Tal- och språkstörning hos barn II, 15.0 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen är en del av termin 6 på logopedprogrammet och innebär fördjupade studier av tal- och språkstörning hos barn.

Kursen ges för

• Logopedprogrammet

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkända betyg på kurserna Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering (termin 4) och Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I (termin 5). Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Förklara och problematisera kring teorier om olika typer av tal- och språkstörning hos barn.
• Förklara och problematisera teorier kring pragmatik och pragmatiska svårigheter
• Analysera och diagnosticera läs- och skrivsvårigheter hos barn- och ungdomar
• Analysera språkstörning i relation till flerspråkighet för att kunna ställa adekvat diagnos efter bedömning av barn med flerspråkig bakgrund och misstänkt språkstörning.
• Förklara uppkomsten av kraniofaciala missbildningar och deras konsekvenser för tal-, hörsel- och ätfunktion.
• Analysera talstörningar hos barn med orofaciala missbildningar för att kunna ställa adekvat diagnos
• Förklara hur olika typer av hörselnedsättning inverkar på tal- och språkutveckling hos barn
• Analysera tal- och språknedsättning hos barn med olika typer av hörselnedsättning.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Argumentera för val av principer för bedömning och intervention utifrån evidensvärdering
• Genomföra pragmatisk analys av barns kommunikation

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• relatera logopedens kompetens i förhållande till andra professioner och kompetenser i de team som samverkar kring patientgrupperna
• problematisera och diskutera hur kön, kulturell och social bakgrund kan relateras till tal- och språkstörning hos barn
• värdera betydelsen av en gemensam värdegrund för att kunna samverka i interprofessionella grupper
• diskutera normalitetsbegreppets betydelse för tal−och språkstörningar inklusive pragmatik

Kursinnehåll

• Utredning, diagnostik och behandling av tal- och språkstörningar hos barn.
• Utredning och diagnostik samt åtgärdsplanering vid läs- och skrivsvårigheter hos barn
• Anatomiska och fysiologiska korrelat till avvikande klang och artikulation hos barn med kraniofaciala missbildningar.
• Utredning, diagnostik och behandling av avvikande klang och artikulation hos barn och ungdomar med kraniofaciala missbildningar
• Utredning och diagnostik samt åtgärdsplanering av tal- och språkstörningar relaterade till hörselnedsättning
• Utredning, diagnostik och behandling av tal- och språkstörningar hos barn med mångkulturell bakgrund
• Pragmatik relaterat till olika kommunikativa funktionsnedsättningar samt logopedisk intervention vid pragmatiska svårigheter.

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

Arbetsformer i denna kurs är basgrupp, efter-/föreläsningar, laborationer, workshops, seminarier.

Examination

Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen.
Bedömning sker fortlöpande under kursen och grundas på ingående obligatoriska moment. Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är arbete i basgrupp och seminarier.

Den skriftliga examinationen får skrivas ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution