Teoretiska perspektiv på interprofessionell utbildning, lärande och samverkan inom hälso- och sjukvårdens praktik samt socialtjänsten, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen ges tillsammans med studenter som läser fristående kurs och studenter från forskarutbildningskursen Forskningsperspektiv på interprofessionell utbildning, lärande och samverkan inom hälso- och sjukvårdens praktik samt socialtjänsten och  masterstudenter i Tromsö som läser kursen Understanding interprofessional education, learning and practice in health care and welfare/social care.

Kursen är nätbaserad och ges på engelska.

Kursen ges för

• Masterprogrammet i medicinsk vetenskap

Förkunskapskrav

• Kandidatexamen 180 hp i medicinsk pedagogik inklusive examensarbete
  15 hp i huvudområdet eller annat relevant huvudområde
  eller
  Yrkesexamen 180 hp i medicinsk pedagogik inklusive examensarbete 15 hp i huvudområdet eller annat relevant huvudområde
• Engelska 6/B
  (Undantag för svenska)

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Analysera och kritiskt granska den globala diskurs inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst som beskriver interprofessionell utbildning och samverkan.
• Identifiera hur globala avsiktsförklaringar och riktlinjer realiseras i lokala interprofessionella praktiker inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
• Jämföra teoretiska perspektiv på interprofessionell utbildning och samverkan och jämföra deras implikationer för handledning, lärande och i olika nationella kontexter.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Motivera och tillämpa teorier om lärande och metoder i utformning av en studie av interprofessionellt lärande och samverkan.
• Analysera och kritiskt granska forskningsevidens gällande interprofessionellt lärande.
• Designa ett interprofessionellt utbildningsmoment.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Värdera empirisk forskningsevidens som kunskapsbas för kommunikation i interprofessionella praktiker.
• Värdera gruppdynamik och samverkansprocesser vid interprofessionellt lärande.

Kursinnehåll

Kursens innehåll är utformat så att deltagarna aktivt och kritiskt kommer att granska teori och empirisk evidens för interprofessionell samverkan, såväl inom hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens utbildningar som inom dess professionella praktiker. 
Innehållet belyser samspelet mellan beslut på olika policynivåer och hur lokala praktiker utformas och genomförs samt ger en översikt om tillämpning av teorier inom forskningsfältet i olika nationella kontexter. 

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

Arbetsformer i denna kurs är studieuppgifter, portfolio, arbete i grupp och seminarier.

Examination

Kursen examineras med en individuell skriftlig inlämningsuppgift. Uppgiften baseras på en individuell portfolio där studenten samlat de dokument som producerats under kursen, och som utgör evidens för lärprocessen under kursen.

Obligatoriska moment i denna kurs är webbaserade seminarier.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs senast två månader före kursstart av programutskottet för Masterprogrammet i medicinsk vetenskap. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution