Klinisk komplettering 2, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen utgör kompletteringskurs för studenter inom Läkarprogrammet vid Linköpings universitet som byter från utbildningsplan MALA1 till MALA2 efter att ha genomfört nio godkända terminer inom MALA1. Kursen ges på en av följande huvudstudieorter: Jönköping, Kalmar, Linköping eller Norrköping. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning, som kan vara förlagd till annan ort, vilket kan ge resekostnader för studenten. Verksamhetsförlagd utbildning kan även ske under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs i regel aktivt deltagande under minst 24 timmar per vecka.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs Patient och Prevention, delkurs 4 (8LAA30, MALA1), 30 hp, Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplan MALA1.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• förklara den teoretiska basen för individ- och populationsinriktad prevention med tillämpning på maligna sjukdomar,
• analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och förlopp för maligna sjukdomar,
• förklara skillnader i handläggning utifrån individuella faktorer hos patienter med malign sjukdom,
• identifiera och analysera skillnader i symtom och sjukdomsmanifestationer beroende på individuella faktorer hos patienter med maligna sjukdomar,
• analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar för maligna sjukdomar,
• analysera och värdera undersökningsfynd samt användning av olika metoder för riskskattning, behandling och interventioner vid perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
• förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning vid intensivvård,
• förklara betydelsen av multisjuklighet och åldrande för bedömning och behandling vid perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
• redogöra för begrepp, termer och nomenklatur för behandlingsprinciper, behandlingssyfte och behandlingseffekt i samband med perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
• identifiera, analysera och värdera risk- och skyddsfaktorer för uppkomst av sjukdomar och skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp för sjukdomar och skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• identifiera och analysera skillnader i symtom och sjukdomsmanifestationer beroende på individuella faktorer hos patienter med sjukdomar eller skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar för sjukdomar inom organsystemen nervsystem och muskler,
• förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder och uppföljning av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar och skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• förklara sambandet mellan åldrande och sjukdomar eller skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• redogöra för begrepp, termer och nomenklatur avseende behandlingsprinciper, behandlingssyfte och behandlingseffekt inom organsystemen nervsystem och muskler,
• analysera och värdera användning av och risker med laboratoriemedicinska metoder,
• redogöra för allmänna principer för hur man planerar, påbörjar, följer upp och avslutar en läkemedelsbehandling och
• redogöra för relevanta författningar inom hälso- och sjukvården relaterade till organsystemen nervsystem och muskler, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• dokumentera anamnes och fysikaliskt status i journal,
• föreslå, motivera val av och tillämpa relevanta laboratoritest
• utifrån utredningsresultat redogöra för och klassificera tumörutbredningen vid maligna sjukdomar,
• föreslå och motivera val av basala diagnostiska metoder vid maligna sjukdomar, vid preoperativt omhändertagande samt vid intensivvård,
• föreslå behandling och rehabilitering vid maligna sjukdomar, vid preoperativt omhändertagande samt vid intensivvård,
• identifiera och föreslå handläggning och prevention av akuta, långvariga och sent uppkomna behandlingsrelaterade biverkningar vid maligna sjukdomar, i samband med perioperativt omhändertagande och vid intensivvård,
• medverka vid planering och genomförande av strålbehandling,
• i samråd med patienten fastställa behandlingsmål och ge anpassad information om effekter och biverkningar av läkemedel,
• ta upp anamnes, genomföra fysikaliskt status samt tolka basala fysikaliska fynd vid preoperativ bedömning och vid bedömning av symtom och skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• föreslå och motivera val av basala diagnostiska metoder vid sjukdomar och skador inom organsystemen, nervsystem och muskler,
• formulera en relevant remiss för diagnostisk undersökning av sjukdomar och skador inom organsystemen nervsystem och muskler,
• identifiera och tolka basala tecken på sjukdom och skada avseende organsystemen, nervsystem och muskler i bild- och funktionsmedicinska samt endoskopiska undersökningar,
• föreslå behandling och i förekommande fall, habilitering och rehabilitering, vid sjukdomar inom organsystemen nervsystem och muskler, vid preoperativt omhändertagande samt vid intensivvård,
• identifiera och föreslå handläggning och prevention av akuta, långvariga och sent uppkomna behandlingsrelaterade biverkningar vid sjukdomar inom organsystemen, nervsystem och muskler, vid preoperativt omhändertagande samt vid intensivvård,
• bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom inom organsystemen nervsystem och muskler,
• utifrån helhetssyn på individen integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten,
• visa terapeutisk förmåga och med stöd av denna utforma en åtgärdsplan grundad på samsyn med patienten och
• bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• demonstrera en helhetssyn i relation till patientens och närståendes behov och kunnande,
• visa terapeutisk hållning och respektfullt bemötande samt utveckla förmåga till helhetssyn vid kontakt med patienter och anhöriga,
• analysera förutsättningar och former för rehabilitering och återgång till arbete efter sjukskrivning i samband med, eller efter tillstånd inom organsystemen nervsystem och muskler samt efter malign sjukdom,
• värdera betydelsen av adekvat kommunikation med patienter med malign sjukdom och patienter med tillstånd inom organsystemen nervsystem och muskler,
• analysera etiska problem vid svår sjukdom inom nervsystem och muskler och
• visa arbetssätt präglat av helhetssyn och multiprofessionellt omhändertagande.

Kursinnehåll

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomförs inom laboratoriemedicinska specialiteter, psykiatri, neurologi, anestesi och intensivvård samt onkologi. Utöver detta genomförs koncentrerad undervisning i patientkommunikation och effektiv, säker och patientcentrerad läkemedelsbehandling.

Undervisningen avseende teori och färdigheter utöver VFU bedrivs inom ramen för fyra av läkarprogrammets teman och innehåller:

Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar

• perioperativ vård samt anestesi och intensivvård

Generalist

• diagnostik, värdering, behandling, behandlingskomplikationer, uppföljning och prevention av maligna sjukdomar
• grundläggande principer inom laboratoriemedicinska diagnostiska specialiteter
• principer för effektiv, säker och patientcentrerad läkemedelsbehandling

Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse

• diagnostik, värdering, behandling, uppföljning och prevention av vanliga och principiellt viktiga sjukdomar inom specialiteterna psykiatri och neurologi.

Professionell utveckling

• Patientkommunikation, med särskilt fokus på konsultationens avslutande del
  (Strimma steg 2)

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

I undervisningen tillämpas olika arbetsformer såsom, föreläsningar, demonstrationer, seminarier, färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Kursen examineras genom en individuell muntlig tentamen. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. De obligatoriska momenten är verksamhetsförlagd utbildning, färdighetsträningar och inlämningsuppgifter.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU 

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid. 

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs senast två månader före kursstart av programutskottet för Läkarprogrammet.  Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution