Religionshistoria III: Extremism och forntida religioner, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Godkänd Religionshistoria I: En introduktion till judendom, islam, hinduism och buddhism, 7,5 hp
  eller
  Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp med godkänd delkurs i religionshistoria, 7,5 hp
  eller
  motsvarande godkänd grundkurs i religionshistoria, 7,5 hp (egen kurs eller delkurs i en grundkurs i teologi/religionsvetenskap)
• Religionshistoria II: Levd religion i samtiden, 15 hp, varav 7,5 hp godkända
  eller
  motsvarande fortsättningskurs i religionshistoria, 15 hp, varav 7,5 hp godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- kritiskt analysera några våldsbejakande extremistgrupper, hur deras syn på våld varierar och hur de utmanar demokratiska samhällen
- kritiskt analysera forntida religioner och hur dessa religiösa traditioner brukas i dagens samhälle och kulturliv för att konstruera identitet och gemenskap
- använda och problematisera centrala termer inom fälten våldsbejakande extremism och forntida religioner på ett teoretiskt medvetet sätt
- självständigt identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom religionshistoria på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt
- kritiskt diskutera aktuell forskning samt centrala metoder och teorier inom religionshistoria med anknytning till kursinnehållet
- reflektera över det egna ansvaret för hur kunskaper om forntida religioner och våldsbejakande extremism används i dagens samhälle

Kursinnehåll

Denna fördjupningskurs berör våldsbejakande extremism samt forntida religioner och traditionsförmedling i två kursdelar:

Religion, våld och terrorism (7,5 hp)
Delkursen berör våldsbejakande extremism inom etablerade religiösa och politiska traditioner såväl som inom samtida nyandlighet. Den studerande tränar på att problematisera termer såsom radikalisering och extremism samt hur religionsbegreppet används för att skilja ut visst våld som religiöst i kontrast mot sekulärt våld. Kursdelen tar upp en rad konkreta exempel och belyser hur olika grupper legitimerar våld som medel för samhällsförändring mot bakgrund av olika teorier om framväxten av våldsbejakande extremism. Den berör också hur våldsbejakande extremism utmanar demokratiska institutioner och reser frågor om religionsfrihet.

Forntida religioner och traditionsförmedling (7,5 hp)
Denna kursdel behandlar forntida religioner från olika kultursfärer, traditionsförmedling och den roll de äldre religionerna fortfarande spelar i dagens samhälle och kulturliv.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Detta stråk innefattar en fortsatt orientering i, och kritisk diskussion av, aktuell forskning och centrala metoder och teorier inom religionshistoria. Ett visst fokus ligger på kritisk analys och på en fortsatt fördjupning och problematisering av grundläggande terminologi.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter, individuell muntlig redovisning, individuell skriftlig tentamen och aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution