Barn- och skolhälsovård, 9 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar

Särskild information

Kursen utgör den tredje kursen i Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso− och sjukvård för barn och ungdomar, 60 högskolepoäng (hp).

Förkunskapskrav

Grundutbildning till sjuksköterska med kandidatexamen och 12 månaders yrkeserfarenhet som sjuksköterska motsvarande heltidsarbete. Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig metod motsvarande 15 högskolepoäng (10 poäng) samt minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska motsvarande heltid. Därutöver krävs godkända kunskaper i svenska och engelska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, t.ex. Svenska 3/B och Engelska 6/A.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse

• förklara, bedöma och föreslå åtgärder vid vanligt förekommande hälsoproblem inom barn− och elevhälsovård
• förklara och analysera betydelsen av vaccinering ur ett samhällsperspektiv och utifrån mänskliga rättigheter

Färdighet och förmåga

• arbeta självständigt enligt barn- och elevhälsovårdsprogrammet
• bedriva familjefokuserad omvårdnad utifrån ett intersektionalitetsperspektiv 
• bedöma stressymtom hos barn och ungdomar
• undervisa och motivera barn, ungdomar och närstående i hälsofrämjande och förebyggande egenvård
• göra bedömningar för, och utföra vaccinationer på barn och ungdomar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över samverkan med personal som företräder andra yrken och/eller verksamheter då det gäller barns omsorg, behandling, rehabilitering och habilitering
• förklara och värdera forskningsresultat inom barn- och elevhälsovård

Kursinnehåll

Kursen innehåller 9 hp omvårdnad. Kursen innehåller fördjupning i:

• barnhälsovårdsprogrammet inklusive första hembesöket, bedömning av postpartum depression, olycksfallsprofylax, föräldrautbildning, hälsoövervakning och dokumentation
• elevhälsovårdens hälsofrämjande, preventiva och stödjande arbete
• barnhälsovårdens och elevhälsans organisation, arbetsinnehåll och arbetssätt
• vanligt förekommande problem inom barn− och elevhälsovård
• stress på individnivå
• betydelsen av barn och ungdomars närings−, aktivitets− och sömnbehov
• motiverande egenvårdssamtal
• telefonrådgivning
• etiska ställningstaganden inom barn- och elevhälsovård
• lagar och författningar relevanta för området 
• nationella vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar
• samverkan i vårdkedjan

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för, bearbetar och utforskar aktuellt innehåll i utbildningen. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar i integrationsmoment där interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Arbetsformer och integrationsmoment stimulerar och stödjer studentens utveckling till professionell och interprofessionell kompetens samt förbereder studenten för samarbete i kommande yrkesliv.

I undervisningen på denna kurs utnyttjas olika arbetsformer såsom arbete i basgrupp, föreläsningar, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Examination

Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är basgruppsarbete, seminarier och VFU. Kursen examineras fortlöpande genom bedömning av individuella prestationer samt genom individuell skriftlig hemtentamen och muntlig framläggning vid seminarium. 

Omfattning av omtentamen
Tidpunkt för omtentamen skall anges i början av varje termin. För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning. Skriftlig hemtentamen och muntligt seminarium får examineras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Byte av examinator
Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till utbildningsnämnden på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att funktionshinder, etnicitet, genus och ålder framhålls som relevanta variabler för analys och diskussion. 

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället. 

Kursbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, efter begäran av den studerande.

Institution