetning av hur några etiska frågor behandlas inom några världsreligioner. Ett viktigt inslag i delkursen är kritisk analys av etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. En central analysfråga är hur denna argumentation använder klassiska etiska traditioner såsom dygdetik, konsekvensetik och pliktetik, och hur den därmed relaterar till etikens idéhistoria. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och ett modernt samhälle, särskilt sexualitet, jämställdhet och matregler.

Fördjupningsarbete (2 hp)
Den sista delkursen är en fördjupning inom ett valfritt delområde inom tros- och livsåskådning. I dialog med andra studenter formuleras ett avgränsat vetenskapligt problem, sätter det i relation till aktuell forskning, och löser det på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt. På detta sätt sker en kunskapsfördjupning och färdigheten att skriva ett självständigt vetenskapligt arbete övas.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en fortsatt orientering i, och kritisk diskussion av, aktuell forskning och centrala metoder och teorier inom tros- och livsåskådning. Ett fokus ligger på kritisk analys och på en fortsatt fördjupning och problematisering av grundläggande terminologi.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom:

• individuella skriftliga inlämningsuppgifter, betygsskala: UV
• individuell skriftlig tentamen, betygsskala: UV
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

För Godkänt slutbetyg på kursen krävs minst Godkänt på samtliga ingående moment. För Väl godkänt krävs dessutom väl godkänt (VG) på minst 50 % av de högskolepoäng som kan ge VG.

Detaljerad information finns i studieanvisningen.
 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution