Tros- och livsåskådning I: En introduktion till etik, kristendom och sekulära livsåskådningar, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Historia 1b eller 1a1 och 1a2 
samt
Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom kristendom, hur detta innehåll relaterar till religiösa praktiker och heliga skrifter, samt hur det kan användas för att bemöta utmaningar från sekulära livsåskådningar
- översiktligt analysera etiska argument och synsätt inom valda världsreligioner
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet tros- och livsåskådning
- kritiskt diskutera argument inom kristen troslära och religiös etik

Kursinnehåll

Denna grundkurs är en introduktion till tros- och livsåskådning. Den består av två delar.

Kristen trosåskådning och sekulära livsåskådningar (3 hp)
I delkursen ges en introduktion till de tre centrala temana i kristen troslära, dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Teologiska övertygelser och argument analyseras på ett enkelt och översiktligt sätt, vilket innefattar en bearbetning av hur dessa teman kan tolkas på olika sätt, hur de relateras till helig skrift och kyrkliga praktiker, samt hur kristna läror bemöter utmaningar från sekulära livsåskådningar. Därtill kommer en kritisk diskussion av teologiska argument inom kristen troslära. Kursen ger också en kortfattad introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet kristen trosåskådning.

Etik inom världsreligioner (4,5 hp)
Därutöver ges en orientering i hur etiska frågor behandlas inom några världsreligioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av etisk argumentation, till exempel att urskilja det typiska hos olika sorters etisk argumentation och att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. Dessutom ges en kort inledning till metoder och teorier använda för att studera religiös etik.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till centrala metoder och teorier inom tros- och livsåskådning ligger fokus på att identifiera problem inom tros- och livsåskådning och på att utföra argumentationsanalys.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuell skriftlig salstentamen, individuell skriftlig inlämningsuppgift och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.
 

Om undervisnings- och examinationsspråk:

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller helt eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 
• Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.
   

Institution