Läkarrollen och biologisk funktion, 30.0 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Läkarprogrammet

Särskild information

Kursen utgör läkarprogrammets första kurs. 

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå
samt
Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4
eller
Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D
(Områdesbehörighet A13/13)

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Förklara kunskapssynen som problembaserat lärande (PBL) bygger på, 
• beskriva processer relevanta för sitt eget och basgruppens lärande,
• beskriva hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag,
• beskriva läkaryrket och reflektera över läkarens olika roller, 
• förklara grunderna för en god patient – läkarrelation, 
• beskriva hälsoutveckling och sjukdomspanoramat i Sverige och globalt
• beskriva hälso- och sjukvårdens organisation
• beskriva bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom, 
• förklara grunderna för evidensbaserad verksamhet,
• beskriva och förklara principer för humana cellers normala struktur och funktion, 
• beskriva och förklara normal struktur och funktion på molekyl-, cell-, vävnads-, organ- och organsystemnivå beträffande metabolism av näringsämnen, matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen,
• identifiera normala humanbiologiska mekanismers betydelse för kompensation/normalisering vad beträffar metabolismen av näringsämnen, matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen och
• förklara tidig embryologisk utveckling, könsdifferentiering och könsmognad.
  
   

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Förklara problembearbetningsprocessen och visa förmåga att identifiera lärandebehov,
• identifiera kommunikationsmönster i en grupp och förklara hur dessa påverkar grupprocessen och
• insätta initiala åtgärder utanför sjukhus vid olycksfall, påverkad andning eller cirkulation.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Söka litteratur och demonstrera kritiskt förhållningssätt i valet av kunskapskällor,
• motivera betydelsen av att i den kommande professionen ha en helhetssyn på människan och hennes hälsa, 
• reflektera över egna värderingar utifrån ett mångfaldsperspektiv, 
• beskriva konsekvenser av etiska ställningstaganden baserat på etiska principer, lagar och evidens,
• reflektera över läkaryrkets värdegrund och etiska koder, samt relatera dessa till den egna professionella utvecklingen och
• reflektera över egna reaktioner vid patientsamtal.

Kursinnehåll

Kursen genomförs integrerat utifrån ett medicinskt perspektiv och med följande innehåll:

I denna kurs ingår läkarprogrammets programspecifika teman (24 hp) samt ett interprofessionellt moment ”Professionalitet i hälso- och sjukvård samt socialtjänsten” (6 hp).

De programspecifika temana innehåller:

Professionell utveckling

• Introduktion till lärandeprocessen
• Problembaserat lärande (PBL)
• Introduktion till läkarrollen
• Hälso-och sjukvårdens organisation
• Sjukdomspanorama och hälsoutveckling i Sverige och globalt
• Bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom
• Introduktion till e-hälsa
• Grunderna i samtalskonst
• Värdegrund för läkaryrket och hälso- och sjukvården

Generalist

• Allmän cellbiologi
• Basala praktiska färdigheter
• Basal hjärt-lungräddning

Gastro-Nutrition-Metabolism

• Metabolism av näringsämnen
• Matsmältningsorganen
   

Vetenskapligt förhållningssätt

• Medicinsk informationssökning
• Evidensbaserad verksamhet

Endokrin-Reproduktion-Livscykeln

• Tidig embryologi
• Reproduktionsorganen
• De endokrina organen

Interprofessionellt moment ”Professionalitet i hälso- och sjukvård samt socialtjänsten”

• Lagstiftningen inom hälso-och sjukvård och socialtjänst
• Hälso-och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag och ansvar
• Professioner inom hälso-och sjukvård samt socialtjänsten
• Kunskapssyn inom evidensbaserad verksamhet
• Hälsobegrepp, salutogent förhållningssätt
• Etik och prioriteringskunskap

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

I undervisningen utnyttjas olika arbetsformer såsom arbete i basgrupper, föreläsningar, demonstrationer, laborationer, seminarier och färdighetsträning.

Examination

Kursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen. Den interprofessionella delen ”Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten” examineras dessutom med en individuell skriftlig portfoliouppgift.

Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på kursen.

Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. De obligatoriska momenten är basgruppsarbete, färdighetsträning ”strimma Samtalskonst”, ”strimma Läkarrollen” och seminarier.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination
Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Examination för studenter med funktionsnedsättning
Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinations/orm, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Byte av examinator
Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig och vid behov till utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution