Livsvillkor, hälsa och ohälsa för den växande individen, 10.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar

Särskild information

Kursen utgör den andra kursen i Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso− och sjukvård för barn och ungdomar, 60 högskolepoäng (hp). 

Förkunskapskrav

Grundutbildning till sjuksköterska med kandidatexamen och 12 månaders yrkeserfarenhet som sjuksköterska motsvarande heltidsarbete. Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig metod motsvarande 15 högskolepoäng (10 poäng) samt minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska motsvarande heltid. Därutöver krävs godkända kunskaper i svenska och engelska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, t.ex. Svenska 3/B och Engelska 6/A.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse

• identifiera reaktioner på kris och stress samt föreslå lämpliga etiska resonemang och teoretiska modeller för hanteringen av dessa
• redogöra för olika myndigheter och organisationer som berör barns och ungdomars miljö, utveckling, uppväxt, vård och omsorg
• förklara etiologi, patofysiologi, diagnostik och behandling vid komplexa neurologiska tillstånd

Färdighet och förmåga

• bedöma och bemöta barns och ungdomars fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella utveckling
• bedöma och bemöta barns och ungdomars fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsa och ohälsa utifrån ett intersektionalitetsperspektiv
• bedöma hälsorisker i miljöer i samhället där barn vistas och föreslå åtgärder för dessa
• bedöma barn och ungdomar och deras närståendes behov, resurser och förmåga till egenvård och vid behov motivera till förändrad livsstil
• bedöma och bemöta barn och ungdomar med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar
• bedöma och bemöta barn och ungdomar med psykosocial och psykosomatisk ohälsa

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förståelse för hur man samverkar i team med personal som företräder andra yrken och/eller verksamheter då det gäller barns omsorg, behandling, rehabilitering och habilitering
• förklara och värdera forskningsresultat inom hälso− och sjukvård för barn och ungdomar
• reflektera över vilken betydelse livsvillkoren under barn− och ungdomsåren har för individens framtida hälsa med beaktande av samhälleliga aspekter, etik och mänskliga rättigheter

Kursinnehåll

Kursen innehåller 3 hp medicinsk vetenskap, 3,5 hp omvårdnad och 4 hp beteendevetenskap. Ämnena studeras integrerat. Kursen innehåller fördjupning i:

• patofysiologi, diagnostik och behandling av vanliga tillstånd inom barnpsykiatri och neuropsykiatri
• komplexa neurologiska tillstånd
• neurogen och långvarig smärta
• utvecklingspsykologi
• teorier om normativitet, föräldraskap, anknytning och kris
• samtal med barn i olika livssituationer
• betydelsen av individens livsvillkor för den framtida hälsan
• möjligheter till stöd till barn, ungdomar och närstående med svåra livsvillkor som mobbing, riskbruk, missbruk samt barn som far illa
• hälsorisker inom psykiatri och habilitering
• stress hos barn med psykosociala belastningsfaktorer
• etiska frågeställningar inom barnpsykiatri och barnhabilitering
• FN:s konvention om barnets rättigheter
• Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (NOBAB)
• lagar och författningar relevanta för området 

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för, bearbetar och utforskar aktuellt innehåll i utbildningen. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar i integrationsmoment där interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Arbetsformer och integrationsmoment stimulerar och stödjer studentens utveckling till professionell och interprofessionell kompetens samt förbereder studenten för samarbete i kommande yrkesliv.

I undervisningen på denna kurs utnyttjas olika arbetsformer såsom arbetet i basgrupp, föreläsningar, färdighetsträningar, seminarier och fältstudier.

Examination

Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är basgruppsarbete, seminarier och fältstudier. Kursen examineras fortlöpande genom bedömning av individuella prestationer samt genom individuell skriftlig hemtentamen och muntlig framläggning vid seminarium. 

Omfattning av omtentamen
Tidpunkt för omtentamen skall anges i början av varje termin. För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. Skriftlig hemtentamen och muntligt seminarium får examineras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Byte av examinator
Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till utbildningsnämnden på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att funktionshinder, etnicitet, genus och ålder framhålls som relevanta variabler för analys och diskussion. 

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande.

Institution