Klinisk medicin 1, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen utgör läkarprogrammets sjätte kurs. Kursen ges på en av följande huvudstudieorter: Jönköping, Kalmar, Linköping eller Norrköping. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning, som kan vara förlagd till annan ort, vilket kan ge resekostnader för studenten.  Verksamhetsförlagd utbildning kan ske under kvällar, nätter och helger. För uppfyllande av lärandemålen och för att adekvat bedömning av verksamhetsförlagd utbildning ska kunna göras behövs i regel aktivt deltagande under minst ca 24 timmar per vecka.

Kursen ges för

• Läkarprogrammet

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på kursen Hälsa och sjukdom 2 samt godkänt moment basgruppsarbete och inlämningsuppgifter i kursen Hälsa och sjukdom 3. Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• förklara vikten av patientens delaktighet i sin vård och att tillvarata individens resurser,
• förklara innebörden i begreppet jämlik vård och principer för att uppnå jämlik vård,
• redogöra för, för kursen relevanta, författningar inom hälso- och sjukvården, samt för läkarens och patientens ansvar, rättigheter och skyldigheter,
• förklara grunderna i hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete,
• identifiera, analysera och värdera riskfaktorer hos enskilda individer för uppkomst av sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna, 
• förstå den teoretiska basen för individinriktad prevention med tillämpning på sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• analysera skillnader i sjukdomsmanifestationer och behandling beroende av individuella faktorer beträffande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• analysera och värdera symtom, undersökningsfynd och sjukdomsförlopp utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• analysera och förklara konsekvenserna vid sviktande funktion i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• analysera och värdera användning av och risker med diagnostiska metoder och behandlingar utifrån patofysiologiska mekanismer gällande sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• förklara principer för insättande och genomförande av åtgärder (behandling, rehabilitering, sekundär prevention) och uppföljning vid vanliga eller principiellt viktiga sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• redogöra för principerna för korrekt läkemedelsordination utifrån gällande förordningar,
• redogöra för och förklara manifestationer av åldrandet,
• förklara betydelsen av multisjuklighet hos en individ och förklara hur den påverkar den medicinska bedömningen och behandlingen, 
• redogöra för principer för palliativ respektive geriatrisk vård, 
• redogöra för principer för att på ett respektfullt sätt fastställa dödsfall med indirekta kriterier,
• förklara juridiska och etiska regler kring livsuppehållande behandling och död och
• förklara ett allmänmedicinskt arbetssätt baserat på patientcentrerade konsultationer och kliniskt epidemiologiska resonemang.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• genomföra fysikaliskt status anpassat till frågeställning och situation och värdera fynden,
• strukturerat dokumentera anamnes och fysikaliskt status i en journal anpassat till frågeställning och situation,
• genomföra vanliga basala diagnostiska metoder vid sjukdomar i endokrina systemet, cirkulations- och respirationsorganen, blodet och njurarna,
• formulera en relevant remiss för diagnostisk undersökning,
• självständigt orientera sig avseende innehåll i bild- och funktionsmedicinskt material, redogöra för grundläggande undersökningsresultat samt identifiera och tolka basala tecken på skada,
• tillämpa sjukvårdens regler för det egna strålskyddet där joniserande strålning används för bild- och funktionsdiagnostik eller intervention,
• föreslå, motivera val av och tillämpa relevanta laboratorietest och behandling inom primärvård,
• självständigt göra initial bedömning av patient med sviktande vitalfunktioner och vidta basala åtgärder och
• under handledning genomföra avancerade initiala livsuppehållande åtgärder i sjukvårdsmiljö vid påverkad andning eller cirkulation.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• visa terapeutisk hållning och utveckla förmåga till helhetssyn vid patientkontakt,
• reflektera över betydelsen av ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt i patientmötet,
• beakta betydelsen av en individs sjukdom för familj och närstående och
• reflektera över etiska frågor kring prevention, avancerad sjukdom och livsuppehållande behandling, med särskilt fokus på etiska principer för att göra gott och inte skada 
• beakta betydelsen av kommunikation och kunskapsutbyte med, samt respektfullt bemötande av, alla professioner inom hälso- och sjukvården 

Kursinnehåll

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) genomförs inom invärtesmedicinska specialiteter, allmänmedicin, bild-och funktionsmedicinska specialiteter samt laboratoriemedicinska specialiteter. Undervisningen bedrivs inom ramen för fyra av läkarprogrammets teman och innehåller:

Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar

Diagnostik, värdering, behandling, uppföljning och prevention av:

• vanliga och principiellt viktiga medicinska sjukdomar i cirkulationsorganen, lungorna och njurarna samt anemi

Endokrin-Reproduktion-Livscykeln

Diagnostik, värdering, behandling, uppföljning och prevention av:

• över- och underfunktion i endokrina system

Generalist

Diagnostik, värdering, behandling, uppföljning och prevention av:

• vanliga och principiellt viktiga sjukdomar hos den enskilde individen inom allmänmedicin och akutsjukvård
• grundläggande principer inom diagnostiska specialiteter
• åldrande, multisjuklighet, palliativ vård och åtgärder vid dödsfall

 Professionell utveckling

• Helhetssyn
• Personcentrerad vård och empowerment
• Hälsolitteracitet och normkritik
• Riskfaktorer och individinriktad prevention 
• Jämlik vård i Sverige och globalt
• Författningar inom hälso- och sjukvård: legitimations- och anmälningsärenden
• Patientsäkerhetsarbete
• Etisk princip: göra gott och inte skada
• Etik kring prevention och screening

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen. I undervisningen utnyttjas olika arbetsformer såsom arbete i basgrupper, föreläsningar, demonstrationer, seminarier, färdighetsträning och VFU.   

Examination

Kursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. De obligatoriska momenten är verksamhetsförlagd utbildning, inkluderande basgrupper och färdighetsträningar, samt inlämningsuppgifter.  

Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare endast en gång. Salstentamen får skrivas ett obegränsat antal gånger av de studenter som ej uppnått godkänt resultat.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU 

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid. 

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution