Röststörningar och störningar i talets flyt, 20 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen genomförs under termin 5 på logopedprogrammet och kan komma att ges på engelska.

Kursen ges för

• Logopedprogrammet

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på kursen Tal- och språkstörning hos barn. Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• beskriva andningsapparatens, larynx och stämbandens anatomi samt fysiologi och innervering i allmänhet och vid talproduktion i synnerhet,
• redogöra för sjukdomsmekanismer vid olika röstdiagnoser,
• beskriva och identifiera avvikande röstfunktion samt relatera perceptuella fynd till fysiologin hos barn och vuxna,
• förklara teorier om uppkomst och utveckling av olika typer av störningar i talets flyt,
• problematisera olika metoder för bedömning, analys och behandling av röststörningar och störningar i talets flyt,
• beskriva samband mellan akustiska, fysiologiska och perceptuella aspekter på störningar i röstfunktion,
• beskriva individuella faktorer samt miljöfaktorer som påverkar röstfunktionen samt förstå aspekter av förebyggande röstvård,
• redogöraför rösten som del i mänsklig kommunikation och som ett konstnärligt uttrycksmedel och
• förklarafaktorer, på individ-, grupp- och systemnivå, som påverkar resultatet när förbättringsarbete genomförs.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• utifrån evidensvärdering argumentera för val av bedömningsmetoder och val av intervention vid röststörningar samt vid störningar i talets flyt,
• tillämpa olika metoder för perceptuell och akustisk analys av avvikanderöst- och talfunktion och
• tillämpa metoder och interprofessionellt lärande i förbättringsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• analysera och beakta hur ålder, kön, språklig, kulturell och social bakgrund kan relateras till röst- och talavvikelser samt tillpatientens och de anhörigas upplevelse av dessa avvikelser,
• reflektera över begrepp som normalitet och typisk respektive avvikande funktion,
• reflektera över de psykosociala effekterna av avvikande utseende, röst och tal,
• värdera röststörningar och störningar i talets flyt i perspektiv av funktion, aktivitet och delaktighet enligt ICF (international classification of functioning, klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och
• värdera kommunikationsmönster och lärande i en interprofessionell arbetsgrupp vid förbättringsarbete.

Kursinnehåll

• Anatomi, fysiologi och perception relaterat till avvikande röstfunktion
• Röstfysiologi samt medicinska orsaker tillröststörningar hos barn och vuxna
• Utredning, diagnostik och behandling av röststörningar
• Instrumentella och datorbaserade metoder för mätning av röstfunktion
• Tumörsjukdomar i huvud/hals-området
• Röstergonomiska aspekter såsom ålder, kön och yrke riskfaktorer samt psykosociala och miljörelaterade effekter och deras inverkan på röstfunktionen
• Teorier om uppkomst, utveckling av störningar i talets flyt hos barn och vuxna
• Analys och diagnostik av störningar i talets flyt hos barn och vuxna
• Behandlingsmetoder vid stamning och skenandetal.
• Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvård

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

Undervisningsformer i denna kurs är basgruppsarbete, efter- och/eller föreläsningar, laborationer, fältarbete, workshops och seminarier samt ett projektarbete inom ramen för det interprofessionella momentet.

Examination

Kursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen samt skriftliga inlämningsuppgifter såväl individuellt som i grupp samt genom en individuell skriftlig portfolio. Bedömning sker fortlöpande under kursen och grundas på ingående obligatoriska moment. Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är arbete i basgrupp, projektarbete och seminarier.

Examinationsformerna får genomföras ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Kursen kan helt eller delvis komma att examineras på engelska.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution