Tros- och livsåskådning II: Etik, kristendom och den sekulära staten, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Förkunskapskrav

• Godkänd Tros- och livsåskådning I: En introduktion till etik, kristendom och sekulära livsåskådningar, 7,5 hp
  eller
  Religionsvetenskap, grundkurs, 30 hp med godkänd delkurs i tros- och livsåskådning, 7,5 hp
  eller
  motsvarande godkänd grundkurs i tros- och livsåskådning/systematisk teologi, 7,5 hp (egen kurs eller delkurs i en grundkurs i teologi/religionsvetenskap)

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• kritiskt analysera teologisk argumentation inom kristendom och hur den navigerar utmaningar i ett modernt samhälle
• kritiskt analysera etiska synsätt och argument inom religioner och hur den navigerar utmaningar i ett modernt samhälle
• relatera genomförd analys av teologisk och etisk argumentation till aktuell forskning inom ämnet tros- och livsåskådning
• använda och problematisera centrala termer inom tros- och livsåskådning
• identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom ämnet tros- och livsåskådning

Kursinnehåll

Denna fortsättningskurs i etik och kristen livsåskådning består av tre delar.

Kristendomen
Delkursen ger en fortsatt bearbetning av tre centrala teman inom kristen troslära – dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Den ger en inblick i hur kristna läror kan tolkas och relateras till varandra, Bibeln och kristna praktiker på en mängd olika sätt. Ett viktigt inslag i delkursen är hur tolkningar av kristna läror navigerar utmaningar i ett modernt samhälle präglat av en sekulär nationalstat, särskilt frågan om tro och vetenskap.

Etik
I delkursen sker en fortsatt orientering i hur etiska frågor behandlas inom världsreligioner. Den studerande tränar på att analysera etisk argumentation inom religioner, vilket inkluderar att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. En viss fördjupning görs i etiska frågor som uppstår i mötet mellan religion och en sekulär stat, särskilt frågor om utbildning och demokrati.

Fördjupningsarbete
Den tredje delkursen är en fördjupning inom ett valfritt delområde i ämnet tros- och livsåskådning. I dialog med andra studenter får den studerande träna på att formulera ett avgränsat vetenskapligt problem, sätta det i relation till aktuell forskning, och lösa det på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt.

I kursen ingår ett stråk om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en orientering i aktuell forskning, i centrala metoder och teorier samt i underavdelningar inom ämnet tros- och livsåskådning ligger ett visst fokus på att kritiskt analysera argumentation och på att kritiskt använda centrala termer inom tros- och livsåskådning.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom

• individuella skriftliga tentamina, betygsskala: UV
• individuell skriftlig inlämningsuppgift, betygsskala: UG
• individuellt skriftligt fördjupningsarbete, betygsskala UV
• muntlig presentation, betygsskala: UG
• aktivt deltagande i seminarier, betygsskala: UG

För Godkänt slutbetyg krävs minst Godkänd/Deltagit på samtliga ingående examinationsmoment. För slutbetyget Väl godkänt krävs att minst 50 % av de poäng som kan ge Väl godkänt har betyget Väl godkänt.
 

Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.
 

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Studerande, vars examination underkänts två gånger på kursen eller del av kursen, har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution