Omvårdnad vid komplexa situationer II, 22.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Detta är den sjunde kursen i sjuksköterskeprogrammet och ingår i termin sex. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning som kan vara förlagd till ort vilket kan ge resekostnader för studenten.

Kursen ges för

• Sjuksköterskeprogrammet

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt betyg från kursen Omvårdnad vid ohälsa II 30 hp (termin 4) och godkänt basgruppsarbete samt verksamhetsförlagd utbildning från kursen Omvårdnad vid ohälsa I, 22.5 hp (termin 5).
Dessutom krävs att förkunskapskraven till föregående kurser är uppfyllda enligt utbildningsplanen.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Sammanställa och utveckla omvårdnadskunskap utifrån etiologi, patofysiologi, symtom, farmakologi, diagnostik och behandling vid ohälsa och komplexa sjukdomstillstånd med beaktande av personcentrerad vård,
• analysera och argumentera för olika omvårdnadsbehov utifrån teorier och modeller inom egenvård och med beaktande av närstående- och lika villkorsperspektiv,
• jämföra och föreslå vårdform utifrån patientens situation,
• förklara hälso- och sjukvårdens beredskap, organisation, katastrofrisker och krishantering vid allvarliga händelser,
• analysera relationen mellan den egna professionella kunskapen och teamets gemensamma kunskap för att identifiera, formulera och lösa problem i teamarbetet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Självständigt tillämpa evidensbaserade omvårdnadshandlingar i samverkan med patient, närstående och personal för att säkerställa säker vård
• hantera läkemedel, informera om effekter och biverkningar samt bedöma risker vid läkemedelsinteraktioner så att säker vård tillgodoses,
• självständigt leda, planera, organisera och prioritera omvårdnadsarbetet,
• designa, genomföra och utvärdera omvårdnadspedagogiska strategier och metoder för individer och grupper,
• i samråd med patienten och närstående bidra till vårdteamet i planering och genomförandet av vård, omsorg och rehabilitering,
• tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt för att säkerställa en säker och effektiv vårdprocess,
• kritiskt granska och bearbeta vetenskaplig litteratur för att utveckla evidensbaserad- och personcentrerad omvårdnad.

Värderingsförmåga och förhållningssätt 
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• Tillämpa ett professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, närstående och personal,
• identifiera andliga och existentiella behov och visa empatisk förmåga i samband med svår sjukdom, döende och död,
• värdera och genomföra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• demonstrera en helhetssyn i relation till patientens och närståendes behov och kunnande,
• bedöma kompetensbehovet för patientens vårdprocess utifrån gemensamma och unika kompetenser för respektive profession,
• värdera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla egen kompetens.

Kursinnehåll

I kursen ingår följande ämnesområden: Omvårdnadsvetenskap 19,5 hp och medicinsk vetenskap 3,0 hp vilka studeras integrerat. I omvårdnadsvetenskap ingår ett interprofessionellt moment; ”Professionella perspektiv i samverkan” (3 hp). Momentet innebär att studenten gör praktik där den egna professionella kompetensen ska synliggöras i samverkan med andra professioner inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I processen tillämpas kunskaper inom teamteori, kommunikation och metoder i avsikt att uppnå en evidensbaserad verksamhet.

Specifik omvårdnad vid komplexa tillstånd, etiologi, patofysiologi, diagnostik, behandling, specifik farmakologi och rehabilitering inom

• palliativ omvårdnad
• infektionssjukdomar
• maligna sjukdomar
• multipel trauma
• nutritions-, eliminations-, cirkulations- och respirationsproblematik

Begrepp, teorier och modeller i omvårdnadsvetenskap

• vårdfilosofi i livets slutskede
• normativ kommunikation och samspel
• omvårdnadsbegrepp
• kärnkompetenser

Säker vård

• vårdhygieniska åtgärder enligt gällande lagstiftning
• läkemedelshantering, komplementär behandling, interaktioner och biverkningar
• kvalitetssäkring t.ex. kvalitetsregister, medicinteknisk utrustning, avvikelserapportering och dokumentation

Ledarskap

• arbetsledning utifrån sjuksköterskeprofessionen
• samverkan i team
• sjuksköterskans ansvar vid katastrofberedskap och krishantering

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Medicinska fakultetens utbildningar samverkar under utbildningstiden i återkommande interprofessionella moment.  Interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Denna arbetsform stimulerar och stödjer studentens utveckling av professionell kompetens, samt förbereder studenten för interprofessionellt lagarbete och samverkan i den kommande yrkesutövningen.

Arbetsformer i denna kurs är basgrupp, teamarbete, föreläsningar, seminarier färdighetsträning samt verksamhetsförlagd utbildning.

Examination

Kursen examineras individuellt med skriftliga salsexaminationer, skriftlig portfolio, seminarium och kliniska examinationer. Därutöver krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/ eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. Formativ bedömning sker kontinuerligt inom de obligatoriska momenten. Dessa är basgruppsarbete, seminarier, projektarbete och verksamhetsförlagd utbildning.

Examinationerna får genomföras obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare endast en gång.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU 

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid. 

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på sådant sätt att kunskaper om kön, könsidentitet/uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder uppmärksammas, synliggörs och kommuniceras i utbildningen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution