Vetenskaplig metod för avancerad specialistsjuksköterska, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning kirurgisk vård

Särskild information

Kursen bygger på den specialistutbildade sjuksköterskans kunskaper och kompetens och utgör den tredje kursen i Masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgi.

Kursen innehåller 7,5hp omvårdnad

Förkunskapskrav

För tillträde till masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning kirurgisk vård krävs utöver grundläggande behörighet:
Legitimation som sjuksköterska och specialistsjuksköterskeexamen med inriktning kirurgisk vård, eller motsvarande, samt minst ett års arbete som specialistsjuksköterska. Därtill krävs magisterexamen inom omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap.
Dessutom krävs att den studerande under utbildningen har möjlighet att genomföra VFU och arbeta med patienter på den egna arbetsplatsen. Intyg från arbetsgivare/klinikchef, som styrker att arbete inom kirurgisk vård ingår i den sökandes arbetsuppgifter och kommer att göra det under hela utbildningstiden, krävs.
Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
•Utifrån en vårdrelaterad och/eller medicinsk frågeställning inom kirurgisk vård välja lämplig forskningsmetod
•Redogöra för hur vald forskningsmetod kan användas för att planera, genomföra och kritiskt värdera klinisk forskning inom kirurgisk verksamhet
•Redogöra för hur medicinska riktlinjer och medicinska kvalitetsregister kan användas i forskning och kvalitetsarbete inom kirurgisk vård och behandling

Färdighet och förmåga
•Tillämpa forskningsetiska principer inom medicinsk forskning
•Argumentera för styrkor och svagheter med olika forskningsmetoder
•Kritiskt granska systematiska litteraturstudier inom det medicinska och vårdvetenskapliga området
•Med ett evidensbaserat förhållningssätt initiera och medverka till implementering och utvärdering av ny kunskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
•Motivera val av forskningsmetod utifrån teoretisk grund
•Värdera forskningsetiska principer inom medicinsk forskning
•Redogöra för begränsningar med olika medicinska forskningsmetoder
•Värdera forskningsresultats kliniska relevans för patienter inom kirurgisk vård
•Värdera betydelsen av etniska, kulturella och åldersmässiga aspekter för genomförande av en studie inom kirurgisk omvårdnad och tolkning av dess resultat.

Kursinnehåll

•Forskningsetiska problem inom medicinsk vetenskap
•Forskningsprocessen i praktiken för ett specificerat projekt inom det medicinska och/eller vårdvetenskapliga området
•Problem och fördjupning inom vald forskningsmetod
•Relationen mellan vetenskapsteori och vetenskapliga metoder inom medicinsk forskning
•Systematiska litteraturstudier inom medicinsk vetenskap
•Arbete med medicinska riktlinjer och kvalitetsregister
•Implementering av forskningsresultat inom vald inriktning inom kirurgisk vård

Undervisnings- och arbetsformer

Vid Hälsouniversitetet bedrivs undervisning med Problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att analysera och hantera situationer som har anknytning till ämnesområdet. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Att kunna söka och värdera ny kunskap och ompröva tidigare kunskap är viktigt under hela utbildningen. PBL skapar en grund för aktivt livslångt lärande som är nödvändig för det kirurgiska vårdområdet, där kunskapsutvecklingen sker i en snabb takt. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Verklighets-/verksamhetsanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar.
I denna kurs används undervisningsformerna basgrupp, seminarium och föreläsning.

Examination

Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är aktivt
deltagande i basgruppsarbete och seminarier.
Examination
Examinationen utgår från kursens lärandemål. Kursen examineras fortlöpande genom bedömning av individuella prestationer. Examination sker även i form av individuell skriftlig tentamen.
Omfattning av omtentamen
För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning.
Vid underkänt av verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare endast en gång.
Övriga examinationsformer, till exempel salsskrivning, får genomföras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.
Byte av examinator
Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.
Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet.

Betygsskala

Kurslitteratur

Resurslista fastställs senast två månader före kursstart av programutskottet. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till grundutbildningsnämnden om det rör generell utveckling och förbättring.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att funktionshinder, etnicitet, genus och ålder framhålls som relevanta variabler för analys och diskussion.
Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution