Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering, 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Logopedprogrammet

Särskild information

Kursen utgör termin 4 på logopedprogrammet. Kursens huvudsakliga innehåll utgörs av teoretiska och praktiska kunskaper om tal-, språk och sväljningsproblem hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering.
VFU-placering kan komma att ske utanför Östergötland och medföra kostnader för den studerande.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering (termin 4) krävs godkända betyg på kurserna Anatomi och fysiologi under utveckling och åldrande med relevans för logopedi, 15 hp och Mänsklig kommunikationsutveckling ur ett språkligt och psykologiskt perspektiv (termin 2).

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Redogöra för den neurologiska bakgrunden till olika typer av medfödda och förvärvade kommunikations- och sväljningsstörningar,
• redogöra för olika typer av kommunikations- och sväljningsstörningar i samband med neurologiska sjukdomar och tillstånd samt utvecklingsstörning hos barn och vuxna
• redovisa grundläggande kunskaper avseende utredning av kognitiva funktioner hos barn och vuxna,
• föra ett reflekterande resonemang kring krisreaktioner, krisbearbetning och coping,
• beakta begreppen funktion, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer i relation till olika typer av medfödda och förvärvade kommunikations- och sväljningsstörningar,
• förstå principerna för utformning och utprovning av alternativa kommunikationslösningar,
• redogöra för grundläggande teori inom förbättringskunskap.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Tillämpa logopedisk utredningsmetodik och differentialdiagnostik vid planering och utförande av intervention vid kommunikations- och sväljningsstörningar inom habilitering respektive neurorehabilitering,
• tillämpa strategier för att underlätta kommunikation och sväljning hos de berörda patientgrupperna,
• tillämpa metoder och verktyg i ett praktiskt förbättringsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Reflektera över hur ålder och kön samt språklig, kulturell och social bakgrund kan relateras till medfödda och förvärvade störningar av kommunikations- och sväljningsförmåga,
• identifiera etiska problemställningar relaterat till funktionsnedsättningar,
• förstå det mångprofessionella såväl som det specifikt logopediska vid habilitering och rehabilitering av berörda patientgrupper.

Kursinnehåll

• grundläggande neurologisk sjukdomslära, begrepp och undersökningsmetoder
• neuropediatrik
• neuropsykiatriska tillstånd
• neuropsykologisk utredning
• kommunikations- och sväljningsstörningar i relation till sjukdomar och skador i centrala och perifera nervsystemet
• utvecklingsaspekter på barn och vuxna med funktionshinder ur ett medicinskt, kognitivt och logopediskt perspektiv
• utredning, diagnostik och intervention vid medfödda och förvärvade tal-, språk- och sväljningsstörningar inom habilitering och neurorehabilitering
• sjukdomar och skador i nervsystemet
• olika former för analys av kommunikation
• motorisk, sensorisk och näringsfysiologisk utredning av ät- och sväljningssvårigheter
• psykosociala konsekvenser
• kris, etik och bemötande i relation till funktionsnedsättningar.
• ICF−klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
• förbättringskunskap

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment. Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.
I undervisningen på denna kurs utnyttjas olika arbetsformer såsom basgruppsarbete, efter- och/eller föreläsningar, laborationer, färdighetsträning, workshops, seminarier samt verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Kursen examineras genom individuell salstentamen, skriftliga inlämningsuppgifter individuellt och i grupp, muntlig examination vid seminarier samt verksamhetsförlagd utbildning.

Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Obligatoriska moment är arbete i basgrupp, seminarier, temaarbeten, workshops samt verksamhetsförlagd utbildning.

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination.

Byte av examinator
Student som utan godkänt resultat genomgått två prov på en kurs, eller del av en kurs, har rätt att få annan examinator utsedd vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Antal examinationstillfällen
Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger; d v s student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle.

Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger.

Datum för omprov meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället.

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs av programutskottet för logopedprogrammet senast två månader före kursstart. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig och vid behov till utbildningsnämnden om det rör generell utveckling och förbättring.
Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.
Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution